Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1698Beskrivning på ett uthus nyttigt för en liten hemmansägareAlgren, Sven
1797, sept-okt

BESKRIFNING PÅ ET UTHUS, NYTTIGT FÖR EN LITEN HEMMANSBRUKARE.

Sven Algren beskriver och lämnar ritning till ett uthus, som han för 18 år sedan byggt på sin tomt och haft stor nytta av. Där torkar han lin, mältar och torkar malt, röker fläsk och smider till husbehov. Han har även en liten handkvarn. På golvet har han en liten brunn.

----------------------------
 
1699Släktet metmaskAnonym
1797, sept-okt

SLÄGTET METMASK, LUMBRICUS.

Beskrivning av olika daggmaskar eller som de kallas metmaskar. De är hermafroditer och kan växa ut om de blir delade. Dock har bakre halvan svårare att bli hel. De används flitigt till medicin, helar sår på 7 dagar och botar öronvärk och lamhet. Dessutom får gråhåriga jungfrur ungt hår igen om de kammar sig med ett pulver av torkade metmaskar.

I moralisk bemärkelse föreställer maskar ödmjukhet och ringhet. Många exempel i Bibeln.

----------------------------
 
1700Anteckningar angående ullhandeln och klädestillverkningen för tio år sedanAnonym
1797, sept-okt

ANTECKNINGAR ANGÅENDE ULL-HANDELN OCH KLÄDES-TILWERKNINGEN M.M. FÖR NEDANNÄMNDE ÅR.

Tabeller på försåld svensk ull åren 1751-1779 och motsvarande för inköpt spansk och portugisisk. Även klädestillverkningen redovisas för samma år. Både vikten av ullen och priset redovisas.

----------------------------
 
1701Berättelse om en ovanlig hop insekters framtågande på Väddö i RoslagenAnonym
1797, sept-okt

WÄDDÖ, ROSLAGEN, DEN 6 JUNII.

Den 5 juni kom en hop Libellulae (trollsländor) flygande i ovanlig mängd. Då man aldrig sett något liknande önskar man få upplysning om detta kan få några skadliga verkningar.

----------------------------
 
1702Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1797Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1703Anmärkning angående skötseln av getter, svin och hönsGeijer, Carl Fredric
1797, nov-dec

ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE SKÖTSELN AF GETTER, SWIN OCH HÖNS.

En bock får mjukare ragg om han födes med löv och halm i stället för tallris. Prov insändes.

För att hindra getter att flöja, avbrytes stjärten i ungdomen. För att förekomma brånad, som ger köttet osmak bestrykes buken med tjära.

Gödsvin uppfödas i små kättar och ges vassarv (andmat, narv) och hästdynga blandat med mjöl.

För att förhindra dynt ges kräftskal, rönnbär och urin eller kalk i mjöl.

Utom den lilla kätten är lämpligt med en uteplats, som täcks med mossa och myrjord, så att man kan ta vara på gödseln. Genom att göra utrymmet litet kan svinen inte göra ogagn, utan sover sig till fetma. Lägger man ormbunkar under dem påstås de vara skyddade för löss.

Även i hönshus gör ormbunke nytta. På samma sätt som kolstybb blandat med sand för skogsfågeln att bada i.

----------------------------
 
1704Förteckning på alla viktualier vilka från utrikes orter hit till riket kommit 1770-1779Anonym
1797, nov-dec

BESKRIFNING SOM UTWISAR ALLA SORTER VICTUALIER, HWILKA FRÅN UTRIKES ORTER HIT TIL RIKET INKOMMIT, FÖR FÖLJANDE ÅR.

Förteckning från åren 1770,1771,1778,1779 på hur stor mängd viktualier av olika slag kommit in i landet. Fläsk har ökat betydligt och även smör.

----------------------------
 
1705Utdrag visar exporten till utrikes orter av viktualier och kreatur från nämnda städerAnonym
1797, nov-dec

UTDRAG SOM WISAR EXPORTEN TIL UTRIKES ORTER, AF VICTUALIEWAROR OCH LEFWANDE KREATUR, IFRÅN NÄMNDE STÄDER, ÅR 1779.

Exporten år 1779 från ett antal svenska städer visar att exporten av mat och djur från Sverige är nästan obefintlig.

----------------------------
 
1706Anteckningar angående några märkliga orter och inrättningar i EnglandAnonym
1797, nov-dec

ANTECKNINGAR ANGÅENDE NÅGRE MÄRKELIGE ORTER OCH INRÄTTNINGAR I ENGLAND.

