Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1749Försök att förbättra sättet att vattna boskap vid källor vintertidLittmark, Jonas
1799, jan-febr

FÖRSÖK AT FÖRBÄTTRA DET WANLIGA SÄTTET AT WATTNA BOSKAP WID KÄLLOR WINTERTIDEN, AF JONAS LITTMARK, BERGS-INGENIÖR.

Olägenheterna med vattning av boskapen vid källan vintertid är många. Arbetet, som är det svåraste för en piga, blir ofta inte väl utfört. När kölden biter och blåst och yrväder råder segrar egenkärleken över den svaga böjelsen att fullgöra sin plikt.

Boskapen får inte nog med vatten. De vill då inte äta det torra fodret, men gör det med sin andedräkt odugligt.

Dessutom måste hoarna stjälpas varje gång de används, så att det blir färskt vatten, när de fylls på. Då bildas svallis, där korna kan halka omkull och i värsta fall hamna i källan. Kornas träck trampas omkring och blir vid lenväder en bottenlös sörja, som följer med in i köket vid vattenhämtning. Vattnet är också så kallt att djuren inte kan dricka tillräckligt.

Här redovisas försök som gjorts för att förbättra med ritning och tabeller.

----------------------------
 
1750Avhandling om vassenAnonym
1799, jan-febr

AFHANDLING OM WASSEN. (ARUNDO PHRAGMITES).

Vassen föres av örtekännare till rörsläktet. De igenkännes genom att blommorna alltid nedtill är omgivna av ludd eller ull.

4 arter är för närvarande upptäckta, nämligen bergröret (Arundos Epigejos), grenröret (Ar. Calamagrostis), sandröret (Ar. Arenaria) och strandröret (Arundo Phragmites). De ha olika namn på olika platser t.ex. vass, rasa, skärvass, bladvass, rör och i Finland ruosko och rahilas. Växer allmänt i Finland vid stränder av havsvikar och åar och insjöar. Påträffas även på åkrar, som ligger nära sjöar. Blomningen sker i augusti och det ludna blomfodret faller i vattnet och gror i gyttjan.

Vassen håller stränderna fasta och bildar ett utmärkt skydd för fiskar och fåglar.

Vass är begärligt för boskapen och mycket mjölkökande. Kan ej ges till kor innan de kalvat, då de inte klarar den myckna mjölken. Vassen får inte ges till boskapen, när vippan torkat och blivit ullig. Då fastnar ullen i halsen och ger upphov till stockningar och obotliga sjukdomar.

Trots att vassen växer i vatten, drabbas den vid svår torka. Den angrips av bladlöss. Om boskapen äter sådan vass pinkar de blod precis som människor, som ätit för mycket spansk fluga. Den, som skördar sådan vass drabbas ofta av huvudvärk och uppkastning. Vass, som angripits av bladlöss, skall läggas i vatten en tid och sköljas noga. Detta skall helst ske i saltvatten, som också gör att vassen blir smakligare för djuren.

Vass används, som råghalm att täcka tak med. Den bör ha växt på hård botten och blivit gles och hård.

Bra mattor till att täcka drivbänkar och skärmar görs av vass.

När man gipsar tak och väggar är mattor av vass ett bra underlag. De spikas fast.

I väverierna används vass till spolstickor.

Artilleriet använder vassrör till brandrör.

Blomvippan används av den fattiga delen av nationen till stoppning av kuddar och madrasser. Vippan tas innan fröna mognar, annars äter råttorna sönder kudden för att nå de begärliga fröna. De t.o.m. reder sig bo mitt i maten.

Omogna vippor ger grön färg på ylle betat med alun.

Vipporna används som dammvippor på möbler och andra dyrare husgeråd.

Rötterna användes tidigare som medicin. De ansågs öppnande och fördelande. Nu finns andra verksammare medel.

Då vassen tjänar så många nyttiga ting bör man se till att återplantera på ställen där boskapen trampat ned för mycket. Detta sker genom att man försiktigt tar rotskott eller bakar in frön i lerkakor, som trampas ned i gyttjan.

