Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0175Greve Scheffers skrifelse med anledning av den medalj, som blivit slagen över honomScheffer, Carl Fredric
1777, okt

HANS EXCELLENS HERR RIKSRÅDET M M GREFWE CARL FREDRIC SCHEFFERS SKRIFELSE TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, I ANLEDNING AF DEN ÖFWER HONOM SLAGNE MEDAILLE, SOM FINNS BESKRIFWEN I JOURNALEN FÖR NÄSTLEDNE MÅNAD

Tacktal till Patrioterna, som tilldelat honom en utmärkelse. Han menar, att han blott har framburit andra människors patriotiska offer. Han vill dock verka i Sällskapets anda även i fotsättningen.

----------------------------
 
0176Drunknades och förkvävdas vederfåendeAnonym
1777, okt

DRUNKNADES OCH FÖRQWÄFDAS WEDERFÅENDE

En man föll överbord och visade inga livstecken, när han blev uppdragen. Apotekaren i staden skyndade till och behandlade honom med de medel som i Frankrike blivit påhittade. Han repade sig efter ett par dagars vila på hospitalet. Apotekaren fick av en medborgare ett guldhjärta med påskrift Till en sann förtjänst, Patriotiskt Offer.

En kvinna hade blivit uppdragen ur strömmen och som livlös lämnats en timme på stranden. Förd till hospitalet behandlades hon med gnidning med kamfer, inblåsning av tobaksrök, kräkmedel och åderlåtning vid halsen. Hennes enda men av händelsen var att hon dagen efter hade huvudvärk.

En man, som skulle hämta upp några redskap ur en 22 fot djup brunn, överraskades av heta ångor från sammanbrunna växter, som blivit kastade i brunnen. När man kylt brunnen med vatten, kunde man hissa upp den livlöse mannen. Han återkom till livet genom de medel till drunknades vederfående, som ofta i utlandet brukas. Patriotiska Sällskapet har ännu inte fått tillfälle att till någon utdela den belöning, som blivit utsatt till drunknades och förkvävdas vederfående.

----------------------------
 
0177Författning mot det skadliga nyttjande av koppar och blykärlAnonym
1777, okt

FÖRFATTNING EMOT DET SKADLIGA NYTTJANDE AF KOPPAR- OCH BLYKÄRL

Konungen i Frankrike har utfärdat en förordning, att vinhandlare inte får använda kärl fodrade med bly. Mjölkhustrurna får inte använda kopparkärl och salt- och tobakshandlarna inte vågskålar av mässing. Det ämne som utfälls ur dessa kärl är synnerligen skadligt för hälsan. Vinkärl av järnplåt, mjölkkärl av porslin och viktskålar av hamrat järnbleck rekommenderas.

----------------------------
 
0178Av Kungl Patriotiska Sällskapet utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1777, okt

AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTDELADE BELÖNINGAR

Gabriel Ståhlberg för upprensning av Niska fors.

Lantjägmästaren Broms, Grimmestorp, Skaraborg, för att på 5 år byggt åtskilliga hus, kalkugn, mjölkvarn, trädgård, vägar och kniphammare.

Rektor Axel Nektern i Köping, för att han anlagt en trädgård och även planterat 900 ekar.

Skattebonden Pehr Mickelsson i Skuttunge i Uppland för att han börjat köra oxar som stutar. Han har tämt dem nattetid, då allmogen på orten hållit det för vanhedrande att använda dessa djur i åkerbruket.

Bonden Olof Jansson i Dalarna för särdeles händighet med klensmide.

Brukspatron Angerstein för försök med cementering av stål.

Pigorna Brita Persdotter i Vernska, Uppland, och Anna Adamsdotter i Gryt, Södermanland, för trogen tjänst i ladugårdarna.

Regeringsrådet Storcks granskning av Patriotiska Sällskapets Handlingar 3:e stycket har kommit av trycket och blir säkert huvudbok för tänkande lanthushållare.

----------------------------
 
0179Anmärkningar angående väderleken för september 1777Patriotiska Sällskapet
Mycket blåst.
----------------------------
 
0180Utkast till bevisande att folkmängden i ett land förökas genom nybyggen i Indien och AfrikaAnonym
1777, nov

UTKAST TIL BEWISANDE AT FOLKMÄNGDEN I ET LAND FÖRÖKES GENOM NYBYGGEN I INDIERNA OCH AFRIKA

Att öka folkmängden genom hemmansklyvning och anläggande av torp går långsamt. Handel och fabriker däremot ökar folkmängden snabbare. Att låta folk flytta till avlägsna orter, som lider av brist på folk och där skaffa handel och näringsgrenar är ingen paradox.

Många tusen människor lämnar nu landet, där de inte kan hitta någon utkomst. Liksom andra länder anlägger kolonier, skulle Sverige göra det också och idka handel och inrätta nyttiga näringar. Man borde också locka utlänningar till Sverige. Våra garnisoner kunde bestå av utlänningar, vilket sker i andra länder. Redovisning av andra länders kolonier.

Härmed förringas inte nyodlingar inom landet, som alltid måste räknas till de förnämsta. Men att anlägga nybyggen i Indien och Afrika för att sysselsätta arbetslöst folk, öka varumängden och befordra rörelsen är också viktigt, vilket ville bevisas. Tyvärr lyckas inte alla utomlands.

