Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1852Anledning till kännedom om gödselns natur och medel till dess förökandeAnonym
1801, juli-aug

KORRT ANLEDNING TIL KÄNNEDOM OM GÖDSELS NATUR OCH MEDLEN TIL DESS FÖRÖKANDE.

forts. från förra häftet.

För mer än 50 år sedan kungjorde Vetenskapsakademien ett ganska gott sätt att föröka gödsel. Anvisningen lyder:

Ett hus byggs på stolpar. Väggarna görs av gärdsel eller vrakbrädor och tätas med ris. Taket täcks så att det inte kan regna in. På golvet läggs avfall från trädgård och hushåll blandat med tång, aska, hackat ris, märgel, myrjord och vad man kan finna.

Vid middagstid och på aftonen införs kreaturen och vallpigan skall sova i en bod strax intill. Efter 8-10 dagar körs allt ut och läggs i en täckt hög och så börjar man om igen. Efter ett år har man utmärkt gödsel, som körs ned på åkern direkt.

----------------------------
 
1853Underrättelse ur Väddö sockens födelse-, död- och vigselböcker från 1719-1800Öhrströmer, Fr.
1801, juli-aug

UNDERRÄTTELSER HÖRANDE TIL TABELL-WERKET, MED UTDRAG UTUR WÄDDÖ SOCKENS KYRKO-BOK PÅ FÖDDE, DÖDE OCH WIGDE IFRÅN OCH MED ÅR 1719 TIL OCH MED ÅR 1800, JÄMTE NÅGRE TIL UPLYSNING TJENANDE ANMÄRKNINGAR.

Väddö i Roslagen, Stockholms län. Redogörelse för mantal både krono och frälse. Boställe för församlingens ordentliga lärare och trumpetaren vid Roslagens kompani och Livregementet till häst.

Innevånarantal år 1800 var 2025 personer. Kronan äger nu Ortala järnbruk tidigare känt under namn av Ortala grevskap, då det varit den grevliga familjen Torstensson förlänt.

Grisslehamns Kungl. Postkontor är överfartsort för post till Åland och Finland.

Folket föder sig på lite jordbruk, fiske, frakter, ved och kolförsäljning samt stenhuggeri. På senare tid har man förbättrat jordbruket, eftersom skogen är i det närmaste nedtagen.

Olyckor och olägenheter är den svåra pesten, som drabbade trakten 1709 och ryssarnas härjningar 1718 och 1719. Postfrakten tar mycket tid och kraft från åkerbruket.

Några fornminnen utom en del runstenar och ättehögar finns inte.

Ett rusthåll ägt av extra ordinarie lantmätare W. Lindman håller 36 karlar vid Norra Roslags-Båtsmans kompaniets andra del.

Folket är tarvligt, hjälpsamt och något högmodigt.

Då ryssarna brände prästgården den 16 juli 1719 finns inga uppgifter från tiden före. Här följer utdrag ur kyrkoboken på födda, vigda och döda från 1719 till 1800.



Anmärkningar:

1726 dog två personer över 100 år gamla.

1756,1757 mässling, och koppor

1776 var året ovanligt gott.

1770 koppor var allmänna.

1781 svag skörd.

1783 total missväxt.

1784 rik skörd.

1786 och 1789 missväxt på vårsädet.

1791 förliste en postbåt med 7 man.

1792 kikhosta.

1797 god skörd.

1798 missväxt på vårsädet.

1761 led en dräng dödsstraff och 1799 dog två personer i Smedjegårdshäktet i Stockholm.

Rätteligen utdraget betygar Fr. Öhrströmer, kyrkoherde.

----------------------------
 
1854Förteckning över Kungl.Patriotiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
1801, juli-aug

FÖRTECKNING ÖFWER KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING. (FORTSÄTTNING).

Förteckning över sällskapets böcker från 127 till 346.

----------------------------
 
1855Brev om årsväxten och väderlekenSefström, E
1801, juli-aug

BREF OM WÄDERLEKEN OCH ÅRS-WÄXTEN M.M. I HALLAND.

----------------------------
 
1856Berömlig gärningKylberg, Laur.
1801, juli-aug

BERÖMLIGA GÄRNINGAR.

För att med fara för eget liv räddat tre personer, som förlist under en svår storm på Vänern.

----------------------------
 
1857Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1801, juli-aug

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR.