----------------------------
 
1751Om åkdons förbättringAnonym
1799, jan-febr

OM ÅKEDONS FÖRBÄTTRING.

Alla slags åkdon bör ha framhjulen mindre än bakhjulen, då tyngden läggs på bakhjulen.

En lång vagn är lättare att dra än en kort. Det är också bekvämare att åka i en lång vagn, då stötarna blir mindre.

Lasten skall läggas baktill i vagnen.

Dragarna skall vara så långt ifrån tyngden som möjligt.

----------------------------
 
1752Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1799, jan-febr

UTDELADE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Belöning för utflyttning ur by till vinnande av bekvämlighet vid storskifte. Dessa belöningar betalas av Sällskapet.

Övriga hedersbelöningar som vederbörande själva betala men Sällskapet lämnat bifall till bl.a. fattighusförestånderskan i Örebro Greta Stina Carlsson för den sällsynta trohet och omsorg hon i samma sin tjänst under nära 15 år visat.

----------------------------
 
1753Anmärkningar angående väderleken för december 1798 och januari 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1754Om rätta såningstidenDarelli, Isac af
1799, mars-april

ANMÄRKNING WID DEN, UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLS-JOURNAL, FÖR MAII OCH JUNII MÅNADER, INFÖRDE ARTIKEL: OM RÄTTA SÅNINGSTIDEN.

Det kan vara svårt av avgöra rätt såningstid även för den plats man känner väl. Många omständigheter spelar in och trots att man kan sitt område följer inte, att man kan allt i vårt rikes olika provinser.

I norra Uppland kan man inte så på våren förrän leran reder sig. Svårare är att avgöra när höstsådden skall ske.

Försök att så vårsådden sent på hösten, så att den bara gror, men inte skjuter värst ovan jord, har gjorts i liten skala.

En regel är att man skall så tidigare på mager åker.

Ju starkare rågbrodd om hösten, ju bättre klarar den sig på våren. Dock är angrepp av mask större på tidigt sådd höstråg. Något hjälper att blanda spiggolja i varje såningsskeppa, men bäst är att breda halm eller ris över hela åkern efter sista billbruket och tända på innan sådden. Det är dock arbetsdrygt.

----------------------------
 
1755Hur ladugården kan framfödas över vintern friskare och frodigare än med hö och halmWallensteen, J P
1799, mars-april

ET LYCKLIGT FÖRSÖK, AT UTAN ALL TILHJELP AF HÖ OCH HALM FRAMFÖDA LADUGÅRDEN.

Önskar få denna artikel införd i Hushålls-Journalen och inte bara i Inrikes tidningar och särskilt tryck, då den ej må saknas i framtiden om någon skulle behöva den.

Som jag alltid ansett kreaturens frihet, deras vistande i fria luften och egna val av föda, vara det naturligare, men däremot deras tvång att vistas i kvalm och skämd luft och föda sig på torr halm och torrt gräs varit onaturligt, har jag inte vågat pröva förrän jag sett ett försök. Min boskap har alltsedan dess tagit sin föda i skogen.

Vid vinterns början, då boskapen, friad från rovdjur, betade hela dagen i skogen, kom de hem så mätta att de knappt åt av halmen.

När utevandringen måst inskränkas till 4-5 timmar om dagen har halm utgjort födan. Därtill någon renmossa. Anmärkningsvärt att all den födande och mjölkgivande kraft rågbrodden anses giva, minskade mjölken, som ökade efter skogsbetet.

Med vördnad för Skaparen finner man den egenskapen nedlagd i djuren, att de lämnade åt sig själva, är bättre hushållare än människan med all sin konst kan befordra.

Först äter de av mossa och ljung på de högsta höjderna. När snön blir djupare drar de sig ned i låglänta områden och tar den mera högväxande ljungen. Tall men inte gran är en annan läckerhet.

Djuren blir av skogsgången muntra och kvicka, viga och får fin päls förutom att mjölken ökar.

Denna vinter har snön varit knädjup. Mera snö och svår skare kan ge svårigheter vid utegång. När korna lever ett naturligt liv, dras de till tjuren vid den efter årstiden bästa tiden. Korna går inte dräktiga när vintern är som värst.

