1792	Sätt att bringa potatis till mjöl genom blötning	Lasteyrie (övers)
1799, nov-dec SÄTT AT BRINGA POTATER TIL MJÖL GENOM BLÖTNING, UPGIFWET AF HR. LASTERIE, FRANSK MEDBORGARE. Potatisen tvättas och skivas. Den läggs i vatten i upp till 14 dagar. Sedan torkas skivorna och blir då så spröda att de lätt kan stötas eller malas. Även frusen potatis kan användas. Detta är ett bra sätt att ta vara på överflöd av potatis, då mjölet kan förvaras i flera år. C.B. Rutström beskriver ett antal potatiskvarnar, men anser att Lasteyries metod är den bästa.
----------------------------
1793	Sätt att göra ett nyttigt och varaktigt bröd av potatis att nyttjas på sjöresor	Bouillon (övers)
1799, sept-okt SÄTT AT GÖRA ET NYTTIGT, WARAGTIGT OCH FÖGA KOSTSAMT BRÖD AF POTATER, TIENLIGT I SYNNERHET AT NYTTJA PÅ SJÖRESOR: UR ET PAPPER UPLÄST I FRANSKA SOCITETEN FÖR ÅKERBRUKETS BEFORDRAN AF MARQV. DE BOUILLON. Potatis innehåller två substanser, stärkelse och parenchymatisk materia. Sättet att skilja dem är enkelt. Riven potatis i ett såll ställs under vatten. Då sjunker stärkelsen till botten och man sköljer med vatten tills mjölet är vitt. Av parenchymankan bakas bröd, som håller i flera år. Angrips inte av råttor.
----------------------------
1794	Brev om årsväxten i Halland	Sefström, E
1799, nov-dec BREF OM ÅRSWÄXTEN I HALLAND. På grund av den stränga vintern och våta hösten har årsväxten inte blivit stor. Trädgårdsväxter och rotfrukter är små och mindre smakliga. Majsen har inte mognat. Även träden har farit illa.
----------------------------
1795	Beskrivning på ett hävtyg för stenars och stubbars uppbrytning	Burenskiöld, Fried.
1799, nov-dec BREF I SAMMA ÄMNE, JEMTE BESKRIFNING PÅ ET HÄFTYG TIL STENARS OCH STUBBARS UPBRYTANDE. Årsväxten gav inte vad den lovade. Då jag i Journalen för maj läste om en stenvåg vill jag här beskriva den hävstång jag använt. Ritning medföljer.
----------------------------
1796	Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov.1799	Patriotiska Sällskapet

----------------------------
1797	Om den Rumfordska soppan, en närande spis för fattiga	Blom, Carl M
1800, jan-febr OM DEN RUMFORDSKA SOPPAN, EN NÄRANDE SPIS FÖR FATTIGE I en tid då den Högste inte allenast inskränkt tillgången på föda för de utfattiga, utan dessutom hotar med missväxt på grund av väta, är det min skyldighet som läkare, att ge recept på en närande soppa. Greve Rumford har föreslagit den för arméer och hospital. Man blandar korngryn, ärter, jordpäron, skivor av torrt rågbröd, salt, ättika och vatten. Man kokar korngrynen först, lägger i ärterna och efter 2 timmar jordpäronen. Sedan de övriga ingredienserna.
----------------------------
1798	Tillägg till föregående	Rutström, C B
1800, jan-febr TILLÄGGNING TIL FÖREGÅENDE ÄMNE På flera ställen har greve Rumfords soppa prövats och den kostar 2 kopparmynt. Herr Hufeland vill dock lägga till något animaliskt t.ex. rökt kött eller sill. Skall råvarorna köpas i minut och även om man inte räknar vedpriset för många timmars kokeld slutar priset på 9 skilling svenska pengar. Detta är dyrt för den fattiga. De i engelska tidningarna utgivna recepten har mera kött och spar på den dyra säden och ärterna. Den långa kokningen gör soppan mer närande och lättsmält.
----------------------------
1799	Anmärkningar rörande åkerns träda	Anonym
1800, jan-febr ANMÄRKNINGAR RÖRANDE ÅKERNS TRÄDNING Så fort människan började odla, insåg hon nödvändigheten av att jorden var lucker. Till sin hjälp hade hon spaden. När folkbristen satte in och arbetet med spade blev för kostsamt, vidtog plogen. Detta redskap kan dock ställa till olycka, om det används vid fel väderlek. Vi vill uppnå med körning att upplösa den sammanpackade jorden så att växternas späda rötter kan framtränga i den. Vidare vill vi förstöra ogräs, mask och bottensyra. Författaren förespråkar körning på hösten. Det är mycket lättare att reda jorden till sådd på våren, om åkern är plöjd på hösten. Jorden får dock inte vara så lös och svampaktig att den inte stadgar växterna. Vid sådan jordmån får man inte höstplöja. Han beskriver utländska sätt att göda åkern. Man har en cylinder som packas med jord, tagen från diken och andra goda jordar. Dessa ställs tätt på åkern och cylindrarna öppnas.
----------------------------
1800	Några anmärkningar angående fabrikshanteringen (forts)	Anonym
1800, jan-febr NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FABRIKS-HANDTERINGEN (FORTSÄTTNING) Författaren besåg en fajansfabrik tillhörig fru Morley. Två sorters lera användes, som fottrampades och svarvades till olika kärl. De brändes i ugn, gjord av samma material, och glaserades i brunt. Detta kram är dyrt. Strumpvävnad i Nottingham sker av både silke, bomull och redgarn. 5000 vävstolar är igång och arbetskostnaden är 2000 pund varje vecka. Chalonsfabrik i Halifax. En vävare väver 4 yards om dagen. Linnetrådsfabrik i Birmingham. Linet kommer från Ryssland, häcklas, spinnes på landet, 2 trådar tvinnas tillsammans, bykes i lut, blekes eller färgas, bultas och görs glänsande genom att man stryker med en käpp. Avsättning på Västindiska öarna och i Nordamerika. Knappnålsfabrik i Clowcester. Mässingstråden drages i olika finheter, slipas och får huvuden påsatta. Nålarna kokades med blocktenn och sedan en gång i vetekli. Tapetfabrik i Wilton gör tapeter och mattor. 40 stolar var igång. Varpen är av linne och inslaget av ull. Garnet köps färdigt.
----------------------------