Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1703Anmärkning angående skötseln av getter, svin och hönsGeijer, Carl Fredric
1797, nov-dec

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SKÖTSELN AF GETTER, SWIN OCH HÖNS.

En bock får mjukare ragg om han födes med löv och halm i stället för tallris. Prov insändes.

För att hindra getter att flöja, avbrytes stjärten i ungdomen. För att förekomma brånad, som ger köttet osmak bestrykes buken med tjära.

Gödsvin uppfödas i små kättar och ges vassarv (andmat, narv) och hästdynga blandat med mjöl.

För att förhindra dynt ges kräftskal, rönnbär och urin eller kalk i mjöl.

Utom den lilla kätten är lämpligt med en uteplats, som täcks med mossa och myrjord, så att man kan ta vara på gödseln. Genom att göra utrymmet litet kan svinen inte göra ogagn, utan sover sig till fetma. Lägger man ormbunkar under dem påstås de vara skyddade för löss.

Även i hönshus gör ormbunke nytta. På samma sätt som kolstybb blandat med sand för skogsfågeln att bada i.

----------------------------
 
1704Förteckning på alla viktualier vilka från utrikes orter hit till riket kommit 1770-1779Anonym
1797, nov-dec

BESKRIFNING SOM UTWISAR ALLA SORTER VICTUALIER, HWILKA FRÅN UTRIKES ORTER HIT TIL RIKET INKOMMIT, FÖR FÖLJANDE ÅR.

Förteckning från åren 1770,1771,1778,1779 på hur stor mängd viktualier av olika slag kommit in i landet. Fläsk har ökat betydligt och även smör.

----------------------------
 
1705Utdrag visar exporten till utrikes orter av viktualier och kreatur från nämnda städerAnonym
1797, nov-dec

UTDRAG SOM WISAR EXPORTEN TIL UTRIKES ORTER, AF VICTUALIEWAROR OCH LEFWANDE KREATUR, IFRÅN NÄMNDE STÄDER, ÅR 1779.

Exporten år 1779 från ett antal svenska städer visar att exporten av mat och djur från Sverige är nästan obefintlig.

----------------------------
 
1706Anteckningar angående några märkliga orter och inrättningar i EnglandAnonym
1797, nov-dec

ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRE MÄRKELIGE ORTER OCH INRÄTTNINGAR I ENGLAND.

Hulls handel. Handeln från Hull är ställd på Norge, Östersjön, Holland, Portugal och i viss mån på Amerika. Exporten gäller bly, rödkrita, blyvitt och manufakturvaror.

Från Amerika återkommer socker, rum, peppar och mahognyträd.

Inkommande varor från andra länder är järn från Sverige, lin och hampa från Ryssland, ull och bomull från Hamburg samt portvin.

Från Norge importeras bräder.

Exporten av spannmål är så stor att tullen överstiger importen.

Grönlands Kompaniet inrättades för 30 år sedan i Hull för valfiskfångst. En stor tomt är inköpt för oljekokning.

Sockerbruk utanför Hull. En 6-våningsbyggnad med hästdragna maskiner, som mal sockret. Vatten förs till alla våningarna och en kran lyfter varor till önskad våning. Visades också socker från Jamaica och St. Christoffer. De var i små kristaller. I varje panna kokas ett ton socker med tillsats av 100 ägg. Här används inte blod. Arbetarna i fabriken är tyskar.

Tegelugn vid Hull. Här slås 400000 tegel av två slag. Det grövsta bränns med stenkol och det finare med torv. En stor mängd säljs till Sverige.

Newcastle. Här finns linnefabriker och 4-5 stålugnar, som arbetar med svenskt järn. Svenska järnet är dock så dyrt, att man överväger att använda ryskt i stället. Tonage och tullkostnader redovisas.

Stenkolsgruvan vid Heath. Då anledning till stenkolsfynd görs öppnas jorden med grävning tills man nått rätt stratum. Sedan bearbetas gruvan som vanligt. Råkar man på vatten används en eldpump (fire engine) för att hålla gruvan torr. Investeringarna kostade 6000 pund innan ett enda kol kunde säljas. I gruvan fanns folk, som hade till uppgift att förhindra ras.