----------------------------
 
0181Påminnelse om en okänds i september månads Hushållnings-Journal, införda anmärkningar angående Philodemi tankar om meniga lantmäns undervisande i jordbrukAnonym
1777, nov

PÅMINNELSER WID EN OKÄNDS, UTI SEPTEMBER MÅNADS HUSHÅLLNINGS-JOURNAL, INFÖRDE ANMÄRKNINGAR WID PHILODEMI TANKAR OM MENIGE LANDTMÄNS UNDERWISANDE I JORDBRUK

När man ur stridskrifter bortdrager stickande meningar, misstag, passion eller vissa ords tvetydigheter blir inte mycket kvar att tvista om. Författaren angriper Philodemus tankar i många stycken och menar att han skjuter över målet. Han framhåller Patriotiska Sällskapet som förebild, då det gäller undervisning. Särskilt gäller det att sprida goda redskap till orter, som inte känner dem och där upprätta produktion av dem.

En god plog är det viktigaste redskapet, som bör förvärvas. Hovjunkare Gripenstedt på Lejondahl i Bro socken, Uppland och Beltarbogubben i Hedemora har tillverkat utmärkta plogar.

----------------------------
 
0182Brev till Kungl. Patriotiska Sällskapet om möjligheten att odla vin och mandel i vårt klimatNorén, Axel
1777, nov

BREF TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET OM MÖJLIGHETEN AF WINRANKORS OCH MANDELTRÄDS TREFNAD I WÅRT LUFTSTRECK

Patriotiska Sällskapet upplyser genom sina skrifter den svenske lantmannen om många goda ting och uppmuntrar till försök. Jag har undersökt, om man inte vid Kinnekulle skulle kunna anlägga vingårdar. Redan Linné insåg att detta område var unikt. Vid min undersökning upptäckte jag att på de platser, där värmekrävande växter fanns, består jordmånen av kalksten och alunskiffer. Jag menar att även mandelträd skulle kunna frambringa mogna frukter om de planterades på detta underlag. Själva kullen skyddar för nordanvinden och reflekterar solstrålarna, så att klimatet blir som 200 mil längre söderut.

Jag har på min gård Noresund i Värmland, nära norska gränsen 7 mandelträd och 8 valnötsträd, som mycket väl tål den strängaste kyla, om man täcker med litet granris. Folk på trakten menar att biskötsel inte går i detta kalla klimat. Jag skaffade dock bikupor och under två år har de trivts väl och förökat sig.

Ber nu Patriotiska Sällskapet intressera någon, som äger egendom vid Kinnekulle att försöka med vinodling och att plantera mandelträd.

----------------------------
 
0183Påminnelse om trädgårdsmästaren Lars Brobergs vid Botaniska Trädgården i Uppsala år 1775 av trycket utgivna anmärkningar och rön vid trädplanteringBroberg, Lars
1777, nov

PÅMINNELSE WID TRÄDGÅRDSMÄSTAREN FÖR BOTANISKA TRÄDGÅRDEN I UPSALA, HERR LARS BROBERGS ÅR 1775 AF TRYCKET UTGIFNE ANMÄRKNINGAR OCH RÖN WID TRÄDPLANTERING

En skrift som gagnar allmänheten och hedrar sin författare. Då boken är slut och en ny upplaga väntas, önskas svar på dessa anmärkningar av författaren.

1) Att plantera stora träd med klimp lyckas inte alltid. Orsaken bör utredas. Tidigare menar Broberg att trädet skall vändas så som det stått tidigare.

2) Tidigare rekommenderade Broberg idegran till häckar. Nu inkommer rapporter att detta träd är giftigt. Om någon lägger sig i dess skugga, vaknar han inte mer. En kvacksalvare i Karlskrona behandlade mor och dotter med dess blad för utslag. Båda dog inom några timmar.

3) Broberg föreslår att bokträd skall planteras, men säger att det inte tål norra orter. Frågan är om boken är ett särskilt nyttigt träd. Det slår sig, spricker och ruttnar ganska fort. För masken är det en godbit. Björk och ask är att föredra. Boken tar stor plats. Skåne skulle vara lyckligare om bokskogen vore utbytt mot furu. Bokollon som föda åt svinen, är bra, men fläsket blir löst. Eken, som visserligen växer långsamt och tar stor plats, är högst nödvändig.

4) Författaren talar om att avenbok eller vitbok har ollon. Detta är fel. De har frö, som påminner om almens, tjänligt till ingenting.

5) Broberg påstår att kreaturen inte äter löv av lind. Detta är en missuppfattning, då korna äter både blad och knoppar med begärelse. Smöret blir kort, talgigt och obehagligt.

6) Lönn behöver inte lermylla utan sår sig själv i vilken jord som helst.

7) Författaren säger att arbeten av asp inte angrips av mask. Detta är sant så länge barken sitter kvar. Det bör utredas om tiden för nedhuggningen har med maskangrepp att göra.

8) Flugträdet bör man akta sig för. Det växer sig stort och är omöjligt att klyva. Används i Danmark till träskor, vilket alen är lika bra till.

9) Författaren framhåller nyttan av att plantera korgpil för korgens skull. Lika bra är jälstren, som växer fortare. Huvudsaken med denna plantering är att få tunnband. Första året skär man av hela kronan och sedan lär man ha korgar för lång tid framåt. Nu inköps tunnband från utlandet, vilket är uselt nog.

10) Fröämnen för vitlök bör förvaras i grop under vintern, menar författaren. Det gamla sättet att plantera vitlöken på hösten och låta den stå ute under vintern, bör i nya upplagan av boken bli belagd.

Vid trädplantering bör man sätta de träd, som växa hastigast på minsta yta, när de skall användas till ved. Jord, som kan användas av människor och kreatur, skall inte förslösas på träd, inte heller dagsverken.

Torven är ett annat ämne, som missbrukas. Antingen man eldar den som bränsle eller bränner för att få aska till gödsel. Risken är att man får flygsandsfält istället.

En torvmosse skall skäras år efter år till sista lagret, som körs och där man får en utmärkt åker. Dikning tills mossen torkat och sedan köra till åker.

----------------------------