Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1765Anmärkningar rörande timmerhyggetAnonym
1799, maj-juni

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE TIMMER-HYGGET.

Bland de förmåner vi har av skogen förtjänar den uppmärksamhet, att vi erhålla timmer och virke inte allenast till boningsrum utan även till andra för vår bekvämlighet oundgängliga byggnader. Dock klagas det över att timret inte har samma täthet som förr och ej äger den varaktighet till byggnader som tidigare. Timret innehåller stora sprickor, som gör byggnaderna dragfulla. Orsaken finns inte i naturen utan i urvalet av träd.

En tät sammanhängande fiber helst utan vätskerör, är den bästa egenskapen hos timmerträd. För att nå detta mål måste man se till skogens mognad.

Vi vet att alla växter och djur i ungdomen är mjukare och mer uppfyllda av vätska i sina saftrör. Naturligtvis är det så även med timret.

Ingen omogen skog bör fällas eller nyttjas.

Timmer bör fällas sent på hösten.

Barken skall genast avtagas. Helst skall barken tas av medan trädet står på rot. Man barkar ett stycke upp och låter kronan vara kvar.

----------------------------
 
1766Att nyttja granris och mossa till foder åt boskapen under vinternWallensteen, J P
1799, maj-juni

YTTERLIGARE BERÄTTELSE OM FORTGÅNGEN AT NYTTJA GRANRIS OCH MOSSA, I BRIST AF BÄTTRE FÖDÄMNEN TIL BOSKAPENS FRAMFÖDANDE ÖFWER WINTERN.

Wallensteen berättar att han sedan sin senaste artikel varit borta i 8 dagar. Under den tiden tog halmen slut och på grund av den vanliga fruktan för nymodigheter fick inte djuren granris. Dessutom fanns inte mjöl att köpa för pengar då det råder stor kvarnbrist. Djuren vill inte äta av riset, som nu bara dränkts i urinen. De är nu i dålig kondition och mjölkproduktionen har blivit mindre. Wallensteen tror dock, att de skall återhämta sig och säger att den som har skog aldrig behöver misströsta för foderbrist.

----------------------------
 
1767Fernissa att nyttjas på koppar, järn och stenkärl i stället för förtenning och glaseringHolmberg, Michael
1799, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN FERNISSA AT NYTTJAS TIL ANSTRYKNING PÅ KOPPAR-JERN- ELLER STEN-KÄRL, I STÄLLET FÖR FÖRTENNING OCH WANLIG GLASERING.

Fernissan innehåller Gummi Copal, vatten, terpentin och linolja. Den blir billigare än vanlig förtenning. Den fordrar dock mer uppmärksamhet än skicklighet. Denna glasering står envist emot salter, syror och alkalier och kan lätt bättras på om så skulle behövas.

Istället för Gummi Copal kan användas bärnsten.

----------------------------
 
1768Botemedel för svinkreaturGeijer, Carl Fredric.
1799, maj-juni

BOTEMEDEL FÖR SWINKREATUR.

En sjukdom på svin, som leder till döden, liknar mycket den som professor Hernqvist i Skara beskrivit och bekämpat.

Antimonium Crudum, svavel, kamfert, honung och mjöl blandas.

Sur mjölk och mjöl. Om munnen är sårig tvättas med en klut indränkt i askelut. Munnen hålles öppen med en liten järnstege. Om febern är stark öppnas ådern. Rovor och grönsaker bekommer den väl. Likaså isop, krut och vatten blandat med sur mjölk. Det skall vara rent och torrt i huset.

----------------------------
 
1769En sjukdom på kattkreatur åren 1797 och 1798Sefström, E
1799, maj-juni

EN ÅREN 1797 OCH 1798 GÄNGSE SJUKDOM Å KATT-KREATUREN.

År 1797, 1798 dog ovanligt många katter i Halland och på andra ställen. Utrikes tidningar berättade att i Danmark många tusen katter dött. Sjukdomen orsakades av maskar och apotekare Friederici ordinerade teriak, som i någon mån hjälpte. Katten kan få återfall.

----------------------------
 
1770Om lackering av läderAnonym
1799, maj-juni

OM LACKERING AF LÄDER.

Detta är en engelsk uppfinning, som blivit eftergjord av tyskarna. Sättet är att ge läder en beskaffenhet att det tål tvättning med varmt och kallt vatten.

Recept på olika färger och hur man bereder bärnstenslack.

----------------------------
 
1771Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1772Om ängars vattnande i Wiltshire i EnglandAnonym
1799, juli-aug

OM ÄNGARS WATTNANDE I WILTSHIRE I ENGLAND

Redan 1700 och 1705 började man med den förträffliga idén att vattna ängar här i Wiltshire. Detta har sedan levt kvar och anses vara grunden för all hushållning. Man upptäckte, att genom att dränka ängen lagom mycket befordrades gräsets växt. Detta sätt är okänt i stora delar av England, men borde vara mera utbrett.

De sluttande ängarna vattnas från källor och bäckar. De lågläntare områdena, som ligger vid åar, vattnas därifrån. De första kallas fångverksängar, Catchwork meadows, och de senare flödesängar, Flowing meadows. Beskrivning av de båda sätten. Flödesängar kräver mycket större kostnad. Här måste också grannarna vara överens om, hur vattnet skall ledas.

Detta stillastående vatten blir inte ohälsosamt, då det så snart förruttnelse märks leds bort. Annars far gräset illa. Så snart ängen efter höskörden är avbetad, börjar drängen, kallad dränkaren, att rensa diken och avlopp. Detta arbete skall vara klart helst till mickelmäss, då första dränkningen skall göras. Sedan görs dränkning så fort gräset torkar, ibland med veckors mellanrum och ibland med bara få dagar. Betet kan på detta sätt påbörjas en månad tidigare på våren än annars. Man stänger en ängsbit lagom för fåren att äta om dagen. På så sätt förhindrar man nedtrampning. Så snart denna första betning är klar, vattnas ängen och rörs inte förrän höskörden är över.

Fåren tål inte beta sent på hösten, vilket däremot korna gör. De många kvarnarna, som finns vid vattendragen är störande för ängsvattningen, särskilt när man vill anlägga nya bevattningsverk. Det borde finnas inrättningar, som enligt lag kunde ta ifrån kvarnarna deras vatten under de tider vattnet behövdes för bevattning. Vanlig domstol kan inte avgöra dessa mål. En speciell fredsdomare borde utses till dessa mål.

----------------------------
 
1773Några anmärkningar angående fabrikshanteringAnonym
1799, juli-aug

NÅGRE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE FABRIKSHANDTERINGEN

Bonden klipper sina får och lämnar ullen till ullkammaren. Där delas den i 16 olika sorter, tvättas i urin och sedan i såpa. Den kammas med ullkam över varm aska, blandas med olja och drages ut till otrolig längd. Spinnes på hjul eller slända. Härvlas, en härva håller 7 passmor, en passma 80 trådar av en längd av 1 yard.

Fabrikören köper av ullkammaren och vävaren väver efter särskilda mönster. Sedan tar apparatören vid och sätter glans på tyget med en maskin, som väger 20 ton och dras av hästar. Ibland nyttjas en järnpress som värms. Redovisas de olika momentens kostnad.

Ullen i Lincolnshire är den längsta i riket. Jag såg en kvarn, som skall göra fris, alltså frisera tyget och göra det yvigt.

----------------------------