Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1752Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1799, jan-febr

UTDELADE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Belöning för utflyttning ur by till vinnande av bekvämlighet vid storskifte. Dessa belöningar betalas av Sällskapet.

Övriga hedersbelöningar som vederbörande själva betala men Sällskapet lämnat bifall till bl.a. fattighusförestånderskan i Örebro Greta Stina Carlsson för den sällsynta trohet och omsorg hon i samma sin tjänst under nära 15 år visat.

----------------------------
 
1753Anmärkningar angående väderleken för december 1798 och januari 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1754Om rätta såningstidenDarelli, Isac af
1799, mars-april

ANMÄRKNING WID DEN, UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLS-JOURNAL, FÖR MAII OCH JUNII MÅNADER, INFÖRDE ARTIKEL: OM RÄTTA SÅNINGSTIDEN.

Det kan vara svårt av avgöra rätt såningstid även för den plats man känner väl. Många omständigheter spelar in och trots att man kan sitt område följer inte, att man kan allt i vårt rikes olika provinser.

I norra Uppland kan man inte så på våren förrän leran reder sig. Svårare är att avgöra när höstsådden skall ske.

Försök att så vårsådden sent på hösten, så att den bara gror, men inte skjuter värst ovan jord, har gjorts i liten skala.

En regel är att man skall så tidigare på mager åker.

Ju starkare rågbrodd om hösten, ju bättre klarar den sig på våren. Dock är angrepp av mask större på tidigt sådd höstråg. Något hjälper att blanda spiggolja i varje såningsskeppa, men bäst är att breda halm eller ris över hela åkern efter sista billbruket och tända på innan sådden. Det är dock arbetsdrygt.

----------------------------
 
1755Hur ladugården kan framfödas över vintern friskare och frodigare än med hö och halmWallensteen, J P
1799, mars-april

ET LYCKLIGT FÖRSÖK, AT UTAN ALL TILHJELP AF HÖ OCH HALM FRAMFÖDA LADUGÅRDEN.

Önskar få denna artikel införd i Hushålls-Journalen och inte bara i Inrikes tidningar och särskilt tryck, då den ej må saknas i framtiden om någon skulle behöva den.

Som jag alltid ansett kreaturens frihet, deras vistande i fria luften och egna val av föda, vara det naturligare, men däremot deras tvång att vistas i kvalm och skämd luft och föda sig på torr halm och torrt gräs varit onaturligt, har jag inte vågat pröva förrän jag sett ett försök. Min boskap har alltsedan dess tagit sin föda i skogen.

Vid vinterns början, då boskapen, friad från rovdjur, betade hela dagen i skogen, kom de hem så mätta att de knappt åt av halmen.

När utevandringen måst inskränkas till 4-5 timmar om dagen har halm utgjort födan. Därtill någon renmossa. Anmärkningsvärt att all den födande och mjölkgivande kraft rågbrodden anses giva, minskade mjölken, som ökade efter skogsbetet.

Med vördnad för Skaparen finner man den egenskapen nedlagd i djuren, att de lämnade åt sig själva, är bättre hushållare än människan med all sin konst kan befordra.

Först äter de av mossa och ljung på de högsta höjderna. När snön blir djupare drar de sig ned i låglänta områden och tar den mera högväxande ljungen. Tall men inte gran är en annan läckerhet.

Djuren blir av skogsgången muntra och kvicka, viga och får fin päls förutom att mjölken ökar.

Denna vinter har snön varit knädjup. Mera snö och svår skare kan ge svårigheter vid utegång. När korna lever ett naturligt liv, dras de till tjuren vid den efter årstiden bästa tiden. Korna går inte dräktiga när vintern är som värst.

Mina försök vid Djursholms prästgård har fallit väl ut. Folket anser ännu så länge det vara ett nöje att gå vall.

En nackdel är dock den förlorade gödseln, men kan man utöka djurstammen och förbättra stammen ersätts förlusten mångdubbelt.



Bilaga 1.

Den 1 augusti 1783 mottog jag bruket av en lantgård, där åkern och ängarna, ja, även trädgården var avbetad av främmande djur. Stark torka tillät ingen ny växt. Missväxten i trakten gjorde att det inte fanns möjlighet att köpa hö och halm. I den belägenheten beslutade jag att utan halm och hö försöka det av kammarherre Christiernins berömda förslag att stilla med granris.

Man hugger gamla träd och kvistar dem. De ganska grova kvistarna dränks med människourin och överströs med lite mjöl. Mjöltillsatsen minskas så snart djuren vant sig vid denna diet. Blandas med renmossa och ibland kokt hästgödsel, som korna anser vara en delikatess. Ingen med tillgång på skog kan klaga över foderbrist. Djuren fetmar och mjölkar bra.

