Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1663Tillägg till svaret på cirkulationsåkerbrukets grunderPalmér, Joh. G
1796, nov-dec

TILLÄGGNING WID SWARET PÅ DEN UTSATTE FRÅGA OM CIRCULATIONS-ÅKERBRUKETS GRUNDER.

En grundregel vid cirkulationsbruk är att inte mer åkerjord bör trädas än som med tillräcklig gödsel kan förbättras.

Att fordra att svenska jorden odlad som i Japan kan inte begäras, men mera nu oupptagen utmark kan uppodlas även här.

Förslaget går ut på att dela jorden i 6 delar och ingen del läggs i träda. Tabell på vad som skall sås följer. Även potatisodling förordas.

Cirkulationsjordbruket måste anpassas efter lokala förhållanden.

Slutligen anmärkes, att ingenting annat kan åstadkomma ladugårdens utvidgning bätre än cirkulationsåkerbrukets allmännare antagande.

----------------------------
 
1664Försök till inrättande av en pyrometerAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK TIL INRÄTTANDE AF EN PYROMETER.

Vid arbeten som fordrar stark värme t.ex. emaljmålning och gipsbränning, vore det fördelaktigt att ha ett instrument, som mätte den rätta temperaturen. Det kostar tid och arbete att genom erfarenhet nå denna kunskap. Alltså borde man uttänka ett instrument, som liksom termometern kan mäta värme och visa eldens grader. Dvs en pyrometer.

Fahrenheits termometer visar 212 grader i sjudande vatten.

Kvicksilver kokar inte förrän vid 600 grader. Man skulle kunna förlänga glasröret ända till 600 grader, men det håller inte.

Försök att värma en järnstång och mäta dess utvidgning går inte, då stången måste vara så lång och järnet dessutom smälter vid stark värme.

Försök att sätta tärningar eller kulor av lera på en graderad skiva och värma, lyckas inte heller. Visserligen krymper leran men då den är blandad med andra jordarter får man intet säkert utslag.

Olika metaller och legeringar smälter vid olika temperatur. Om man i en degel smälter dem och noga antecknar vikt och tiden det tar att smälta samt slår det smälta i graderade rör skulle man kunna få en pyrometer. Svårigheten är att hitta material till degeln, som ju inte får förändras under värmningen. Det enda material, som skulle vara fullkomligt vore platina, men kostnaden blir för stor.

----------------------------
 
1665Försök om en fullständigare kunskap om iglar och deras nyttaAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK TIL EN FULLSTÄNDIGARE KUNSKAP OM IGLAR OCH DERAS NYTTA. (FORTSÄTTNING).

Beskrivning av olika iglar.

Indiska igeln finns i Ostindiska havsvatten och skiljer sig inte mycket från hästigeln.

Läkarigeln är den största, hela 5 tum lång. Den har 105 broskaktiga ringar sammansatta som kedjan till ett byxsäcksur. Huru stor är icke Skaparen i allt! Är mindre allmän i Uppsala och Stockholmstrakten beroende på att varje badande förser sig med 900 iglar, som det berättas. Den föder ungar i juli, en varje timme, alltså 444, vilket anses litet i förhållande till andra iglar. Den tål inte att styckas och utväxer inte hel igen.

Randigeln är sällsynt.

Hästigeln är allmän och har synts även i saltvatten. Enligt sägen dör en häst, som blir sugen av 9 iglar. Hästigeln föder en unge. Används i stället för läkarigeln.

Allmänna igeln beskrivs med fem förändringar i sitt utseende. Ögonen sitter i två rader och då han visar alla är de åtta. Den föder 1600 ungar ur ägg.

Tvåögda igeln släpar omkring sina ungar under lång tid. 8-12 stycken hänger de under moderns buk. Den finns i Mälaren.

Capigeln är funnen vid Goda Hoppsudden och liknar indiska igeln.

----------------------------
 
1666Försök att göra talgljus med trävekarAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK AT GÖRA TALGLJUS MED TRÄWEKAR.

Uppfinningen att göra ljus med vekar av trä inlindade i bomull är väl inte ny, men tycks inte ha fått den uppmärksamhet den förtjänar.

Runda, jämna stickor av tall viras med bomull och doppas i brännvin. De brinner med klar, stark låga. 2 ljus räcker att lysa upp det största rum.

----------------------------
 
1667Väderlek och årsväxt i Halland 1776Anonym
1796, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF FRÅN HALLAND 10 OCT 1796, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT.

Brev från Halland. Vid provtröskning visade det sig att rågen givit mindre än förra året. Plommonträden fick ett slags missväxt i överflöd. Långsmala frukter utan kärna som gav en smäll när de bröts itu. De torkade och svartnade och föll till marken.

----------------------------
 
1668Utdrag ur ett brev från ÅboAnonym
1796, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF FRÅN ÅBO LÄN DEN 30 OCTOBER 1796, ANGÅENDE NYSS ANFÖRDE ÄMNE.

Höstsäden blev misslyckad men vårsäden artar sig bättre. Skärbonden spår kallt väder vid nästa nymåne och då torde inte brodden vuxit för högt. Boskapen går fortfarande ute 30 oktober.

----------------------------
 
1669Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1796Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1670Anmärkningar angående lanthushållningen i EnglandSchulzenheim, David v
1797, jan-febr

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE LANDTHUSHÅLLNINGEN I ENGLAND.

David von Schultzenheim har läst den av konung och parlament i England utgivna och stadfästa Board of Agriculture, som behandlar odling och ekonomi. Exempel från olika delar av England och Skottland ges.

Åkern läggs numera sällan i träda utan man använder cirkulation.

I Leicester har man förnämlig fåravel.

Från Middlesex lämnas goda underrättelser om trädgårdsskötsel.

8500 kor underhålles för Londons räkning.

Särskilda kapitel behandlar gödseln. Åtskilliga ämnen föreslås att användas. Försök med så kallad toppdressing har gjorts med god nytta. Det innebär att man sprider ett tunt lager gödsel över det sådda. Människoexkrementer blandas med kalk, varav gödseln blir torr och lukten avtar. Gödseln skall inte läggas i gropar, utan på plan mark och fukten föras till tunnor genom stenlagda diken. Lämpligt är också att bygga ett tak ovanför, där man kan ha duvslag. Vanligtvis varvas kogödsel med hästgödsel, men även andra ämnen blandas i och kallas compost.

Potatisodling är mycket förekommande i England och används till djurföda. Olika sorter finns och redogörelse för odling och förvaring ges. Gropar klädda med halm anses bäst.

En såmaskin s.k. drillmaskin beskrivs. Köpt till Sverige kostar den med dryg tull och frakt 130 R:d.

Ett sätt avleda vatten från kärr och sankmarker vore att söka källan och leda bort vattnet genom rör en bättre väg. Vid försök hände dock att en hel stad miste sitt vatten.

----------------------------
 
1671Försök till förbättrande av mager hårdvallUggla, C H
1797, jan-febr

FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRANDE AF MAGER HÅRDWALLS ÄNG. FORTSÄTTNING.

Avkastningsrapport från den tidigare beskrivna ängsuppodlingen vid Djula i Södermanland av C.H.Uggla

----------------------------