Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1840Utsatt fråga till besvarande mot belöningPatriotiska Sällskapet
1801, jan-febr

UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE MOT BELÖNING.

Frågan: Vilket är det förmånligaste sättet att i de orter, där nu hälften av åkerjorden ligger i träde, använda samma trädesjord eller en del därav, till någon avkastning av jordfrukter och foderväxter; och vilka av dessa äro de tjänligaste att i varje särskild jordmån på trädesgärdet plantera eller så?

Priset är 30 dukater.

----------------------------
 
1841Anmärkningar angående väderleken för dec. 1800 och jan. 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1842Anledning till närmare kännedom om engelska lanthushållningen, hämtad ur de nyaste och tillförlitligaste berättelser däromAnonym
1801, mars-april

ANLEDNING TIL NÄRMARE KÄNNEDOM OM ENGELSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN, HEMTAD UR DE NYASTE OCH TILFÖRLITLIGASTE BERÄTTELSER DEROM. OM LANTHUSHÅLLNINGEN I STAFFORDSHIRE.

Grevskapet ligger i hjärtat av England och har 250000 innevånare, åtminstone före kriget. Man har på senare tid minskat hemmansklyvningen och istället lagt samman gårdar. Man sår röd- och vitväppling, renrepe, pimpernell på beständiga åkrar. Särskilt den senare har blivit lyckosam. Ängen förbättras genom dikning, gödsling, bättre fröslag, ängsvattning, och genom att välja boskap, som trampar minst.

Dikningen går till så, att man gräver ett huvuddike och därifrån utgår mindre fåror. Där läggs ljungris i botten och sedan täcks diket med jord. Ibland görs dessa täckta diken med slaget tegel, men de är kostsammare.

Boskapen är oftast långhornig. Den föds väl. Får finns av flera raser. I denna folkrika manufakturprovins går det åt mycket lamm- och fårkött. Tackor köps på hösten, betäcks och lammen dias över sommaren. De slaktas och tackorna säljs sedan. De drabbas av sjukdomar, vattusot, skabb och kringsjuka.

Svinen är ganska små och smalbenta med tunn svål. De föds med överlevor från ladugården, potatis, korn och ärter.

All jord är skiftad, vilket gör dess värde högre, trots all stängsel som går åt. Här kultiveras all slags säd, grönsaker och rotfrukter. Någon cirkulation anses inte nödvändig. Beskrivning av jordmåner och hur de utnyttjas till olika växter.

Bovete odlas mest för att plöjas ned som förberedelse till vanligt vete. Lin och hampa odlas endast i smått. Potatis odlas allmänt till boskapsföda. Kål sås både vår och höst för att finnas till hands året om. Ges till boskapen. Mjölken får inte den obehagliga smak, som rovor ger. Denna obehagliga lukt och smak kan man dock undvika om man lägger salpeter i mjölken. Rotkål odlas i mindre skala, då roten är svår att rengöra från jord.

Såning av säd sker mest för hand. En del brukar maskiner. Stöpning av säden sker i urin eller stark saltlake. Därefter torkas den med osläckt kalk. Det ges nästan inget exempel på sot på säden efter den behandlingen.

Tussilago är ett vanligt ogräs, som kan bekämpas om man harvar på våren när de blomma. Det är viktigt att utrota ogräsfrö, då ett års frö ger sju års rensning.

Åkerbruks- och körredskap är enkla och dubbla plogar med eller utan hjul, såningsmaskiner, drillplogar, vagnar och vältar, sädesharpor och kärror. En del så stora att de dras av sex hästar. Framför plogen används hästar hellre än oxar.

I Staffordshire finns inga lantbrukssällskap. Uppmuntringarna består av goda marknader, egen föda och inbördes tävlan.

Det bästa hushållningsknepet från denna trakt, är att de använder kalk som gödning.

----------------------------
 
1843Beskrivning om åtskilliga sätt att göra ost brukliga på vissa särskilda därför berömda orterAnonym
1801, mars-april

BESKRIFNING OM ÅTSKILLIGA SÄTT AT GÖRA OST BRUKLIGA PÅ WISSA SÄRSKILDTA DERFÖR BERÖMDA UTLÄNDSKA ORTER

Roqueforts fårost är den mest berömda. Den görs på får- eller getmjölk i en liten by med bara 30 hushåll. Denna plats var känd för osttillverkning redan på Plinius tid. Orsaken är att byn Roquefort ligger vid en klippa, där man i en grotta förvarar osten. Där finns 26 olika källare med olika temperatur.