Hulls handel. Handeln från Hull är ställd på Norge, Östersjön, Holland, Portugal och i viss mån på Amerika. Exporten gäller bly, rödkrita, blyvitt och manufakturvaror.

Från Amerika återkommer socker, rum, peppar och mahognyträd.

Inkommande varor från andra länder är järn från Sverige, lin och hampa från Ryssland, ull och bomull från Hamburg samt portvin.

Från Norge importeras bräder.

Exporten av spannmål är så stor att tullen överstiger importen.

Grönlands Kompaniet inrättades för 30 år sedan i Hull för valfiskfångst. En stor tomt är inköpt för oljekokning.

Sockerbruk utanför Hull. En 6-våningsbyggnad med hästdragna maskiner, som mal sockret. Vatten förs till alla våningarna och en kran lyfter varor till önskad våning. Visades också socker från Jamaica och St. Christoffer. De var i små kristaller. I varje panna kokas ett ton socker med tillsats av 100 ägg. Här används inte blod. Arbetarna i fabriken är tyskar.

Tegelugn vid Hull. Här slås 400000 tegel av två slag. Det grövsta bränns med stenkol och det finare med torv. En stor mängd säljs till Sverige.

Newcastle. Här finns linnefabriker och 4-5 stålugnar, som arbetar med svenskt järn. Svenska järnet är dock så dyrt, att man överväger att använda ryskt i stället. Tonage och tullkostnader redovisas.

Stenkolsgruvan vid Heath. Då anledning till stenkolsfynd görs öppnas jorden med grävning tills man nått rätt stratum. Sedan bearbetas gruvan som vanligt. Råkar man på vatten används en eldpump (fire engine) för att hålla gruvan torr. Investeringarna kostade 6000 pund innan ett enda kol kunde säljas. I gruvan fanns folk, som hade till uppgift att förhindra ras.

Slipstensbrottet i närheten är en stengruva, där stenarna grävs upp och hugges till. Gruvan ägs av biskopen av Durham. Här antages stenhuggarlärlingar på vissa år, och vars förtjänst delas med husbonden.

Saltkokeri i Shields. Där grävdes djupa gropar nära strömmen och fylldes med flodvattnet. Därifrån pumpades de upp i pannorna och kokades. Till 1 ton salt fordrades 30 ton sjövatten. Det fanns över 100 pannor igång i området och de tillverkade 40-50 ton om året. Detta salt är det bästa vid insaltning av kött på långresor och används av Ostindiska kompaniet och Amiralitetet.

Fayenceverk i Liverpool i fason som det Delftska men bättre än detta. Det fanns ett 10-tal fabriker, som eldade ugnarna med torv och ved. Man undvek stenkol, som gav en elak färg och hindrar glansen att fastna. Denna fabrik hade ett hemligt recept att använda flera färger och att emaljera kanterna av tallrikar och fat.

Sjukhus i Liverpool. Stort och vackert för 100 personer av båda könen. I en flygel fanns 44 avsigkomna sjömän. Det fanns också ett barnhus, där 70 gossar och 30 flickor av fattigt folk antogs från sitt 8:de till sitt 14:de år. Gossarna lär läsning och kristendom vari de examinerades varje söndag inför publik. De skriva och räkna och sättas ut till hantverk. Flickorna läsa och undervisas i kristendom. De få också spinna, sy, sticka och knyta både åt sig själva och åt gossarna. Alla är klädda i blått.

Friskola i Liverpool, där förut lärdes grekiska och latin. Nu ger man plats för de modernare språken, skivning, räkning, navigation och handel.

Kalla bad finns två i Liverpool för dem som vill bada i sjövatten. Frekventeras mycket.

Liverpoolska handeln är den betydligaste i landet. Den sträcker sig från Senegal till Angola. Hit säljs varor avpassade till innevånarnas behov t.ex. bomullstyger, pärlor, gevär, krut, brännvin och järn. Därifrån hämtas slavar till kolonierna, elefanttänder m.m. En sådan resa tar 10-16 månader och slavarna säljs genom en etablerad agent.

Saltsjuderi av bergsalt. Saltet kommer från gruvor i Chesshire och mals av en väderkvarn eller hästdriven kvarn. Malmmassan hålls i cylindrar med sjövatten i 8 timmar. Sedan pumpas det nu smälta saltet till saltpannorna och kokas.

Negerhandeln. Ett skepp har last till ett värde av 2000 pund. Där köpes slavar ungefär 200 stycken. Priset varierar beroende på kön, ålder och styrka.

Husbyggnad på spekulation till försäljning görs i många städer i England. Spekulation kan både vinnas och tappas.

----------------------------