Slipstensbrottet i närheten är en stengruva, där stenarna grävs upp och hugges till. Gruvan ägs av biskopen av Durham. Här antages stenhuggarlärlingar på vissa år, och vars förtjänst delas med husbonden.

Saltkokeri i Shields. Där grävdes djupa gropar nära strömmen och fylldes med flodvattnet. Därifrån pumpades de upp i pannorna och kokades. Till 1 ton salt fordrades 30 ton sjövatten. Det fanns över 100 pannor igång i området och de tillverkade 40-50 ton om året. Detta salt är det bästa vid insaltning av kött på långresor och används av Ostindiska kompaniet och Amiralitetet.

Fayenceverk i Liverpool i fason som det Delftska men bättre än detta. Det fanns ett 10-tal fabriker, som eldade ugnarna med torv och ved. Man undvek stenkol, som gav en elak färg och hindrar glansen att fastna. Denna fabrik hade ett hemligt recept att använda flera färger och att emaljera kanterna av tallrikar och fat.

Sjukhus i Liverpool. Stort och vackert för 100 personer av båda könen. I en flygel fanns 44 avsigkomna sjömän. Det fanns också ett barnhus, där 70 gossar och 30 flickor av fattigt folk antogs från sitt 8:de till sitt 14:de år. Gossarna lär läsning och kristendom vari de examinerades varje söndag inför publik. De skriva och räkna och sättas ut till hantverk. Flickorna läsa och undervisas i kristendom. De få också spinna, sy, sticka och knyta både åt sig själva och åt gossarna. Alla är klädda i blått.

Friskola i Liverpool, där förut lärdes grekiska och latin. Nu ger man plats för de modernare språken, skivning, räkning, navigation och handel.

Kalla bad finns två i Liverpool för dem som vill bada i sjövatten. Frekventeras mycket.

Liverpoolska handeln är den betydligaste i landet. Den sträcker sig från Senegal till Angola. Hit säljs varor avpassade till innevånarnas behov t.ex. bomullstyger, pärlor, gevär, krut, brännvin och järn. Därifrån hämtas slavar till kolonierna, elefanttänder m.m. En sådan resa tar 10-16 månader och slavarna säljs genom en etablerad agent.

Saltsjuderi av bergsalt. Saltet kommer från gruvor i Chesshire och mals av en väderkvarn eller hästdriven kvarn. Malmmassan hålls i cylindrar med sjövatten i 8 timmar. Sedan pumpas det nu smälta saltet till saltpannorna och kokas.

Negerhandeln. Ett skepp har last till ett värde av 2000 pund. Där köpes slavar ungefär 200 stycken. Priset varierar beroende på kön, ålder och styrka.

Husbyggnad på spekulation till försäljning görs i många städer i England. Spekulation kan både vinnas och tappas.

----------------------------
 
1707Släktet metmaskAnonym
1797, nov-dec

SLÄGTET METMASK, LUMBRICUS.

Fortsättning på artikeln i september-oktober. Behandlar stubbmask, bäckmetmask, sandmask, lillmetmask, taggstjärtad metmask, betselmetmask, vårtmetmask och havsmetmask.

----------------------------
 
1708Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1797Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1709Tankar om vegetationen, dess beskaffenhet och grunder ställda till lantbrukare och trädgårdsmästareAnonym
1798, jan-febr

TANKAR OM VEGETATIONEN JEMTE FRÅGOR RÖRANDE DESS BESKAFFENHET OCH GRUNDER STÄLLDA TIL LANDTBRUKARE OCH TRÄDGÅRDSMÄSTARE.

Varje undersökning om vegetationens natur och grunder i praktiskt avseende går ut på att utforska på vad sätt de växter, som är nödvändiga för människan, lättast kunna genom skötsel nå fullkomlighet. Det är nödvändigt att känna vad som är bra och vad som är skadligt för de olika växterna.

Till vad som är bra är följande huvudämnen jord, luft, vatten, ljus, värme, gödsel eller det döda organiserade ämnet och själva skötseln.

Till det skadliga räknas skadliga ämnen i jorden, mask och ohyra.