Tackorna mjölkas två gånger om dagen under hela sommaren. Löpet får man av dilammsmagar, som torkas och saltas något. Man tar en bit av magen och lägger i en kaffekanna av lera med lite vatten. Efter ett dygn är löpet klart att användas. Löpet blandas med mjölken i en förtent kanna och får stå i två timmar. En kvinna kramar därefter massan och med händerna i kors trycker hon ned ystmassan mot botten, där den sammanfogar sig. Vasslan slås av. Massan skärs med träkniv i fyra delar och varje del lägges i en form eller ett ostkar av ek. Den pressas, så att all vassla rinner ut. De vändes varje timma i 12 timmar. Läggs i linnekläde och får torka i ostkammaren, där de vänds och torkas ofta. Till och med brädan vänds. Efter 14 dagar flyttas de till källaren. Här saltas de och ligger på varandra i 14 dagar. Då är de täckta av ett mögel, som skrapas bort. De sköts, skrapas och vänds under två månader, då de är färdiga till salu. Ungefär 10000 ostar produceras under året.

Montpelliers små fårostar görs efter det att lammen avvänjts. Mjölken slås i stenkrukor och löpe görs av rådjurs-, kalv- eller getmagar. Magar av galtar anses vara bäst. Magarna läggs i ättika eller vin. Kardbenediktblommor kryddar mjölken. Så snart mjölken löpnat läggs massan i små platta lerformar. Efter torkning och vändning läggs de på halm att mogna. Den färska ostmassan äts med pomeransblommor och socker.

Ost från Sassenage i Dauphins görs av ko-, får- eller getmjölk. Den kokas upp, ställs att svalna och skummas dagen efter. Silas och så mycket spenvarm mjölk tillsätts, som man tagit bort grädde. Mjölken får löpna och ostmassan slås i ett kar. Detta kar vändes över ett likadant och så går osten från kar till kar i tre dagar. De saltas och ställs på bräder sedan på halm. De hålls rena från mögel.

Getostarna från Mont d'or är de mest berömda i hela riket. Getmjölken får stå några timmar att kallna innan löpet läggs i. När vasslan runnit av läggs i form och skötes som vanligt. När osten är torr fuktas den med gott vin. Löpet görs av svinmage och vin och ättika.

----------------------------
 
1844Konsten att göra franskt brödAnonym
1801, mars-april

KONSTEN AT BAKA FRANSKT BRÖD

Levain bereds av vatten, bryggerijäst och vetemjöl. Ställs att jäsa i varmt rum tills den blivit vinsur. Denna surdeg kan förvaras i 14 dagar, om man tillsätter litet salt. Denna surdeg blandas 7 timmar före bakningen med vatten och vetemjöl.

Bröddegen blandas av blodvarmt vatten och mjölk, bryggerijäst, mjöl och levain. Degen bakas ut efter en kvarts timma till en lev eller vetesemla. Lägges på ett med kli bestrött karduspapper att jäsa. Ugnen eldas och sopas. Ju mindre bröd dess lättare gräddning. Ugnen packas så tätt som möjligt och glöden makas framför järnluckan. När brödet är gräddat skär man bort skorpan vare sig den är brun eller inte.

Gammalt bröd läggs i vatten och steks på halster, så smakar det helt färskt.

----------------------------
 
1845Sätt att uppliva nysatta bär och rosenbuskar, samt fruktträdÖhrströmer, Fredr.
1801, mars-april

SÄTT AT UPLIFWA NYSATTA BÄR- OCH ROSEN-BUSKAR, SAMT FRUKT-TRÄD

Buskar, som har svårt att rota sig efter planteringen, kan tas upp och sättas i en brunn några dagar. Efter ny plantering brukar de repa sig. Fruktträd, som inte kommer sig efter plantering, kan man hjälpa genom att flera gånger om dagen fukta linnetrasor, som lindas runt stammen och de grövsta grenarna.

----------------------------
 
1846Anteckningar angående väderlek och årsväxt i HallandSefström, E
1801, mars-april

ANTECKNING ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I HALLAND

Våren har varit mycket vacker. Krusbärsbusken har utslagna blad och syrenen stora knoppar. Även matrabarbern utvecklar blad. Vintern har varit fuktig och skadat utestående rotfrukter. Trots att förra året inte kan sägas vara missväxtår, är priserna ovanligt höga. Detta skrivet den 25 april.

----------------------------
 
1847Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1801Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1848Försök att draga färg ur svenska växterWestring, J P
1801, maj-juni

FÖRSÖK, AT DRAGA FÄRG UTUR SWENSKA WÄXTER

Att ta vara på spillträ och sågspån till färgning, borde vara lönsamt, så dyrt som trä är. Mahongnyspån ger med tillblandning av andra ämnen flera färger. Många av våra växter ger färg till garn t.ex. vattenlysing, som genom att blandas med andra växter och ämnen ger många olika färger.

----------------------------