Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0185Botemedel mot vattensotAnonym
1777, nov

BOTEMEDEL EMOT WATTEN SOT

Den sjuke smörjes med varm bomolja. Jag har gjort experimentet på två personer, som efter frossa varit helt uppsvullna av vattusot. De blev inom några dagar helt återställda.

----------------------------
 
0186Mot ormbettAnonym
1777, nov

EMOT ORMBETT

Den som blivit biten av orm intager så fort som möjligt några skedblad bomolja. Man smörjer också det sårade stället.

----------------------------
 
0187Berättelse om uppodlingar på BryggaMozelius, Fredric
1777, nov

BERÄTTELSE OM UPODLINGAR PÅ BRYGGA

Jag vill berätta om en svensk lantman, hovsekreteraren Bergnehr, som med idoghet gjort framsteg i lantbruket under 30 år. Han har som den förste i riket gjort artificiella ängar, utvecklat planteringar, trädgårdar och biodling. Han har drabbats av en olycklig eldsvåda och trots detta lyckats uppfostra och framdraga sin stora familj. Hans gård är Brygga gård på Svartsjölandet. Hans åkrar är dikade och all sten borttagen. En märklig inrättning är det breda dike, som verkar som gärdsgård, där kreaturen inte hoppar.

Humlet låter han så vid trädgårdsgärdsgården, då han inte har råd med humlestörar. Dess kottar kan sedan plockas från korta stegar.

Ängen är sådd med klöver och luzern. På en annan äng växte havrebrodd och där tänker han försöka med treffel.

I trädgården växte 547 fruktbärande träd, av vilka 11 var planterade av hans far. Även vita och röda hallon fanns.

I rabatterna växte isop, luzern, narcisser, spanska smultron och svarta vinbärsbuskar. I trädskolan fanns tusentals träd och buskar.

Här fanns också vedgård, hönshus, torkhus och fiskeplats. Vid mangårdsbyggnaden, en lustgård med en soffa och utsikt mot sjön. En rundel framför huset med en oxel i mitten och lavendel, krokus, tulpaner, narcisser, bellis och ofantliga vita liljor. Dessa liljor har han sänt till konungen. Hela trädgården var full av allehanda växter och buskar bl.a. provinsrosor. Köksträdgård med potatis och köksväxter. En kvarn, i en backe. Den skattar till kronan.

I utmarken är en del små platser, där han tänker så luzern.

Mangårdsbyggnaden innehåller 7 vackra rum med kakelugnar, matsal med väggskåp, som ej synas. Källare under huset. Drängstuga med 2 rum och kakelugnar. Spannmålsbod på stenmur till en del. Brygghus, bagarstuga med rökeri, smedja och en stor loge med två golv. Stall av tegel för fyra hästar och fähus med 10 spiltor. En stor slöjdbod med torkvind över. Där finns en sikt, så att ingen tid behöver gå åt att sikta vid vattenkvarn.

Efter eldsvådan i Stockholm 1751, blev han efter att ha varit en förmögen man helt arm. Han inrättade dock ett litet tegelbruk för att göra tegel till uppbyggnaden. Han har på ägorna här funnit fin lera och tillverkat allehanda lerkärl och tobakspipor.

Han är mycket sorgsen över, att människorna i landet inte tar tillvara sina möjligheter.



----------------------------
 
0188Drunknades räddningAnonym
1777, nov

DRUNKNADES RÄDDNING

Brev om en räddning av en tre års pojke, som räddats med instrumentens nytta som till drunknades räddning blivit uppfunne. De hade skänkts av en sockenbo.

----------------------------
 
0189Tidningar angående årsväxtenAnonym
1777, nov

TIDNINGAR ANGÅENDE ÅRSVÄXTEN

I Uppland är brodden mestadels svag, vilket beror på den kalla sommaren.

I Östergötland är årsväxten välsignad. Många tak har blivit förnyade med halm. Dålig höskörd efter förra årets väta.

På Åland har bärgningsarbetet varit svårt. Ändå är man ganska nöjd. Biodlingen var misslyckad.

I Skara har man skördat så mycket foder att det står utanför ladorna. Annars var avkastningen dålig och det blev inte mer spannmål än förra året.

I Värmland gläder man sig åt god skörd.

----------------------------
 
0190Utdrag ur ett brev i St James Chronicle angående bot för sot på veteAnonym
1777, nov

UTDRAG AF ET BREF I ST JAMES CHRONICLE ANGÅENDE ET SÄTT ATT FÖREKOMMA SOT PÅ HWETE

Man upplöser salt i vatten, tills det blir så starkt att ett ägg flyter. Vetet ligger i lagen i två dagar och torkas med släkt kalk.

Man har försökt att röka kornen med svavel, men det har slagit så illa ut att inget korn grott.

----------------------------
 
0191Av Kungl. Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, nov

AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR

Rådman Sederholm i Mariestad, som inte uttog sin del i ett sterbhus, som skulle blivit utblottat.

Kreander i Åbo fick Scheffers medalj för en avhandling om ängars oumbärlighet i svenska lantbruket.

Sällskapet har förnummit att allmänheten vill ha höfrö och andra fröer även nästa år. Skicka en nota till sekreteraren Adolph Modeer.

----------------------------
 
0192Anmärkningar angående väderleken för oktober 1777Patriotiska Sällskapet
Stark blåst.
----------------------------
 
0193Förslag till förbättringar av TjänstehjonsstadganAnonym
1777, dec

FÖRSLAG TIL FÖRBÄTTRINGAR AF TJENSTEHJONS-STADGAN

Det klagas över vårt tjänstefolk. Denna klagan är inte ogrundad, även om det också finns obilliga husbönder. Våra seder och en vårdslösad uppfostran har givit oss olydiga, självsvåldiga, otrogna, lata och högfärdiga ungdomshjon, som samlar styrka ur vår folkbrist.

Det går inte att bota detta med tvång. Det ankommer på husbonde och tjänare att respektera varandra. Om Kyrkolagen får råda och nitiska lärare och polis besökte allmogen i deras hus, och frågade efter barnens uppfostran och tjänstefolkets förhållande, så vore den säkraste grunden lagd.

En sann orlovssedel skulle vara till gagn. Nu tvingas ofta bonden att skriva en orlovssedel, som förskönar tjänstehjonet, annars blir han hotad. Där bör stå de fem huvuddygderna: trohet, nykterhet, flit, lydnad och hövlighet. Saknas något av dessa är tjänaren ovärdig mat och lön. Husbonden skall under eds förpliktelse skriva det rätta och inte falla undan för tjänarens hot. Skriver han att tjänaren är bättre än han är, har den mottagande bonden rätt till halva årslönen för hjonet. Där bör också stå, vilka slöjder tjänstehjonet kan utföra. Det tryckta ordet respekteras mer än det skrivna. Orlovssedeln borde vara tryckt så att husbonden bara hade att fylla i den. Betygens gradering kunde vara alltid, merendels eller sällan, när det gällde tjänarens förhållningsätt och väl, någorlunda eller icke, för hur de kan sina sysslor. Prästen skall bevittna, att husbonden verkligen skrivit orlovssedeln, så att den inte är falsk.

Tjänstehjonen skall bevara alla orlovssedlarna och visa dem vid ny anställning. De kan tillhandahållas av kyrkan, som kan ta en liten avgift till kyrkokassan.

----------------------------