En häst, som av sin ägare lämnades på en gästgivargård i Kristinehamn på grund av foderbrist, togs sig ut i skogen. På våren återkom han fet och blev de kringboendes bästa hjälp med vårbruket.



Bilaga 2.

Skogvaktarbostället Holmshult i Hellestads socken Östergötlands län hade bara 5-6 lass hö årligen. Trots detta framföddes i medeltal 20 boskapskreatur, trevliga och feta. De såldes, som begärliga påläggsdjur till både herrar och allmoge. I visthuset fanns en rikedom av mjölk, smör, kött, talg och hudar.

Denna rikedom kom till utan kostnad. Man lät boskapen föda sig i skogen. Under natten vistades de i ett skjul. Man trodde detta folk kunde trolla och de skrockfullaste vågade inte äta av detta torps matvaror.

Att hacka sönder kvistarna är av ondo. Djuren kan få en bit i halsen och kan sen inte äta. Man skall låta dem göra som de vilda djuren.

Historien vittnar om forntidens välmåga. Man levde inte allenast själv bättre utan hade stort överskott till försäljning till utlandet. Av så rik ladugård, alltid åkerns moder, fick man trots att gödseln bara togs till vara under natten och sädesåtgången till ölbryggning var större än den till brännvin i dag, kunde man sälja utomlands. Utländskt mynt var mer gängse i landet än inhemskt.

Min medborgerliga skyldighet har fordrat, att jag omtalat detta stillningsätt.

----------------------------
 
1756Att utrota kornmaskenSefström, E
1799, mars-april

KORNMASKEN AT UTROTA.

Herr Ritter-Rath von Gleichens medel att utrota kornmask är att över kornhögen eller sädesbingen lägga ett lakan. Masken kryper upp på lakanet och man kan sedan vika ihop det och skaka av det i hönshuset.

Herr Sarcey de Sutieres, Paris, har berättat att han överstrukit väggar och springor med osläckt kalk. Han har noga sopat magasinet och dagen innan skörden lagt några sädeskärvar efter väggarna. Då har masken krupit på kärvarna, som sedan noga skakats av.

I preussiske kronomagasinet har man strukit väggarna med vitriol varav maskarna dö.

Herr Haqvin Bager i Malmö har strukit väggar och tak med oxgalla och beckolja.

Spannmålsbodar bör byggas på stolpar, så att råttor och skadeinsekter inte kommer åt.

Stenbyggnader skall läggas högt och torrt. Närmast muren tar man bort jorden och lägger klappersten och kalk.

----------------------------
 
1757Väderleken i HalmstadSefström, E
1799, mars-april

WÄDERLEKEN I HALMSTAD OCH SPANNMÅLSPRISERNA.

I Halmstadtrakten har vintern varit den svåraste på många år. Stark köld i över två månader utan lindring.

Spannmålspriserna stiger och folket far illa.

----------------------------
 
1758Memorial av B.Berndes till järnkontorets fullmäktigeBerendes, Bernhard
1799, mars-april

TRANSUMT AF HERR CAPITANINEN BERNHARD BERNDES TIL JERN-CONTOIRETS HERRAR FULLMÄGTIGE INGIFNE MEMORIAL AF DEN 12 OCT. 1797.

I England brukas stenkol till bränsle för Steam-Engines, men det är ett för dyrbart bränsle för svenska kokpannor. Även våra träkol är dyrbara i de trakter där man har brist på skog.

Bernhard Berndes redovisar här med ritning och beskrivning en ny eldstad av Boiler för en Steam-Engine. Bränslet är torv och kottar och småved. Värmen blir mycket högre än vid vanliga kokare.

----------------------------
 
1759Ritning på en eldstadAnonym
1799, mars-april

FÖRKLARING ÖFWER FIGURERNA, PÅ HOSFÖLJANDE FÖRSLAGS-RITNING TIL EN ELDSTAD, LÄMPAD TIL BOILER FÖR EN STEAM-ENGINE.

----------------------------
 
1760Exempel på tillfälliga omständigheter som kunna bidraga till lantmannens fördelAnonym
1799, mars-april

EXEMPEL AF TILLFÄLLIGE OMSTÄNDIGHETER, SOM KUNNA BIDRAGA TIL LANDTMANNENS FÖRDEL.

Lantmannen kan få vinning av vildväxande örter och träd, något som tas om hand i andra länder. Ex hästfibbla, kardborre, stensöta, fläder eller hylleträdet.

När åkerbruket slår fel i Tyskland händer det att man kan sälja frukt, även äppelmust. Norge och Ryssland köper. Detta vore något att satsa på även i Sverige. Vi importerar nu frukt istället för att odla själva. Det finns möjlighet att få bidrag och lån till dylika anstalter.

----------------------------