För stenbyggnad och fruktplantering bl.a.

----------------------------
 
1858Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1859Svar på fråga: Säkraste sättet att fördriva maskar på kålEngeström, Gustaf von
1801, sept-okt

SWAR UPPÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: HWILKA ÄRO DE BÄSTA MEDEL OCH SÄTT, GRUNDADE PÅ SÄKRA RÖN OCH FLERA ÅRS ERFARENHET, AT FÖRDRIFWA, FÖREKOMMA OCH UTROTA MASKAR PÅ KÅL? AF GUSTAF VON ENGESTRÖM, BERGS-RÅD.

Vitkål och rotkål odlas nu över hela riket. Knappt något backstuguhjon är utan. De flesta köper plantor från någon trädgårdsmästare och vattnar och rensar ogräs i tid och otid. Maskarna förstör skörden.

Fyra insekter skadar kålen: jordloppor, rotmaskar, sniglar, som av allmogen kallas daggmaskar och kålmasken.

Jordloppan angriper de späda plantorna. Då man inte kan förstöra dessa viga och små djur återstår att avhålla dem från plantorna. Man kan strö aska av olika slag men detta sköljs av regnet och så får man börja om igen. Jordloppor tål inte väta. Man kan spruta dem och hålla dem våta, men denna metod passar bara i en stor odling med mycket betjäning.

En fransman sprutar med en stark lut av sot, vinättika och terpentin. Detta blir dyrbart. Att skjuta av ett par pistolskott utefter plantorna har också prövats.

Det bästa sättet torde vara att plantera rädisplantor bland kålen. Jordlopporna gillar rädisbladen mer än kålen. Ännu bättre är att så kålen så tidigt, att den hinner bli stor innan jordlopporna anländer.

Stjälkmasken är en liten vit mask, som finns inne i stjälken. Om man besiktigar varje planta och sorterar bort de plantor, som är angripna, har man inget besvär av den masken.

Tre sätt att bli av med sniglar eller daggmaskar lämnas av en fransman. Att ha många grodor i trädgården eller små ankungar, som gärna äter sniglarna. Det bästa sättet är att lägga ut brädstumpar eller flata stenar i landet. Under soltimmarna söker sniglarna skydd och kan lätt plockas bort, när man vänder på brädorna.

Den egentliga kålmasken är larven till en vit fjäril. När honfjärilen råkar en hanfjäril lägger hon sig ned på marken eller i en buske och vänder stjärten upp. Hanen sänker sig under sakta rörelser med vingarna och närmar sin stjärt till hennes, varefter de flyga åt var sitt håll. Honan lägger sedan äggen på lämpliga växter oftast kål genom att trycka ut ett ägg på undersidan av bladet. När äggstocken är tom flyger hon bort. Dessa fjärilar är avelsamma och kan lägga ägg 3-4 gånger om sommaren. Larverna livnär sig sedan på kålbladen och gör stor skada.

De har en naturlig fiende, som jag dock inte kan namnge. En fågel som påminner om en gök men med en vit fläck i nacken. En gammal jägare säger det är en slags nattskreva.

En annan fiende är en fluga, som lägger sina ägg i kålmaskens larver. Många larver kryper inomhus genom skorstenar in i boningsrum, där de förpuppar sig. De blir bortsopade av människan, som älskar snygghet. De larver, som inte hinner till hus blir ofta fåglarnas rov, då de under vintern tar vad de hittar.

Ett sätt människan kan fördärva kålmasken med lär vara att lägga kräftor i kållanden. Men den stank, som uppstår kan inte vara hälsosam för växten, då man vet att växterna tar mycket föda ur luften. Att lägga malört runt plantorna ger ingen effekt, vilket en del påstår. Inte heller fläder har någon effekt. Kålmasken skyr inte heller hampa. Att lägga flogrönn, en rönn som såtts med frö i en bergskreva, i landet har inte heller hjälpt. Att bränna krutrök över plantorna ger inget.

Om man skulle kunna fördriva masken från sin egen täppa, skulle grannen få så många fler. Detta är inte patriotiskt i synnerhet, som det finns säkrare metoder. Det enda är att med en flugsmälla döda alla fjärilar man kommer åt och plocka bort så många larver man hinner. Att utdöda ett helt släkte strider säkerligen mot själva naturen och vore förmätet att inbilla sig.

----------------------------
 
1860Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------