Jorden har inte allenast till uppgift att hålla växten rak i jorden och i stånd att upptaga den föda luften bringar dem. Den tillför också växten någon del av den näring, varav växten lever.

Många vattenväxter har sina rötter i vatten, men större delen i jorden. Havsväxter är fästade vid klippor, men tar sin föda ur vattnet. De, som påstå att växterna hämtar sin föda enbart ur jorden, har fel. Det finns ingen jord i dessa växter. Möjligen någon liten del, men den jorden kan ha insupits med vattnet.

Ren luft synes vara lika viktig för växterna, som för människorna. Växter och fruktträd i London och andra städer tål inte den skämda luften. Några påstår att luften är växtens enda föda men försöken är inte fullkomliga. Trädens löv tycks dock vara analoga med lungorna hos djuren.

Förmånen av jordens liggande i träda bevisar, att jorden utdrager föda ur luften och göres fruktbar genom dess inflytande.

Vatten är något huvudsakligt för växten. Många påstår att det är växtens enda föda. Det bereder saven, som är växternas blod, utan vilket de skulle förgås. Träd dör bort, om saven tappas helt. Dock blir en jord, som burit säd och sedan vattnas helt utmärglad. Dock är växten bestående till stor del av vatten, som hjälper till att bereda födan, som hämtas ur roten. Visst mineralvatten är skadligt för växter.

Ljus och värme är inte helt nödvändiga för plantans växt, men fröna når inte sin fullkomlighet utam dem. Växter kan gro i källare, men ljuset ger dem deras färg och lukt. Man säger att växterna älska dagern, så att om de växa i ett mörkt rum, de luta sig mot en glugg, där ljus faller in.

Det finns få växter i kalla länder. Växternas sockerhalt ökar också i värme. Således ger kornet, som växt i England, mer malt och spiritus än det skotska. Växter, som syns utgångna på vintern, väcks till liv av vårens värme.

Det syns vara en del av naturens sköna hushållning, att ingenting skall ha levt förgäves. Den ena växten eller djurets förstöring skall tjäna till föda åt andra. Hur nyttiga än jorden, luften, vattnet och värmen är för en växt, så måste man sätta i fråga om dessa ämnen räcker till nya växters fullkomlighet. Det måste till ett ämne, som redan varit organiserat. Man vet att de fruktbaraste jordmåner är fulla av döda animaliska och vegetabiliska ämnen.

Några hävdar att salt är oundgängligt för växten, men växter klarar sig utan salt, även om det verkar, som i människokroppen, till att bidraga till födans smältning. Om det blandas i gödseln bidrager det till förruttnelsen. Dessutom gagnar det fuktigheten och insekters och maskars förstöring.

Jordens skötsel är nödvändig för att bringa plantors växt till fullkomlighet. Genom att sönderdela jorden och ofta köra den kunna rötterna lättare tränga fram och suga i sig den föda jorden innehåller. Dessutom utrotas ogräs och ger luft och väta åt jorden.

Träd växer bra om det är djupt plöjt på växtplatsen. Vidare trivs de bra om man sätter potatis och rotfrukter mellan träden.

Mineraler och andra i jorden skadliga ämnen av metallisk karaktär t.ex. järn, bly eller koppar leder till att växterna inte når sin fullkomlighet.

I torv finns en astringerande syra, som är skadlig för växten. Endast ljung kan växa där.

Insekter och ohyra är andra fiender till växtligheten. De som finns i jorden kan man möjligen förstöra med kalk, syror eller salt, men de härskaror som finns i luften, är betydligt svårare att rå på.

På en del håll planterar man en sträng hampa runt trädgårdarna, då insekterna inte tycka om lukten av hampa. Ofta angrips fält, som är magra och dåligt gödslade, av insektsangrepp. Händelsen med den hessiska flugan som under kriget angrep svaga jordar i Amerika tyder på detta.

Det är viktigt att man gör praktiska försök och inte bara litar till vad filosofer kommer fram till i sina bokkamrar. Då det finns många kloka och erfarna odlare och trädplanterare i riket ställs här en del frågor, vars svar kan bringa klarhet i hur vatten, luft, ljus och värme påverkar växtligheten.



