Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1793Sätt att göra ett nyttigt och varaktigt bröd av potatis att nyttjas på sjöresorBouillon (övers)
1799, sept-okt

SÄTT AT GÖRA ET NYTTIGT, WARAGTIGT OCH FÖGA KOSTSAMT BRÖD AF POTATER, TIENLIGT I SYNNERHET AT NYTTJA PÅ SJÖRESOR: UR ET PAPPER UPLÄST I FRANSKA SOCITETEN FÖR ÅKERBRUKETS BEFORDRAN AF MARQV. DE BOUILLON.

Potatis innehåller två substanser, stärkelse och parenchymatisk materia. Sättet att skilja dem är enkelt. Riven potatis i ett såll ställs under vatten. Då sjunker stärkelsen till botten och man sköljer med vatten tills mjölet är vitt. Av parenchymankan bakas bröd, som håller i flera år. Angrips inte av råttor.

----------------------------
 
1794Brev om årsväxten i HallandSefström, E
1799, nov-dec

BREF OM ÅRSWÄXTEN I HALLAND.

På grund av den stränga vintern och våta hösten har årsväxten inte blivit stor. Trädgårdsväxter och rotfrukter är små och mindre smakliga. Majsen har inte mognat. Även träden har farit illa.

----------------------------
 
1795Beskrivning på ett hävtyg för stenars och stubbars uppbrytningBurenskiöld, Fried.
1799, nov-dec

BREF I SAMMA ÄMNE, JEMTE BESKRIFNING PÅ ET HÄFTYG TIL STENARS OCH STUBBARS UPBRYTANDE.

Årsväxten gav inte vad den lovade.

Då jag i Journalen för maj läste om en stenvåg vill jag här beskriva den hävstång jag använt. Ritning medföljer.

----------------------------
 
1796Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov.1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1797Om den Rumfordska soppan, en närande spis för fattigaBlom, Carl M
1800, jan-febr

OM DEN RUMFORDSKA SOPPAN, EN NÄRANDE SPIS FÖR FATTIGE

I en tid då den Högste inte allenast inskränkt tillgången på föda för de utfattiga, utan dessutom hotar med missväxt på grund av väta, är det min skyldighet som läkare, att ge recept på en närande soppa. Greve Rumford har föreslagit den för arméer och hospital.

Man blandar korngryn, ärter, jordpäron, skivor av torrt rågbröd, salt, ättika och vatten. Man kokar korngrynen först, lägger i ärterna och efter 2 timmar jordpäronen. Sedan de övriga ingredienserna.

----------------------------
 
1798Tillägg till föregåendeRutström, C B
1800, jan-febr

TILLÄGGNING TIL FÖREGÅENDE ÄMNE

På flera ställen har greve Rumfords soppa prövats och den kostar 2 kopparmynt. Herr Hufeland vill dock lägga till något animaliskt t.ex. rökt kött eller sill. Skall råvarorna köpas i minut och även om man inte räknar vedpriset för många timmars kokeld slutar priset på 9 skilling svenska pengar. Detta är dyrt för den fattiga. De i engelska tidningarna utgivna recepten har mera kött och spar på den dyra säden och ärterna. Den långa kokningen gör soppan mer närande och lättsmält.

----------------------------
 
1799Anmärkningar rörande åkerns trädaAnonym
1800, jan-febr

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE ÅKERNS TRÄDNING

Så fort människan började odla, insåg hon nödvändigheten av att jorden var lucker. Till sin hjälp hade hon spaden. När folkbristen satte in och arbetet med spade blev för kostsamt, vidtog plogen. Detta redskap kan dock ställa till olycka, om det används vid fel väderlek.

Vi vill uppnå med körning att upplösa den sammanpackade jorden så att växternas späda rötter kan framtränga i den. Vidare vill vi förstöra ogräs, mask och bottensyra. Författaren förespråkar körning på hösten. Det är mycket lättare att reda jorden till sådd på våren, om åkern är plöjd på hösten. Jorden får dock inte vara så lös och svampaktig att den inte stadgar växterna. Vid sådan jordmån får man inte höstplöja.

Han beskriver utländska sätt att göda åkern. Man har en cylinder som packas med jord, tagen från diken och andra goda jordar. Dessa ställs tätt på åkern och cylindrarna öppnas.

----------------------------
 
1800Några anmärkningar angående fabrikshanteringen (forts)Anonym
1800, jan-febr

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FABRIKS-HANDTERINGEN (FORTSÄTTNING)

Författaren besåg en fajansfabrik tillhörig fru Morley. Två sorters lera användes, som fottrampades och svarvades till olika kärl. De brändes i ugn, gjord av samma material, och glaserades i brunt. Detta kram är dyrt.

Strumpvävnad i Nottingham sker av både silke, bomull och redgarn. 5000 vävstolar är igång och arbetskostnaden är 2000 pund varje vecka.

Chalonsfabrik i Halifax. En vävare väver 4 yards om dagen.

Linnetrådsfabrik i Birmingham. Linet kommer från Ryssland, häcklas, spinnes på landet, 2 trådar tvinnas tillsammans, bykes i lut, blekes eller färgas, bultas och görs glänsande genom att man stryker med en käpp. Avsättning på Västindiska öarna och i Nordamerika.

Knappnålsfabrik i Clowcester. Mässingstråden drages i olika finheter, slipas och får huvuden påsatta. Nålarna kokades med blocktenn och sedan en gång i vetekli.

Tapetfabrik i Wilton gör tapeter och mattor. 40 stolar var igång. Varpen är av linne och inslaget av ull. Garnet köps färdigt.

----------------------------
 
1801Berättelse om en vid Eksjö anlagd plantage av medicinalväxterAnonym
1800, jan-febr

BERÄTTELSE OM EN WID EKSJÖ ANLAGD PLANTAGE AF MEDICINAL-WÄXTER, M M

På mindre än ett år har apotekare Rydell anlagt en plantage med 23 kvarter. Han har flera hundra fruktträd och alla slags fruktbärande buskar. Han odlar också medicinalväxter för sitt apotek. I ett särskit hus torkas och förvaras växterna.

----------------------------