Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1746Brev angående årsväxt och plantering av varjehanda växter i HallandSefström, E
1798, nov-dec

BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN OCH PLANTERING AF HWARJEHANDA WÄXTER I HALLAND.

Årsväxten god. Korn och havre ymnig. Ärterna mindre givande, då fåglarna ätit upp dem. Potatisskörden god. Majs har artat sig väl. Den var planterad i trädgård.

Yams, som planteras ymnigt i Indien och är många människors viktigaste föda har på försök planterats i trädgården. Eftersom de växa i världens hetaste zoner skulle det väl finnas ringa hopp att de skulle trivas i Sverige. Men då jordärtskockorna, som kommer från Syd-Amerika kan stå ute över våra vintrar kan man hoppas även på yamsroten. Den går inte i frö, men ger rikliga rötter, som man kan föröka den med. Den tål liksom potatisen och jordärtskockorna att planteras i bitar.

Har odlat ingefära i kruka, men då den fordrar hett klimat kan den knappast odlas på kalljord.

Medsänder frön av Abrus praecatorius eller Glycine abrus, vilka de svarta fruntimren trä till halsband. Deras högröda färg och svarta prickar göra dem åtminstone prålande.

Mirabilis longiflora har givit rikligt med blommor. De vita blommorna står bara en dag. Blomfodret, som gömmer fröet, har en lukt som kattkiss. Naturens hushållning för att bevara fröet från insekter.

God och väl mogen frukt och bär. Stor mängd av sparvar har hållit insekterna i schack.

Er. Sefström

----------------------------
 
1747Brev angående årsväxt och sädespriser i Åbo länHellenius, Carl N
1798, nov-dec

BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXT OCH SÄDESPRISER I ÅBO LÄN.

Dålig skörd. Mycket beroende på angrepp av slemmasken. Snö på ofrusen mark och svår torka förstörde mycket. Sädespriset högt.

----------------------------
 
1748Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1749Försök att förbättra sättet att vattna boskap vid källor vintertidLittmark, Jonas
1799, jan-febr

FÖRSÖK AT FÖRBÄTTRA DET WANLIGA SÄTTET AT WATTNA BOSKAP WID KÄLLOR WINTERTIDEN, AF JONAS LITTMARK, BERGS-INGENIÖR.

Olägenheterna med vattning av boskapen vid källan vintertid är många. Arbetet, som är det svåraste för en piga, blir ofta inte väl utfört. När kölden biter och blåst och yrväder råder segrar egenkärleken över den svaga böjelsen att fullgöra sin plikt.

Boskapen får inte nog med vatten. De vill då inte äta det torra fodret, men gör det med sin andedräkt odugligt.

Dessutom måste hoarna stjälpas varje gång de används, så att det blir färskt vatten, när de fylls på. Då bildas svallis, där korna kan halka omkull och i värsta fall hamna i källan. Kornas träck trampas omkring och blir vid lenväder en bottenlös sörja, som följer med in i köket vid vattenhämtning. Vattnet är också så kallt att djuren inte kan dricka tillräckligt.

Här redovisas försök som gjorts för att förbättra med ritning och tabeller.

----------------------------
 
1750Avhandling om vassenAnonym
1799, jan-febr

AFHANDLING OM WASSEN. (ARUNDO PHRAGMITES).

Vassen föres av örtekännare till rörsläktet. De igenkännes genom att blommorna alltid nedtill är omgivna av ludd eller ull.

4 arter är för närvarande upptäckta, nämligen bergröret (Arundos Epigejos), grenröret (Ar. Calamagrostis), sandröret (Ar. Arenaria) och strandröret (Arundo Phragmites). De ha olika namn på olika platser t.ex. vass, rasa, skärvass, bladvass, rör och i Finland ruosko och rahilas. Växer allmänt i Finland vid stränder av havsvikar och åar och insjöar. Påträffas även på åkrar, som ligger nära sjöar. Blomningen sker i augusti och det ludna blomfodret faller i vattnet och gror i gyttjan.

Vassen håller stränderna fasta och bildar ett utmärkt skydd för fiskar och fåglar.

