Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1724Ytterligare erinringar vid ovannämnda skriftAnonym
1798, maj-juni

YTTERLIGARE ERINDRINGAR WID OFWANNÄMNDE SKRIFT

Att svenska frösorter skulle kunna överglänsa de utländska är inte troligt. Avena elatior växer hos oss, men överträffas av de utländska variationerna. Även i andra världsdelar föredrar man hästar och oxar, trots att där lever stora antiloper t.ex. Den medömkan författaren känner för t.ex. får, som är hitsläpade är helt överdriven. Skulle de inte finnas måste man skaffa andra djur, liksom lapparna har renar och kamchatkafolket hundar till dragare. Människan äger ju uteslutande rätt att begagna sig av djuren.

Rå gödsel förtar inte växtligheten, vilket författaren påstår. Detta syns på Gotland, där man gödslat klapperstensfält, som sett helt sterila ut, men har fått en fin växtlighet.

----------------------------
 
1725Om rätta såningstidenAnonym
1798, maj-juni

OM RÄTTA SÅNINGS-TIDEN

En god regel: att såning i tjäle om våren, ger säker missväxt både för säd och halm. Såning i torr och varm jord ger god säd och mycket halm. Det gäller att lära sig när olika jordar är färdiga för sådd. Varnas för förtidig sådd om våren.

----------------------------
 
1726Om tillredning av vinbärsvinAnonym
1798, maj-juni

OM TILREDNING AF WINBÄRS-WIN

I Betlehem i Amerika har man flera år tillrett vinbärsvin, som liknar madeiravin. De fullmogna bären trampas och pressas, blandas med vatten och pudersocker. Efter tre veckor tillsluts sprundet. Sedan bör det ligga ett par år. När det tappas görs svickan en tum upp, så att bottensatsen inte kommer med. Kan destilleras, särskilt om man tillsätter melass. Alla frukter med sötma duger att göra vin av. Det är sockret som gör vinet, bären är bara en krydda.

----------------------------
 
1727Något angående ladugårdsskötseln i SkottlandAnonym
1798, maj-juni

NÅGOT ANGÅENDE LADUGÅRDS-SKÖTSELN I SCOTTLAND

När herr Blackwell övertog gården efter sin far och farfar, reste han runt i England och köpte upp de bästa kreatur han såg. Han anställde goda ryktare och gav djuren fett hö, fin halm, gott sommarbete och rovor. Han hade aldrig fler djur än att fodret räckte. Han kunde snart leja ut springbaggar och tjänade gott på det. Då detta lyckades så bra, hyrde han ut hingstar också.

Även i Sverige tilltar intresset för att bringa aveln till sin höjd. Det gäller att ha goda beten. Boskapsskötseln fordrar mer tillsyn än åkerbruket. Man måste kunna lita på de anställda. En gammal regel säger: det är som med brännvinspannan, ju starkare man lägger i den ju förmånligare avkomst. Jag bor på 1/2 hemman och har 15 kor, men får mer mjölk än på sätesgården, där man håller dubbelt så många kor. Djuren är av samma ras. Man måste se till att korna urmjölkas varje gång annars sina de. Mjölkerskan får inte vara för hårdhänt.

En rotesoldat, som kom från kriget startade med kor, som han själv skötte och mjölkade och var efter 20 år en förmögen man. I Pommern och Tyskland arrenderar kvinnor kor och det vore önskvärt att så vore fallet även i Sverige. Ty skötseln och det egna intresset följs åt.

----------------------------
 
1728Om köttsaltningAnonym
1798, maj-juni

OM KÖTT-SALTNING

I mars lades lika mycket färskt kött i 13 kärl och saltades med olika saltkvaliteter, dock lika mycket i varje kärl. Ett kärl blev osaltat. I maj undersöktes resultatet. Där inget salt var tillsatt blev köttet efter 5 dagar illaluktande. Efter fyra veckor var det helruttet. De övriga var inte särskilt ankomna efter fyra veckor, men en del förändrade färg.

Sedan slogs vatten på och i en del kärl utvecklades maskar. Försöket visade, att ju mindre orena ämnen det fanns i saltet dess bättre blev resultatet. Varken vinsten eller bittersalt skadade blandningen.

Blandas smorigt salt med svavel, så kan det läggas torrt på en duk ovan köttet. En tyngd läggs på och får stå i 48 timmar. Köttet drar fuktigheten till sig och fyller alla mellanrum. I duken samlas det orena och när den tas bort och tyngden läggs på pånytt kan man förvara köttet länge.

