Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1771Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1772Om ängars vattnande i Wiltshire i EnglandAnonym
1799, juli-aug

OM ÄNGARS WATTNANDE I WILTSHIRE I ENGLAND

Redan 1700 och 1705 började man med den förträffliga idén att vattna ängar här i Wiltshire. Detta har sedan levt kvar och anses vara grunden för all hushållning. Man upptäckte, att genom att dränka ängen lagom mycket befordrades gräsets växt. Detta sätt är okänt i stora delar av England, men borde vara mera utbrett.

De sluttande ängarna vattnas från källor och bäckar. De lågläntare områdena, som ligger vid åar, vattnas därifrån. De första kallas fångverksängar, Catchwork meadows, och de senare flödesängar, Flowing meadows. Beskrivning av de båda sätten. Flödesängar kräver mycket större kostnad. Här måste också grannarna vara överens om, hur vattnet skall ledas.

Detta stillastående vatten blir inte ohälsosamt, då det så snart förruttnelse märks leds bort. Annars far gräset illa. Så snart ängen efter höskörden är avbetad, börjar drängen, kallad dränkaren, att rensa diken och avlopp. Detta arbete skall vara klart helst till mickelmäss, då första dränkningen skall göras. Sedan görs dränkning så fort gräset torkar, ibland med veckors mellanrum och ibland med bara få dagar. Betet kan på detta sätt påbörjas en månad tidigare på våren än annars. Man stänger en ängsbit lagom för fåren att äta om dagen. På så sätt förhindrar man nedtrampning. Så snart denna första betning är klar, vattnas ängen och rörs inte förrän höskörden är över.

Fåren tål inte beta sent på hösten, vilket däremot korna gör. De många kvarnarna, som finns vid vattendragen är störande för ängsvattningen, särskilt när man vill anlägga nya bevattningsverk. Det borde finnas inrättningar, som enligt lag kunde ta ifrån kvarnarna deras vatten under de tider vattnet behövdes för bevattning. Vanlig domstol kan inte avgöra dessa mål. En speciell fredsdomare borde utses till dessa mål.

----------------------------
 
1773Några anmärkningar angående fabrikshanteringAnonym
1799, juli-aug

NÅGRE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FABRIKSHANDTERINGEN

Bonden klipper sina får och lämnar ullen till ullkammaren. Där delas den i 16 olika sorter, tvättas i urin och sedan i såpa. Den kammas med ullkam över varm aska, blandas med olja och drages ut till otrolig längd. Spinnes på hjul eller slända. Härvlas, en härva håller 7 passmor, en passma 80 trådar av en längd av 1 yard.

Fabrikören köper av ullkammaren och vävaren väver efter särskilda mönster. Sedan tar apparatören vid och sätter glans på tyget med en maskin, som väger 20 ton och dras av hästar. Ibland nyttjas en järnpress som värms. Redovisas de olika momentens kostnad.

Ullen i Lincolnshire är den längsta i riket. Jag såg en kvarn, som skall göra fris, alltså frisera tyget och göra det yvigt.

----------------------------
 
1774Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1799, juli-aug

UTDELADE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

SÄLLSKAPET HAR PÅ EGEN BEKOSTNAD TILLDELAT EN BONDE FÖR FÖRRÄTTAD GÅRDSFLYTTNING UR BY, TILL VINNANDE AV BEKVÄMLIGHET VID STORSKIFTET.

Flera belöningar för stenbyggnader och stengärdsgårdar, vägbygge och plantering av allé, plantering av pil till tunnbindning, ympning av fruktträd. Dessutom belöningar för lång och trogen dräng- och pigtjänst.

----------------------------
 
1775Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1776Medel till förekommande av svamp i träbyggnaderLundberg, Fredric
1799, sept-okt

MEDEL TIL FÖREKOMMANDE AF SWAMPNING UTI TRÄBYGGNADER.

De tidigare medlen att packa lera, salt och kalk under golven samt stryka på vitriol har nog varit nyttiga. Även att bygga in dragrör för att få bort fuktigheten. Detta är dock en dyr åtgärd med 2 golvs läggande.

Stenfoten bör byggas hög och rappas med kalk.

Matjorden, som är sur, uppgräves och torkas eller ersätts med annan jord.

En grav runt stenfoten fylles med lika delar lera och sand.

Takrännor med god avledning skall sättas upp.

I redan byggda hus med svamp nedrives grunden utom knutstenarna och jorden ersätts med lera och sand.

Om berg är nära och med sin sluttning leder in vattnet under huset görs ett dike med ler och sandfyllning. Detta görs på sommaren, så att det torkar ihop.

----------------------------
 
1777Anvisning till ett förmånligare sätt att sko hästarLundberg, Fredric
1799, sept-okt

ANWISNING TIL ET FÖRMONLIGARE SÄTT AT SKO HÄSTAR, ÄN DET NU BRUKELIGA.

I allmänhet fästes en hästsko med 6-8 söm. Detta är för litet. Skon lossnar och sand kommer in under hoven och skadar den. Dessutom förlorar man många skor. Ofta måste man sko om efter 14 dagar.

Mångårig erfarenhet har givit mig full säkerhet om detta skoningsätt, som blivit försökt vinter som sommar av 60-100 mil.

----------------------------
 
1778Förslag att anlägga gator med större styrka och varaktighetLundberg, Fredric
1799, sept-okt

FÖRSLAG TIL AT ANLÄGGA GATOR, SOM ÄGA MERA STYRKA OCH WARAKTIGHET, ÄN HWAD NU BRUKLIGT ÄR.

Efter vad jag inhämtat läggs nu gatorna med sand som underlag. Detta är bekvämt för gatuläggaren, då han lätt kan lägga mera sand under tunnare stenar. Dock blir det inte starkt utan stenarna flyttar sig lätt.

Istället skall underlaget vara sten och grus. Stenarna skall sorteras av en man med gott ögonmått och läggas så att de tjockaste stenarna hamnar mitt på gatan och de tunnaste i rännstenen. Stenarna bör stötas ned i lerbruk med grov sand.

För att få de åkande att köra på den tillämnade gatugrunden stängs halva gatan av med en planka. De åkandes enda olägenhet är att vagnarna går lite tyngre.

----------------------------
 
1779Jords beredning till fruktbarhetHörberg, Pehr
1799, sept-okt

JORDS BEREDNING TIL FRUKTBARHET.

Kasta upp jordhögar var som helst, gärna på höjder där vatten från jorden inte kan komma åt. Täck dem med bark, halm eller bräder. Låt dem ligga i 5-6 år och strö ut dem på åker och äng. Man har då salpeterjord i olika hög grad, allt som jordarten kan motta från luften.

Denna min uppfinning har en godkänd kemist gillat. Jag vill dock inte avslöja hans namn. Den allmänna hopen torde anse detta med förakt eller åtminstone av föga värde. Men det kan hända att en upplyst eftervärld förbättrar all sin mark på detta viset. En god sak må ej uppskjutas.

----------------------------