Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1762Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1763Ritning och beskrivning på våg till stenbrytningAnonym
1799, maj-juni

RITNING OCH BESKRIFNING PÅ EN WÅG, TIL STENBRYTNING.

Stenbrytning är ett mödosamt och ofta farligt arbete. Jag har konstruerat ett redskap, som är enkelt och billigt att anskaffa.

Ritning och beskrivning redovisas.

----------------------------
 
1764Anmärkning angående den s.k. fällehacken, buskyxan och lienModeer, A
1799, maj-juni

ANMÄRKNINGAR ÖFWER DEN SÅ KALLADE FÄLLEHACKEN, BUSK-YXAN OCH LIEN, MED FIGURER.

När man röjer skog till åker, börjar man att ta bort allt sly och småbuskar. Detta görs lämpligen med en buskyxa och en lie.

Ritning och beskrivning.

Yttrande av Modeer till både stenvågen och huggredskapen. Han anser förbättringarna vara så stora, att de förtjänar plats i Hushålls-Journalen. Vissa anmärkningar göres mot vågen.

----------------------------
 
1765Anmärkningar rörande timmerhyggetAnonym
1799, maj-juni

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE TIMMER-HYGGET.

Bland de förmåner vi har av skogen förtjänar den uppmärksamhet, att vi erhålla timmer och virke inte allenast till boningsrum utan även till andra för vår bekvämlighet oundgängliga byggnader. Dock klagas det över att timret inte har samma täthet som förr och ej äger den varaktighet till byggnader som tidigare. Timret innehåller stora sprickor, som gör byggnaderna dragfulla. Orsaken finns inte i naturen utan i urvalet av träd.

En tät sammanhängande fiber helst utan vätskerör, är den bästa egenskapen hos timmerträd. För att nå detta mål måste man se till skogens mognad.

Vi vet att alla växter och djur i ungdomen är mjukare och mer uppfyllda av vätska i sina saftrör. Naturligtvis är det så även med timret.

Ingen omogen skog bör fällas eller nyttjas.

Timmer bör fällas sent på hösten.

Barken skall genast avtagas. Helst skall barken tas av medan trädet står på rot. Man barkar ett stycke upp och låter kronan vara kvar.

----------------------------
 
1766Att nyttja granris och mossa till foder åt boskapen under vinternWallensteen, J P
1799, maj-juni

YTTERLIGARE BERÄTTELSE OM FORTGÅNGEN AT NYTTJA GRANRIS OCH MOSSA, I BRIST AF BÄTTRE FÖDÄMNEN TIL BOSKAPENS FRAMFÖDANDE ÖFWER WINTERN.

Wallensteen berättar att han sedan sin senaste artikel varit borta i 8 dagar. Under den tiden tog halmen slut och på grund av den vanliga fruktan för nymodigheter fick inte djuren granris. Dessutom fanns inte mjöl att köpa för pengar då det råder stor kvarnbrist. Djuren vill inte äta av riset, som nu bara dränkts i urinen. De är nu i dålig kondition och mjölkproduktionen har blivit mindre. Wallensteen tror dock, att de skall återhämta sig och säger att den som har skog aldrig behöver misströsta för foderbrist.

----------------------------
 
1767Fernissa att nyttjas på koppar, järn och stenkärl i stället för förtenning och glaseringHolmberg, Michael
1799, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN FERNISSA AT NYTTJAS TIL ANSTRYKNING PÅ KOPPAR-JERN- ELLER STEN-KÄRL, I STÄLLET FÖR FÖRTENNING OCH WANLIG GLASERING.

Fernissan innehåller Gummi Copal, vatten, terpentin och linolja. Den blir billigare än vanlig förtenning. Den fordrar dock mer uppmärksamhet än skicklighet. Denna glasering står envist emot salter, syror och alkalier och kan lätt bättras på om så skulle behövas.

Istället för Gummi Copal kan användas bärnsten.

----------------------------
 
1768Botemedel för svinkreaturGeijer, Carl Fredric.
1799, maj-juni

BOTEMEDEL FÖR SWINKREATUR.

En sjukdom på svin, som leder till döden, liknar mycket den som professor Hernqvist i Skara beskrivit och bekämpat.

Antimonium Crudum, svavel, kamfert, honung och mjöl blandas.

Sur mjölk och mjöl. Om munnen är sårig tvättas med en klut indränkt i askelut. Munnen hålles öppen med en liten järnstege. Om febern är stark öppnas ådern. Rovor och grönsaker bekommer den väl. Likaså isop, krut och vatten blandat med sur mjölk. Det skall vara rent och torrt i huset.

----------------------------
 
1769En sjukdom på kattkreatur åren 1797 och 1798Sefström, E
1799, maj-juni

EN ÅREN 1797 OCH 1798 GÄNGSE SJUKDOM Å KATT-KREATUREN.

År 1797, 1798 dog ovanligt många katter i Halland och på andra ställen. Utrikes tidningar berättade att i Danmark många tusen katter dött. Sjukdomen orsakades av maskar och apotekare Friederici ordinerade teriak, som i någon mån hjälpte. Katten kan få återfall.

----------------------------
 
1770Om lackering av läderAnonym
1799, maj-juni

OM LACKERING AF LÄDER.

Detta är en engelsk uppfinning, som blivit eftergjord av tyskarna. Sättet är att ge läder en beskaffenhet att det tål tvättning med varmt och kallt vatten.

Recept på olika färger och hur man bereder bärnstenslack.

----------------------------