----------------------------
 
1729Förteckning på redskap och modeller som finns på Kungl. Patriotiska Sällskapets modellkammare i Stockholm, Norra Smedjegatan 59Patriotiska Sällskapet
1798, maj-juni

FÖRTECKNING PÅ DE REDSKAPER OCH MODELLER DERAF, SOM FINNAS UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELLKAMMARE I STOCKHOLM OCH HÖRNHUSET N:O 59 WID NORRA SMEDJEGATAN:

Sladdar i modell: Knivsladd, åkerhyvel, ogrässladd.

Tröskredskap: Engelsk tröskmaskin, engelska tröskredskap.

Dikesplogar.

Redskap till tuvors borttagande: Tuvyxa.

Hackor: Tvåkluven eller utskuren hacka.

Körredskaper: Ttosscheiben (stötskivor)

Övrigt: Tmörkärna, österrikisk vedyxa, stiegeissen ( stigjärn)

Biredskap till bins matning.

Byggnation: Spannmålsbod, hus av upprättstående timmer.

Redskap för handaslöjder: Tryckmaskin, spegelglasslipningsmodell.

Andra uppfinningar: Tvättmaskin, skor med träbotten, dito av läder med järnbeslag.

----------------------------
 
1730Utdrag ur brev, angående väderlek och årsväxt i Åbo länAnonym
1798, maj-juni

UTDRAG AF BREF, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I ÅBO LÄN

Efter att ha varit 22 grader varmt har temperaturen sjunkit till 13. Få se vad det har för påverkan på växtligheten. Havren och ärterna är nyss uppkomna, men kornet har ännu inte grott i den torra jorden. Ängarna grönska, men saknar regn. Hoppas den kalla väderleken ger regn.

----------------------------
 
1731Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1732Kort anvisning hur enskilta hushållares ylletyger må kunna beredas till något bättre klädeMorian, Nils Bernhard
1798, juli-aug

KORRT ANVISNING HURU ENSKILDTA HUSHÅLLARES YLLE-WÄFNADER MÅ KUNNA BEREDAS TIL NÅGOT MER GODHET OCH JEMNLIKHET MED BÄTTRE KLÄDEN OCH FABRIQUES-TILLWERKNINGAR, ÄN NU FÖR TIDEN WANLIGEN SKER

Då våra svenska yllefabriker inte av politiska skäl kommit till någon förkovran, måste vi lita till utländsk vara. Två utvägar ges, att genom goda författningar, uppmuntran och understöd bistå fabrikerna och genom att lära och handleda hemtillverkarna. Redan nu tillverkas goda bomulls- och linnetyger i hushållen. Det är ylleklädet, som måste hanteras på särskilt sätt, som är problemet. Det gäller speciellt färgningen.

Fåren producerar olika ull beroende på ras, klimat, föda och ålder bl. a. Varje fårkropp har 3 olika sorters ull. Spanska fåren ger finaste ullen. Den engelska sorten blir sällsyntare här, men ger starkare filt, än den spanska, dock mindre till längd och bredd. Den tyska är den vanligaste och ger fin vadmal. Den svenska ullen är sämst, beroende på att djuren hålls för köttet och huden. De lever ofta på öar och får grov ull.

Djuren måste tvättas innan de klipps. Ingen lut eller varmt vatten får användas. Ullen måste vara helt torr innan den buntas.

Ullen skall nu tvättas igen och det sker i lika mycket urin som vatten. Sköljes helst i rinnande vatten. Vill man nu färga svart eller blått, skall en färgare anlitas om färgen skall bli bestående. Recept på karmosinrött, krapprött, gult med ängsskära, vau och bresilja, grått. Följer en provkarta med nummeranvisningar vid blandningar.

Konsten att spinna hämtar man inte ur beskrivningar utan beror på handlag och övning. Att olja ullen är en osed, som bara tar tid, då oljan skall tvättas bort igen.

Både till spånad och vävning äger kvinnokönet en fallenhet framför karlarna. Kvinnor borde utnyttjas mera vid klädesfabrikerna. Åtminstone kunde de ge undervisning. De stora vävstolarna med dubbel bredd förfärdigar dubbelt mot de små man har i hemmen på samma tid. Till solv bör brukas stålringar. I ytterkanten varpas 4 lintrådar, som ger stadga. Vävskeden bör ha mjuka tänder och stå helt lös i lådan. Ju mer inslag av löst spunnen tråd man kan få in, desto bättre filt.

Valkningen är mycket viktig, men bör överlåtas till yllefärgare och inte till någon torpare som byggt en stamp. Även överskärningen och pressningen bör yrkesmannen ta hand om.

----------------------------