Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1843Beskrivning om åtskilliga sätt att göra ost brukliga på vissa särskilda därför berömda orterAnonym
1801, mars-april

BESKRIFNING OM ÅTSKILLIGA SÄTT AT GÖRA OST BRUKLIGA PÅ WISSA SÄRSKILDTA DERFÖR BERÖMDA UTLÄNDSKA ORTER

Roqueforts fårost är den mest berömda. Den görs på får- eller getmjölk i en liten by med bara 30 hushåll. Denna plats var känd för osttillverkning redan på Plinius tid. Orsaken är att byn Roquefort ligger vid en klippa, där man i en grotta förvarar osten. Där finns 26 olika källare med olika temperatur.

Tackorna mjölkas två gånger om dagen under hela sommaren. Löpet får man av dilammsmagar, som torkas och saltas något. Man tar en bit av magen och lägger i en kaffekanna av lera med lite vatten. Efter ett dygn är löpet klart att användas. Löpet blandas med mjölken i en förtent kanna och får stå i två timmar. En kvinna kramar därefter massan och med händerna i kors trycker hon ned ystmassan mot botten, där den sammanfogar sig. Vasslan slås av. Massan skärs med träkniv i fyra delar och varje del lägges i en form eller ett ostkar av ek. Den pressas, så att all vassla rinner ut. De vändes varje timma i 12 timmar. Läggs i linnekläde och får torka i ostkammaren, där de vänds och torkas ofta. Till och med brädan vänds. Efter 14 dagar flyttas de till källaren. Här saltas de och ligger på varandra i 14 dagar. Då är de täckta av ett mögel, som skrapas bort. De sköts, skrapas och vänds under två månader, då de är färdiga till salu. Ungefär 10000 ostar produceras under året.

Montpelliers små fårostar görs efter det att lammen avvänjts. Mjölken slås i stenkrukor och löpe görs av rådjurs-, kalv- eller getmagar. Magar av galtar anses vara bäst. Magarna läggs i ättika eller vin. Kardbenediktblommor kryddar mjölken. Så snart mjölken löpnat läggs massan i små platta lerformar. Efter torkning och vändning läggs de på halm att mogna. Den färska ostmassan äts med pomeransblommor och socker.

Ost från Sassenage i Dauphins görs av ko-, får- eller getmjölk. Den kokas upp, ställs att svalna och skummas dagen efter. Silas och så mycket spenvarm mjölk tillsätts, som man tagit bort grädde. Mjölken får löpna och ostmassan slås i ett kar. Detta kar vändes över ett likadant och så går osten från kar till kar i tre dagar. De saltas och ställs på bräder sedan på halm. De hålls rena från mögel.

Getostarna från Mont d'or är de mest berömda i hela riket. Getmjölken får stå några timmar att kallna innan löpet läggs i. När vasslan runnit av läggs i form och skötes som vanligt. När osten är torr fuktas den med gott vin. Löpet görs av svinmage och vin och ättika.

----------------------------
 
1844Konsten att göra franskt brödAnonym
1801, mars-april

KONSTEN AT BAKA FRANSKT BRÖD

Levain bereds av vatten, bryggerijäst och vetemjöl. Ställs att jäsa i varmt rum tills den blivit vinsur. Denna surdeg kan förvaras i 14 dagar, om man tillsätter litet salt. Denna surdeg blandas 7 timmar före bakningen med vatten och vetemjöl.

Bröddegen blandas av blodvarmt vatten och mjölk, bryggerijäst, mjöl och levain. Degen bakas ut efter en kvarts timma till en lev eller vetesemla. Lägges på ett med kli bestrött karduspapper att jäsa. Ugnen eldas och sopas. Ju mindre bröd dess lättare gräddning. Ugnen packas så tätt som möjligt och glöden makas framför järnluckan. När brödet är gräddat skär man bort skorpan vare sig den är brun eller inte.

Gammalt bröd läggs i vatten och steks på halster, så smakar det helt färskt.

----------------------------
 
1845Sätt att uppliva nysatta bär och rosenbuskar, samt fruktträdÖhrströmer, Fredr.
1801, mars-april

SÄTT AT UPLIFWA NYSATTA BÄR- OCH ROSEN-BUSKAR, SAMT FRUKT-TRÄD

Buskar, som har svårt att rota sig efter planteringen, kan tas upp och sättas i en brunn några dagar. Efter ny plantering brukar de repa sig. Fruktträd, som inte kommer sig efter plantering, kan man hjälpa genom att flera gånger om dagen fukta linnetrasor, som lindas runt stammen och de grövsta grenarna.

