Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1717Anmärkningar angående väderleken för december 1797 och januari 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1718Sätt att genom murbruk förbättra äldre och nyare trähusRydberg, Lilljeström
1798, mars-april

ET FÖRSÖKT SÄTT AT GENOM MURBRUK, MED BESTÅND I LÄNGDEN FÖRBÄTTRA SÅ ÄLDRE SOM NYARE TRÄHUS-BYGGNADER

Husen måste ha stått några år, så att de satt sig. Beskrivning av arbetssättet.

Besparing av tusende timmer. Årlig besparing genom att husen blir täta och dragfria. Murningen hindrar regn och väta att tränga in och hindrar röta. Husen liknar stenhusbyggnader, särskilt om de målas med någon vitriolfärg. Skulle någon spricka i murningen uppkomma, är den lätt att laga. Elden får sämre fäste i dessa väggar, som är behandlade med murbruk.

Tillägg av Liljeström, sedan han läst Rydbergs redogörelse.

----------------------------
 
1719Berättelse om två dikesplogarSjöman, A J
1798, mars-april

BERÄTTELSE OM TWÄNNE DIKES-PLOGAR

Ritning och beskrivning av plogen och dess användning.

----------------------------
 
1720Anmärkningar angående boskapsskötselnAnonym
1798, mars-april

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BOSKAPSSKÖTSELN

Inga svar på frågan om boskapsskötselns bringande till grundnäring har utrett frågans ändamål. Detta har förvånat mig, då hela jordens lycksalighet beror därpå. Omständligt resonemang runt missförstånden vid besvarande av frågan.

Det finns 143 slags frön men de flesta går ut, då de kultiveras av boskapens dynga. Kanske kan myrar, berg, vikar, åar, strömmar och havsvikar förvandlas till brödgivande planer. Förslag på olika växter, som skulle kunna kultiveras t.ex. tallens mandellika kärnor.

Dynga är den säkraste gödningen. I kornas magar finns som bekant den livsluft, som tar hand om näringen och gör blodet rött. Denna livsluft befordras sedan till växterna. Dynga efter olika djur, måste ha olika verkan på olika växter. Därför är inte utländska boskapsslag lämpliga. Den nordiska boskapen skall utgöra huvuddelen. En hushållare borde ha älgar, hjortar och rådjur för gödselns skull.

----------------------------
 
1721Uppgift om den förändring Friggesby boställe undergått från 1790-1798Frölich, C G
1798, mars-april

UPGIFT AF DEN FÖRÄNDRING FRIGGESBY BOSTÄLLE UNDERGÅTT FRÅN 1790 OM WÅREN TIL 1798 SAMMA TID

1790 flyttade jag till Second-Majorsbostället vid Skaraborgs Regemente. Gården var mycket i vanhävd. Beteshagarna var bevuxna med skog, så att man inte hittade kreaturen. Trädgårdslanden var i gott stånd, men annars växte där gamla mossbelupna fruktträd och bärbuskar. Jag röjde och delade gärdena i 5 delar. Jag kan sälja klöverfrö och har 3 torpare. I trädgården har jag ympat och anlagt en trädskola. Jag har byggt om fähuset och med möda och kostnad anlagt en stensatt brunn, 18 alnar djup.

----------------------------
 
1722Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1798Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1723Erinringar vid föregående anmärkningar angående boskapsskötselnAnonym
1798, maj-juni

ERINRINGAR WID DE I FÖREGÅENDE HÄFTE AF DENNA JOURNAL P. 64 INFÖRDA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE BOSKAPSSKÖTSELN

Med Patriotiska Sällskapets bifall vill jag ge några upplysningar och rättelser med anledning av det i förra häftet anförda om boskapsskötseln. Auktor talar om klassen Triandria och att dess 143 slag skulle kunna kultiveras. De kan inte alls jämföras med våra vanligaste sädesarter. Lostan ger svart bröd och framkallar yrsel och huvudvärk. Trots detta kända faktum kallar författaren dem för Nordens fördolda läckerheter. De frön, som är att rekommendera finns redan beskrivna, men inte lönar det mödan att tillreda ett kärr för att odla dem.

Av Diadelphia kan möjligen tranärter tänkas, men varför använda dem till mat, när vi har bönor och andra åkerärter. Tetrandria lämnar inga goda bär och Pentandria duger knappt till matkryddor.

Vad han menar med det Nordiska vinträdet förstår ingen. Tallfröna är små och innehåller knappast något mandellikt ämne.

Kryptogamerna skulle enligt författaren helt förändras till sin natur om boskapsaveln byttes till Nordens egna boskapsslag. Detta är helt fel, då inga svampar fordra gödsel. De kommer heller inte att kunna kultiveras.

Att Nordens egna växter skulle ge bättre gödsel från Nordiska djur, är naturligtvis nonsens. Marken i inhägnader för hjort och rådjur ser likadan ut som efter vanliga betesdjur, vilket enligt författarens teori ej skulle vara fallet. Det är inte bevisat att de växter, som ratas av den vanliga boskapen skulle ätas av Nordiska djur.

----------------------------
 
1724Ytterligare erinringar vid ovannämnda skriftAnonym
1798, maj-juni

YTTERLIGARE ERINDRINGAR WID OFWANNÄMNDE SKRIFT

Att svenska frösorter skulle kunna överglänsa de utländska är inte troligt. Avena elatior växer hos oss, men överträffas av de utländska variationerna. Även i andra världsdelar föredrar man hästar och oxar, trots att där lever stora antiloper t.ex. Den medömkan författaren känner för t.ex. får, som är hitsläpade är helt överdriven. Skulle de inte finnas måste man skaffa andra djur, liksom lapparna har renar och kamchatkafolket hundar till dragare. Människan äger ju uteslutande rätt att begagna sig av djuren.

Rå gödsel förtar inte växtligheten, vilket författaren påstår. Detta syns på Gotland, där man gödslat klapperstensfält, som sett helt sterila ut, men har fått en fin växtlighet.

----------------------------
 
1725Om rätta såningstidenAnonym
1798, maj-juni

OM RÄTTA SÅNINGS-TIDEN

En god regel: att såning i tjäle om våren, ger säker missväxt både för säd och halm. Såning i torr och varm jord ger god säd och mycket halm. Det gäller att lära sig när olika jordar är färdiga för sådd. Varnas för förtidig sådd om våren.

----------------------------