Vass är begärligt för boskapen och mycket mjölkökande. Kan ej ges till kor innan de kalvat, då de inte klarar den myckna mjölken. Vassen får inte ges till boskapen, när vippan torkat och blivit ullig. Då fastnar ullen i halsen och ger upphov till stockningar och obotliga sjukdomar.

Trots att vassen växer i vatten, drabbas den vid svår torka. Den angrips av bladlöss. Om boskapen äter sådan vass pinkar de blod precis som människor, som ätit för mycket spansk fluga. Den, som skördar sådan vass drabbas ofta av huvudvärk och uppkastning. Vass, som angripits av bladlöss, skall läggas i vatten en tid och sköljas noga. Detta skall helst ske i saltvatten, som också gör att vassen blir smakligare för djuren.

Vass används, som råghalm att täcka tak med. Den bör ha växt på hård botten och blivit gles och hård.

Bra mattor till att täcka drivbänkar och skärmar görs av vass.

När man gipsar tak och väggar är mattor av vass ett bra underlag. De spikas fast.

I väverierna används vass till spolstickor.

Artilleriet använder vassrör till brandrör.

Blomvippan används av den fattiga delen av nationen till stoppning av kuddar och madrasser. Vippan tas innan fröna mognar, annars äter råttorna sönder kudden för att nå de begärliga fröna. De t.o.m. reder sig bo mitt i maten.

Omogna vippor ger grön färg på ylle betat med alun.

Vipporna används som dammvippor på möbler och andra dyrare husgeråd.

Rötterna användes tidigare som medicin. De ansågs öppnande och fördelande. Nu finns andra verksammare medel.

Då vassen tjänar så många nyttiga ting bör man se till att återplantera på ställen där boskapen trampat ned för mycket. Detta sker genom att man försiktigt tar rotskott eller bakar in frön i lerkakor, som trampas ned i gyttjan.

----------------------------
 
1751Om åkdons förbättringAnonym
1799, jan-febr

OM ÅKEDONS FÖRBÄTTRING.

Alla slags åkdon bör ha framhjulen mindre än bakhjulen, då tyngden läggs på bakhjulen.

En lång vagn är lättare att dra än en kort. Det är också bekvämare att åka i en lång vagn, då stötarna blir mindre.

Lasten skall läggas baktill i vagnen.

Dragarna skall vara så långt ifrån tyngden som möjligt.

----------------------------
 
1752Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1799, jan-febr

UTDELADE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Belöning för utflyttning ur by till vinnande av bekvämlighet vid storskifte. Dessa belöningar betalas av Sällskapet.

Övriga hedersbelöningar som vederbörande själva betala men Sällskapet lämnat bifall till bl.a. fattighusförestånderskan i Örebro Greta Stina Carlsson för den sällsynta trohet och omsorg hon i samma sin tjänst under nära 15 år visat.

----------------------------
 
1753Anmärkningar angående väderleken för december 1798 och januari 1799Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1754Om rätta såningstidenDarelli, Isac af
1799, mars-april

ANMÄRKNING WID DEN, UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS HUSHÅLLS-JOURNAL, FÖR MAII OCH JUNII MÅNADER, INFÖRDE ARTIKEL: OM RÄTTA SÅNINGSTIDEN.

Det kan vara svårt av avgöra rätt såningstid även för den plats man känner väl. Många omständigheter spelar in och trots att man kan sitt område följer inte, att man kan allt i vårt rikes olika provinser.

I norra Uppland kan man inte så på våren förrän leran reder sig. Svårare är att avgöra när höstsådden skall ske.

Försök att så vårsådden sent på hösten, så att den bara gror, men inte skjuter värst ovan jord, har gjorts i liten skala.

En regel är att man skall så tidigare på mager åker.

Ju starkare rågbrodd om hösten, ju bättre klarar den sig på våren. Dock är angrepp av mask större på tidigt sådd höstråg. Något hjälper att blanda spiggolja i varje såningsskeppa, men bäst är att breda halm eller ris över hela åkern efter sista billbruket och tända på innan sådden. Det är dock arbetsdrygt.

----------------------------