Mina försök vid Djursholms prästgård har fallit väl ut. Folket anser ännu så länge det vara ett nöje att gå vall.

En nackdel är dock den förlorade gödseln, men kan man utöka djurstammen och förbättra stammen ersätts förlusten mångdubbelt.



Bilaga 1.

Den 1 augusti 1783 mottog jag bruket av en lantgård, där åkern och ängarna, ja, även trädgården var avbetad av främmande djur. Stark torka tillät ingen ny växt. Missväxten i trakten gjorde att det inte fanns möjlighet att köpa hö och halm. I den belägenheten beslutade jag att utan halm och hö försöka det av kammarherre Christiernins berömda förslag att stilla med granris.

Man hugger gamla träd och kvistar dem. De ganska grova kvistarna dränks med människourin och överströs med lite mjöl. Mjöltillsatsen minskas så snart djuren vant sig vid denna diet. Blandas med renmossa och ibland kokt hästgödsel, som korna anser vara en delikatess. Ingen med tillgång på skog kan klaga över foderbrist. Djuren fetmar och mjölkar bra.

En häst, som av sin ägare lämnades på en gästgivargård i Kristinehamn på grund av foderbrist, togs sig ut i skogen. På våren återkom han fet och blev de kringboendes bästa hjälp med vårbruket.



Bilaga 2.

Skogvaktarbostället Holmshult i Hellestads socken Östergötlands län hade bara 5-6 lass hö årligen. Trots detta framföddes i medeltal 20 boskapskreatur, trevliga och feta. De såldes, som begärliga påläggsdjur till både herrar och allmoge. I visthuset fanns en rikedom av mjölk, smör, kött, talg och hudar.

Denna rikedom kom till utan kostnad. Man lät boskapen föda sig i skogen. Under natten vistades de i ett skjul. Man trodde detta folk kunde trolla och de skrockfullaste vågade inte äta av detta torps matvaror.

Att hacka sönder kvistarna är av ondo. Djuren kan få en bit i halsen och kan sen inte äta. Man skall låta dem göra som de vilda djuren.

Historien vittnar om forntidens välmåga. Man levde inte allenast själv bättre utan hade stort överskott till försäljning till utlandet. Av så rik ladugård, alltid åkerns moder, fick man trots att gödseln bara togs till vara under natten och sädesåtgången till ölbryggning var större än den till brännvin i dag, kunde man sälja utomlands. Utländskt mynt var mer gängse i landet än inhemskt.

Min medborgerliga skyldighet har fordrat, att jag omtalat detta stillningsätt.

----------------------------
 
1756Att utrota kornmaskenSefström, E
1799, mars-april

KORNMASKEN AT UTROTA.

Herr Ritter-Rath von Gleichens medel att utrota kornmask är att över kornhögen eller sädesbingen lägga ett lakan. Masken kryper upp på lakanet och man kan sedan vika ihop det och skaka av det i hönshuset.

Herr Sarcey de Sutieres, Paris, har berättat att han överstrukit väggar och springor med osläckt kalk. Han har noga sopat magasinet och dagen innan skörden lagt några sädeskärvar efter väggarna. Då har masken krupit på kärvarna, som sedan noga skakats av.

I preussiske kronomagasinet har man strukit väggarna med vitriol varav maskarna dö.

Herr Haqvin Bager i Malmö har strukit väggar och tak med oxgalla och beckolja.

Spannmålsbodar bör byggas på stolpar, så att råttor och skadeinsekter inte kommer åt.

Stenbyggnader skall läggas högt och torrt. Närmast muren tar man bort jorden och lägger klappersten och kalk.

----------------------------
 
1757Väderleken i HalmstadSefström, E
1799, mars-april

WÄDERLEKEN I HALMSTAD OCH SPANNMÅLSPRISERNA.

I Halmstadtrakten har vintern varit den svåraste på många år. Stark köld i över två månader utan lindring.

Spannmålspriserna stiger och folket far illa.

----------------------------