Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1721Uppgift om den förändring Friggesby boställe undergått från 1790-1798Frölich, C G
1798, mars-april

UPGIFT AF DEN FÖRÄNDRING FRIGGESBY BOSTÄLLE UNDERGÅTT FRÅN 1790 OM WÅREN TIL 1798 SAMMA TID

1790 flyttade jag till Second-Majorsbostället vid Skaraborgs Regemente. Gården var mycket i vanhävd. Beteshagarna var bevuxna med skog, så att man inte hittade kreaturen. Trädgårdslanden var i gott stånd, men annars växte där gamla mossbelupna fruktträd och bärbuskar. Jag röjde och delade gärdena i 5 delar. Jag kan sälja klöverfrö och har 3 torpare. I trädgården har jag ympat och anlagt en trädskola. Jag har byggt om fähuset och med möda och kostnad anlagt en stensatt brunn, 18 alnar djup.

----------------------------
 
1722Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1723Erinringar vid föregående anmärkningar angående boskapsskötselnAnonym
1798, maj-juni

ERINRINGAR WID DE I FÖREGÅENDE HÄFTE AF DENNA JOURNAL P. 64 INFÖRDA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BOSKAPSSKÖTSELN

Med Patriotiska Sällskapets bifall vill jag ge några upplysningar och rättelser med anledning av det i förra häftet anförda om boskapsskötseln. Auktor talar om klassen Triandria och att dess 143 slag skulle kunna kultiveras. De kan inte alls jämföras med våra vanligaste sädesarter. Lostan ger svart bröd och framkallar yrsel och huvudvärk. Trots detta kända faktum kallar författaren dem för Nordens fördolda läckerheter. De frön, som är att rekommendera finns redan beskrivna, men inte lönar det mödan att tillreda ett kärr för att odla dem.

Av Diadelphia kan möjligen tranärter tänkas, men varför använda dem till mat, när vi har bönor och andra åkerärter. Tetrandria lämnar inga goda bär och Pentandria duger knappt till matkryddor.

Vad han menar med det Nordiska vinträdet förstår ingen. Tallfröna är små och innehåller knappast något mandellikt ämne.

Kryptogamerna skulle enligt författaren helt förändras till sin natur om boskapsaveln byttes till Nordens egna boskapsslag. Detta är helt fel, då inga svampar fordra gödsel. De kommer heller inte att kunna kultiveras.

Att Nordens egna växter skulle ge bättre gödsel från Nordiska djur, är naturligtvis nonsens. Marken i inhägnader för hjort och rådjur ser likadan ut som efter vanliga betesdjur, vilket enligt författarens teori ej skulle vara fallet. Det är inte bevisat att de växter, som ratas av den vanliga boskapen skulle ätas av Nordiska djur.

----------------------------
 
1724Ytterligare erinringar vid ovannämnda skriftAnonym
1798, maj-juni

YTTERLIGARE ERINDRINGAR WID OFWANNÄMNDE SKRIFT

Att svenska frösorter skulle kunna överglänsa de utländska är inte troligt. Avena elatior växer hos oss, men överträffas av de utländska variationerna. Även i andra världsdelar föredrar man hästar och oxar, trots att där lever stora antiloper t.ex. Den medömkan författaren känner för t.ex. får, som är hitsläpade är helt överdriven. Skulle de inte finnas måste man skaffa andra djur, liksom lapparna har renar och kamchatkafolket hundar till dragare. Människan äger ju uteslutande rätt att begagna sig av djuren.

Rå gödsel förtar inte växtligheten, vilket författaren påstår. Detta syns på Gotland, där man gödslat klapperstensfält, som sett helt sterila ut, men har fått en fin växtlighet.

----------------------------
 
1725Om rätta såningstidenAnonym
1798, maj-juni

OM RÄTTA SÅNINGS-TIDEN

En god regel: att såning i tjäle om våren, ger säker missväxt både för säd och halm. Såning i torr och varm jord ger god säd och mycket halm. Det gäller att lära sig när olika jordar är färdiga för sådd. Varnas för förtidig sådd om våren.

