1809 | Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1800 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1810 | Förteckning på några kring Åleåborg samlade naturalier | Julin, Joh. |
1800, maj-juni FÖRTECKNING PÅ NÅGRA UTI ÖSTERBOTTEN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER MED ANMÄRKNINGAR F JOH. JULIN. Örter. Djur och fåglar. Fiskar. Insekter. Mineraler. Om min torra förteckning vinner Kungl. Patriotiska Sällskapets bifall till ett rum i dessa handlingar, skall det smickra den lille samlaren. En man med insikt och förmögenhet, som reste i Österbotten, skulle kunna uträtta mycket. Tyvärr hälsas forskaren ofta föraktligt. Den som inte har göra, ska ta sig göra. Måtte inte mina barn sakna, vad jag påkostat i resor och samlingar i deras fädernesland. | ||
---------------------------- | ||
1811 | Uppgift om vid potatisplantering tjänliga redskap | Hammarskiöld, M |
1800, maj-juni UPGIFT AF NÅGRA WID POTATOS-PLANTERING BEFUNDNE TJENLIGE REDSKAP, MEDDELADE KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, GENOM BREF TIL DES SECRETERARE, AF HERR HOF-JÄGMÄSTAREN OCH RIDDAREN M HAMMARSKIÖLD Då potatisen är en utmärkt växt särskilt vid annan missväxt, skall den odlingen utvidgas. För detta behövs redskap. Kuggkärran vid sättningen. Slopjärnet fyller igen hålen som kuggkärran gjort. Potatisårdret eller det så kallade bröstårdret drar fårorna. Al och kärrjord är lämpligaste jordmånen för potatis. Dessa redskap kan användas vid annan sättning av bönor, ärter och vete. Till ett halvt tunnland har följande dagsverken åtgått: 2 till kuggkärran, 5 till sättningen, 2 till slopen, 2 att bära fram potatisen, 3 för kupning med bröstårdret, 3 till andra kupningen, 93 till upptagningen, mest barn. Här bärgades 234 1/2 tunnor potatis. | ||
---------------------------- | ||
1812 | Rön om trangrums fördämningars nytta eller skada | Ruthensparre, J L |
1800, maj-juni RÖN OM TRANGRUMS FÖRDÄMNINGARS NYTTA ELLER SKADA. Redogörelse för diskussionen om var trankokerierna bör anläggas med tanke på trangrumset. Nyttan med trangrumset är om man kan använda det till gödsel. Skadan är om det kommer ut i fiskevatten. | ||
---------------------------- | ||
1813 | Anteckningar angående väderlek och årsväxt i Halland | Sefström, E |
1800, maj-juni ANTECKNING ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I HALLAND. Långvarig vinter gjorde att jordbruket blev försenat. Trädgårdsväxter förstördes av nattfrost när de späda skotten just kommit upp. | ||
---------------------------- | ||
1814 | Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1800 | Patriotiska Sällskapet |
---------------------------- | ||
1815 | Erfarenhet vid kärruppodling och vattens uppdämmande jämte ett redskap kallat åkerhyvel | Hammarsköld |
1800, juli-aug ERFARENHET OM KÄRR-UPODLINGAR OCH WATTENS UPDÄMMANDE PÅ ODLAD MARK, JEMTE UPGIFT AF ET REDSKAP, KALLADT ÅKERHYFWEL. Metod att avleda vatten från sanka marker. En damm byggs och avloppsdiken grävs. Vid stark torka kan vattnet sänka vallen under vatten och växterna överlever. Ett mer utvecklat knivblad att rensa ogräs med lämnas med beskrivning. | ||
---------------------------- | ||
1816 | Potatisens förvarande i jordhögar under vintern | Hammarsköld |
1800, juli-aug UTDRAG AF TWENNE BREF OM POTATERS FÖRWARANDE ÖFWER WINTERN I JORDHÖGAR. Tidigare har jag som de flesta förvarat potatis i källare eller gropar. Då jag nu prövat att istället lägga dem i kärrjord, har jag funnit, att det är ett bättre sätt. Jorden läggs ut 2 alnar brett och 20 alnar långt och potatisen läggs på i olika lager. Sist fylls 3/4 aln jord på och ryggas och tillplattas. Trots 27 graders kyla i vinter klarade sig potatisen utan att frysa. | ||
---------------------------- | ||
1817 | Rön angående förbättrad tackjärnsblåsning verkställd av brukspatron Eneström | Eneström |
1800, juli-aug RÖN, ANGÅENDE FÖRBÄTTRAD TACKJERNS-BLÅSNING, WERKSTÄLLDE AF HERR BRUKS-PATRONEN ENESTRÖM OCH INLEMNADE TIL KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET AF HERR BERGS-RÅDET NORBERG. Redovisas försök med annorlunda blåsning vid tillverkning av tackjärn. Fyra veckors försök 1798 och 1800 med olika inblåsning visas i tabeller. Vid en brännvinsfabrik i Sibirien tillverkas ättika. Den s.k. modern göres av rågbröd, honung och bovetegryn, salt och tranbär. Man fyller på med god och söt efterlank och låter stå 1/2 år. En man i Tobolsk berättade att han lagt i två skivor rågbröd strukna med honung i brännvin och fått god och klar ättika. | ||
---------------------------- |