Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1756Att utrota kornmaskenSefström, E
1799, mars-april

KORNMASKEN AT UTROTA.

Herr Ritter-Rath von Gleichens medel att utrota kornmask är att över kornhögen eller sädesbingen lägga ett lakan. Masken kryper upp på lakanet och man kan sedan vika ihop det och skaka av det i hönshuset.

Herr Sarcey de Sutieres, Paris, har berättat att han överstrukit väggar och springor med osläckt kalk. Han har noga sopat magasinet och dagen innan skörden lagt några sädeskärvar efter väggarna. Då har masken krupit på kärvarna, som sedan noga skakats av.

I preussiske kronomagasinet har man strukit väggarna med vitriol varav maskarna dö.

Herr Haqvin Bager i Malmö har strukit väggar och tak med oxgalla och beckolja.

Spannmålsbodar bör byggas på stolpar, så att råttor och skadeinsekter inte kommer åt.

Stenbyggnader skall läggas högt och torrt. Närmast muren tar man bort jorden och lägger klappersten och kalk.

----------------------------
 
1757Väderleken i HalmstadSefström, E
1799, mars-april

WÄDERLEKEN I HALMSTAD OCH SPANNMÅLSPRISERNA.

I Halmstadtrakten har vintern varit den svåraste på många år. Stark köld i över två månader utan lindring.

Spannmålspriserna stiger och folket far illa.

----------------------------
 
1758Memorial av B.Berndes till järnkontorets fullmäktigeBerendes, Bernhard
1799, mars-april

TRANSUMT AF HERR CAPITANINEN BERNHARD BERNDES TIL JERN-CONTOIRETS HERRAR FULLMÄGTIGE INGIFNE MEMORIAL AF DEN 12 OCT. 1797.

I England brukas stenkol till bränsle för Steam-Engines, men det är ett för dyrbart bränsle för svenska kokpannor. Även våra träkol är dyrbara i de trakter där man har brist på skog.

Bernhard Berndes redovisar här med ritning och beskrivning en ny eldstad av Boiler för en Steam-Engine. Bränslet är torv och kottar och småved. Värmen blir mycket högre än vid vanliga kokare.

----------------------------
 
1759Ritning på en eldstadAnonym
1799, mars-april

FÖRKLARING ÖFWER FIGURERNA, PÅ HOSFÖLJANDE FÖRSLAGS-RITNING TIL EN ELDSTAD, LÄMPAD TIL BOILER FÖR EN STEAM-ENGINE.

----------------------------
 
1760Exempel på tillfälliga omständigheter som kunna bidraga till lantmannens fördelAnonym
1799, mars-april

EXEMPEL AF TILLFÄLLIGE OMSTÄNDIGHETER, SOM KUNNA BIDRAGA TIL LANDTMANNENS FÖRDEL.

Lantmannen kan få vinning av vildväxande örter och träd, något som tas om hand i andra länder. Ex hästfibbla, kardborre, stensöta, fläder eller hylleträdet.

När åkerbruket slår fel i Tyskland händer det att man kan sälja frukt, även äppelmust. Norge och Ryssland köper. Detta vore något att satsa på även i Sverige. Vi importerar nu frukt istället för att odla själva. Det finns möjlighet att få bidrag och lån till dylika anstalter.

----------------------------
 
1761Väderleken i Möckleby 1798Anonym
1799-mars,april.

WÄDERLEKEN FÖRLIDNE ÅR 1798 WAR SÅDAN SOM FÖLJER.

Redovisning månad för månad av årsvädret i Möckelby.

----------------------------
 
1762Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1763Ritning och beskrivning på våg till stenbrytningAnonym
1799, maj-juni

RITNING OCH BESKRIFNING PÅ EN WÅG, TIL STENBRYTNING.

Stenbrytning är ett mödosamt och ofta farligt arbete. Jag har konstruerat ett redskap, som är enkelt och billigt att anskaffa.

Ritning och beskrivning redovisas.

----------------------------
 
1764Anmärkning angående den s.k. fällehacken, buskyxan och lienModeer, A
1799, maj-juni

ANMÄRKNINGAR ÖFWER DEN SÅ KALLADE FÄLLEHACKEN, BUSK-YXAN OCH LIEN, MED FIGURER.

När man röjer skog till åker, börjar man att ta bort allt sly och småbuskar. Detta görs lämpligen med en buskyxa och en lie.

Ritning och beskrivning.

Yttrande av Modeer till både stenvågen och huggredskapen. Han anser förbättringarna vara så stora, att de förtjänar plats i Hushålls-Journalen. Vissa anmärkningar göres mot vågen.

----------------------------