Vilken verkan har jorden på plantors växande till fulkomlighet?

Finns någon jordmån, som inte kan frambringa någon växt?

Vilka växter måste alltid växa på samma jordmån?

Tjänar jorden bara till att hålla växterna fasta och raka och att kunna kvarhålla någon del av det näringsämne, varav de underhålles?

Varpå är jorden utblottad, när den inte säges kunna bära mera?

Vad är sammansättningen av den fruktbärande jorden?

Behövs kalk?

När är bästa tiden att så? Är det när jorden ryker och varför ryker den? Beror det på jordens jäsning, solens hetta, eller annan orsak?

Om jorden lämnas helt utblottad en tid, kan den då återvinna sin fruktbarhet på 4-5 år?

Är det dugligaste av gödseln mer verksamt om den plöjes ned?

Är det förmånligt att byta frösort på åkrarna?

Vilken verkan har luften på växterna?

Är ren luft nödvändig? Draga växterna till sig föda ur luften?

Drager jorden, som ligger i träda till sig något ur luften?

Hämtar rotfrukter något av sin föda ur luften med hjälp av stjälkar och blad eller berikar de jorden med ämnen de lämna efter sig och därigenom magrar jorden mindre än sädesodling?

Hämtar träden någon föda ur luften genom sina löv?

Trivs unga träd bättre, då deras rötter gå nära jordytan eller djupare, och kunna de trivas i stenhögar som säges vara med fördel försökt i Frankrike?

Hur ofta måste man ge växter, som drivs under glas, frisk luft?

Avtynar och förgås växter utan frisk luft?

Om temperaturen av luften är lika, vilka plantor trivs bäst, de som växer under glas eller de som växer i fria luften?

Trivs vissa växter bredvid varandra av någon naturlig böjelse eller tvärtom?

Finns växter, som trivs i skuggan av andra?

Vilken verkan har åska och blixt på växterna eller den förändring som luften genomgår vid åskväder?

Vilken verkan har havsluften och de saltpartiklar den innehåller på växterna?

Vilken verkan har vatten på plantors växt?

Vad slags vatten är gynnande eller skadliga för växter?

Vad har följden blivit av att vattna växter med hårt vatten?

Hur ofta bör trädgårdsväxter vattnas i torka?

När är tjänligaste tiden att vattna och av vad orsak?

När plantor torkar och dör bort, beror det på för lite vätska till saven eller finns annan orsak?

Dör ett träd, som har förlorat sin sav?

Löper saven omkring hela året, eller vid vilken tid?

Sker utdunstningen genom trädets bark eller dess löv?

Hur verkar daggen på växterna och i vad mån är den gynnande?

Vad verkan har ljus och värme för plantors växt till fullkomlighet?

Känner man några växter, som är uppdragna i mörker och kan de i det tillståndet frambringa blommor och frukt?

Är icke ljuset nödvändigt för att växterna skall erhålla dess rätta färg och lukt?

Bidrager värme till att sockerhalten blir hög?

Om man sätter skott, skall de då hållas i mörker tills de fått rötter?

Beror det i så fall på att solhettan berövar dem deras naturliga safter eller vilken annan orsak?

Förgås icke alla frön, som ligger obetäckta på jordytan, genom ljus och värme?

Är icke de växter, som omsättas i varmt väder och mitt på dagen, mest utsatta att dö?

Är det icke bättre att flytta dem på aftonen och i mulet väder?

Hur bör kakelugnsvärme anses i jämförelse med solvärme?

Hur är verkan av värme, som ångar i jämförelse med eldens?

Hur påverkar heta väggar växternas befordran och är det bättre med svarta väggar, som dra till sig värme?

Vad är att tänka om danskarnas sed, att täcka fruktträden i dagningen och blotta dem på natten för att förhindra att de blommar för tidigt?

Är något försök gjort, att dra upp växter i mörker, men med en ljus öppning för att se om växterna draga sig mot ljuset?

Är träden alltid frodigare på dess södra än norra sida; och är deras savningar tjockare åt söder än åt norr?

Växer plantor mera om dagen än om natten?

Växer vinrankors löv och frukt i frostigt väder, när rötterna ej är skyddade för frosten?