----------------------------
 
1726Om tillredning av vinbärsvinAnonym
1798, maj-juni

OM TILREDNING AF WINBÄRS-WIN

I Betlehem i Amerika har man flera år tillrett vinbärsvin, som liknar madeiravin. De fullmogna bären trampas och pressas, blandas med vatten och pudersocker. Efter tre veckor tillsluts sprundet. Sedan bör det ligga ett par år. När det tappas görs svickan en tum upp, så att bottensatsen inte kommer med. Kan destilleras, särskilt om man tillsätter melass. Alla frukter med sötma duger att göra vin av. Det är sockret som gör vinet, bären är bara en krydda.

----------------------------
 
1727Något angående ladugårdsskötseln i SkottlandAnonym
1798, maj-juni

NÅGOT ANGÅENDE LADUGÅRDS-SKÖTSELN I SCOTTLAND

När herr Blackwell övertog gården efter sin far och farfar, reste han runt i England och köpte upp de bästa kreatur han såg. Han anställde goda ryktare och gav djuren fett hö, fin halm, gott sommarbete och rovor. Han hade aldrig fler djur än att fodret räckte. Han kunde snart leja ut springbaggar och tjänade gott på det. Då detta lyckades så bra, hyrde han ut hingstar också.

Även i Sverige tilltar intresset för att bringa aveln till sin höjd. Det gäller att ha goda beten. Boskapsskötseln fordrar mer tillsyn än åkerbruket. Man måste kunna lita på de anställda. En gammal regel säger: det är som med brännvinspannan, ju starkare man lägger i den ju förmånligare avkomst. Jag bor på 1/2 hemman och har 15 kor, men får mer mjölk än på sätesgården, där man håller dubbelt så många kor. Djuren är av samma ras. Man måste se till att korna urmjölkas varje gång annars sina de. Mjölkerskan får inte vara för hårdhänt.

En rotesoldat, som kom från kriget startade med kor, som han själv skötte och mjölkade och var efter 20 år en förmögen man. I Pommern och Tyskland arrenderar kvinnor kor och det vore önskvärt att så vore fallet även i Sverige. Ty skötseln och det egna intresset följs åt.

----------------------------
 
1728Om köttsaltningAnonym
1798, maj-juni

OM KÖTT-SALTNING

I mars lades lika mycket färskt kött i 13 kärl och saltades med olika saltkvaliteter, dock lika mycket i varje kärl. Ett kärl blev osaltat. I maj undersöktes resultatet. Där inget salt var tillsatt blev köttet efter 5 dagar illaluktande. Efter fyra veckor var det helruttet. De övriga var inte särskilt ankomna efter fyra veckor, men en del förändrade färg.

Sedan slogs vatten på och i en del kärl utvecklades maskar. Försöket visade, att ju mindre orena ämnen det fanns i saltet dess bättre blev resultatet. Varken vinsten eller bittersalt skadade blandningen.

Blandas smorigt salt med svavel, så kan det läggas torrt på en duk ovan köttet. En tyngd läggs på och får stå i 48 timmar. Köttet drar fuktigheten till sig och fyller alla mellanrum. I duken samlas det orena och när den tas bort och tyngden läggs på pånytt kan man förvara köttet länge.

----------------------------
 
1729Förteckning på redskap och modeller som finns på Kungl. Patriotiska Sällskapets modellkammare i Stockholm, Norra Smedjegatan 59Patriotiska Sällskapet
1798, maj-juni

FÖRTECKNING PÅ DE REDSKAPER OCH MODELLER DERAF, SOM FINNAS UTI KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS MODELLKAMMARE I STOCKHOLM OCH HÖRNHUSET N:O 59 WID NORRA SMEDJEGATAN:

Sladdar i modell: Knivsladd, åkerhyvel, ogrässladd.

Tröskredskap: Engelsk tröskmaskin, engelska tröskredskap.

Dikesplogar.

Redskap till tuvors borttagande: Tuvyxa.

Hackor: Tvåkluven eller utskuren hacka.

Körredskaper: Ttosscheiben (stötskivor)

Övrigt: Tmörkärna, österrikisk vedyxa, stiegeissen ( stigjärn)

Biredskap till bins matning.

Byggnation: Spannmålsbod, hus av upprättstående timmer.

Redskap för handaslöjder: Tryckmaskin, spegelglasslipningsmodell.

Andra uppfinningar: Tvättmaskin, skor med träbotten, dito av läder med järnbeslag.

----------------------------