----------------------------
 
1846Anteckningar angående väderlek och årsväxt i HallandSefström, E
1801, mars-april

ANTECKNING ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I HALLAND

Våren har varit mycket vacker. Krusbärsbusken har utslagna blad och syrenen stora knoppar. Även matrabarbern utvecklar blad. Vintern har varit fuktig och skadat utestående rotfrukter. Trots att förra året inte kan sägas vara missväxtår, är priserna ovanligt höga. Detta skrivet den 25 april.

----------------------------
 
1847Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1848Försök att draga färg ur svenska växterWestring, J P
1801, maj-juni

FÖRSÖK, AT DRAGA FÄRG UTUR SWENSKA WÄXTER

Att ta vara på spillträ och sågspån till färgning, borde vara lönsamt, så dyrt som trä är. Mahongnyspån ger med tillblandning av andra ämnen flera färger. Många av våra växter ger färg till garn t.ex. vattenlysing, som genom att blandas med andra växter och ämnen ger många olika färger.

----------------------------
 
1849Kort anledning till kännedom om gödselns natur och medlen till dess förökandeAnonym
1801, maj-juni

KORRT ANLEDNING TIL KÄNNEDOM OM GÖDSELS NATUR OCH MEDLEN TIL DESS FÖRÖKANDE

Lantbrukets drift, styrka och framgång beror på gödning av jorden. Vissa ämnen gör jorden lös och lättare att växa i. Andra kräver jäsning för att göra nytta. Denna jäsning måste påskyndas med olika metoder.

Lerans nytta är att behålla vatten i jorden. Blir det för vått skadas dock rötterna och i stark torka blir jorden hård. Detta upphävs med sand. Kalken löser jorden och värmer den och torkar ut skadlig syra. Den påskyndar olika ämnens omvandling till mylla. All spillning och urin efter djur och människor skall tas om hand för att göra åkern fet. I en låda på medar vid huset samlas allt avfall och körs till gödselhögen. Sillgrums efter trankokerier är ypperlig gödning. Vidare skall samlas torv, kärrjord, tuvor, mossa, löv, ris, halm, spånor, ogräs, garvarbark, skävor efter lin och hampa samt aska.

All gödsel och avfall skall vara täckt, då den inte tål sol eller vatten. Rännor från boskapsbåsen samlar och leder urinen till gödselhögen. Allt spillvatten skall tagas tillvara och ösas tillbaka över dynghögen.

----------------------------
 
1850Besvarad prisfråga om kålmaskens förekommande och utrotandeHolm, Magnus
1801, maj-juni

BESWARAD PRIS-FRÅGA OM KÅLMASKARS FÖREKOMMANDE OCH UTROTANDE

Frågan: Vilka är de sätt och medel, grundade på säkra rön och flera års erfarenhet, att fördriva, förekomma och utrota maskar på kål? Tre svar har inkommit, inga fullständiga. Dock fann Sällskapet att trädgårdsmästare Holm i Hammar, Värmland, hade mycken kunskap och erfarenhet i ämnet. Han fick den mindre medaljen i silver. Bergsrådet Gustaf von Engeström fick den större medaljen.

Trädgårdsmästare Holm har bänkarna färdiga att sås den 30 mars. Bänkarna bereds med ströhalm, sopor av granris, obrunnen hästgödsel och därpå matjord. Bänkarna täcks med halmmattor. Plantorna sätts före 25 maj och bör vara så grova att loppmasken inte rår på dem. Fjärilarna som sätter sina ägg under bladen, väljer de svaga och odugliga plantorna.

Om maskarna ändå visar sig i överflöd, har jag strött havre här och där på marken och vant sparvarna att äta. De tar också tusende maskar. När råttorna någon gång ätit upp plantorna i bänkarna och jag måste så om, har jag tagit alkvistar med lök på och satt i landet. Då har fjärilarna lagt sina ägg där. Kvistarna brändes. Inget ogräs får finnas på kållandet och alla plantor med mask plockas bort. Sköter man kållandet väl minskas kålmaskarna år från år. Intyg från prosten Herlenius att ingen skada uppkommit på 23 års tid.

----------------------------
 
1851Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------