Vad nytta gör gödseln till plantors växt och fullbordan?

Vad är verkan av de särskilda arter av gödsel man hittills försökt?

När är bästa tiden att göda?

Vilket är rätta sättet att sprida gödsel; att blanda i jorden, att lägga i fåror med såningsmaskinen eller att sprida på den redan sådda åkern?

Verkar gödningen genom att luckra jorden eller att den tillför näring eller att den åstadkommer jäsning?

Är det nödvändigt att jorden som gödes måste vara sammanhängande för att draga nytta av gödningen?

Är det bättre att blanda flera gödselämnen i en hög, än att ha dem var för sig?

Vad bör man tänka om jordblandningar i gödseln?

Gives någon konst att öka gödselmängden?

Vilka gödselämnen passar bäst till särskilda jordmåner?

Vilken verkan har gödseln på växters smak, lukt och hälsosamhet?

Vilken verkan har jordens brukning på plantornas växt?

Är jorden ju mer brukat och sönderdelad desto mer gynnsam för växterna?

Växer ej träd som planteras om bättre, om de växer i plöjd och söndermyllad jord?

Är det nyttigt för unga träd att man planterar rotfrukter mellan dem och hur länge?

Består fördelen av att trädens rötter lättare komma åt luft och vatten eller vilken är annars fördelen?

Myllas jorden lika bra genom harvning och plöjning, som genom grävning med spade?

Är det någon skillnad i kostnad på dessa båda sätten?

Svarar avkastningen mot utgifterna?

Finns ämnen i jorden, som är skadliga?

Känner man något medel att förekomma sådant ont?

Är det något adstringerande i torv, som är skadligt för växter och hur kan det avhjälpas?

Varför väljes sådan torv att plantera amerikanska och andra främmande plantor t.ex. selleri i?

Är alunaktiga och metalliska ämnen skadliga för växterna?

Har man utrönt något sätt att hjälpa jorden ifrån dessa skadliga ämnen?

Är det sant att träd vars rötter påträffar sådana ämnen avstannar i växten?

Vilken slags ohyra i jorden är skadlig för växterna och vad finns för botemedel?

Vilka är de insekter i luften, som är skadliga och hur angriper man dem?

Vad är orsaken till vitax och hur bevarar man säden för dem?

Är bin gagnande eller skadliga för växter och från vilkas blommor hämta de honung?

Vilka tider komma de skadliga insekterna?

Finns några plantor eller buskar, vars lukt förgör insekterna?

Har främmande växter fört hit ohyra och har den sedan angripit svenska växter?

Är det försökt att genom rökning eller liknande förstöra insekterna och hur har det slagit ut?

Är det försökt att genom vatten blandat med stenkolstjära (bergolja) förstöra insekter både i jorden och på växterna och hur har det slagit ut?

I vilket avseende är mullvadar skadliga för planteringar?

Gives något medel att öka växternas frön?

Gives något medel att öka bladen och därigenom sockerhalten?

Gives medel att öka sockerhalten i frukten?

Gives medel att öka fruktens storlek och vattnighet?

Gives medel att öka fruktens lukt?

Då flera blommor används till läkemedel och färgämne bör man föröka dess antal.

Kan man öka den örtaktiga delen av växten och göra den mer sockerrik?

Gives medel att öka volymen av rötter och göra dem mera födande?

----------------------------
 
1710Påfinning att bekvämligen mata svaga bisamhällenAnonym
1798, jan-febr

PÅFINNING, AT BEQWÄMLIGEN MATA SWAGA BISAMHÄLLEN.

Beskrivning och ritning av en svarvad ask att sättas i bikupan i stället för svickan. Den fylls med honung och sätter fart på svaga bisamhällen.

----------------------------
 
1711Om kålmaskars förekommandeAnonym
1798, jan-febr

OM KÅLMASKARS FÖREKOMMANDE.

När kålplantorna blivit utsatta på våren och de vita fjärilarna, som är kålmaskens verkstad, visar sig, skjutes med krutskott över kållandet. Detta har haft verkan även på jordloppor. Man kan också försiktigt tända svavellappar t.ex. under fruktträd som är angripna av ohyra.

----------------------------