Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1661Försök till svar på fråga: Vilka är de rätta grunderna att inrätta cirkulationsåkerbrukPalmér, Joh, G
1796, sept-okt

FÖRSÖK TIL SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSATTE FRÅGA: HWILKA ÄRO DE RÄTTA OCH ALLTID GÄLLANDE GRUNDER, SOM WID INRÄTTNINGEN AF CIRCULATIONS-ÅKERBRUK BÖRA I AKTTAGAS? AF JOH G PALMÉR, REVISOR

Då jag är övertygad om cirkulationsbrukets fördelar framför andra odlingssätt, tar jag tillfället i akt och ger mina erfarenheter av detta sätt. Vinsten är större. Avkastning kräver mindre folk och dragare. Redovisning av gårdens odling, kostnad och vinst med det gamla odlingssättet. Ännu en redovisning på samma sätt men med cirkulationsjordbruk.

Grunder för cirkulationsjordbruken:

att inte mer jord får ligga i träda än som årligen kan gödas

att klöversädet, som är minst underkastat missväxt och mest givande kommer att i allmänhet nyttjas

att åkrarna dikas och en karta görs, som visar tegens storlek och avkastning

att man använder tjänliga redskap och det bästa höbärgningssättet

Tabell på 7 tegar och vad man sått på dem under 7 år. Med 5 gärden blir vinsten större. Redovisas i detalj sådd, arbetskraft och skörd. En redovisning med gärdena indelade i 4 delar. En lantbrukare måste veta vad hans åker drar för utsäde, skörd, hur mycket gödsel en ko ger, vad gödseln räcker till på åkern och vad kreaturen kräver i foder.

----------------------------
 
1662Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1796Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1663Tillägg till svaret på cirkulationsåkerbrukets grunderPalmér, Joh. G
1796, nov-dec

TILLÄGGNING WID SWARET PÅ DEN UTSATTE FRÅGA OM CIRCULATIONS-ÅKERBRUKETS GRUNDER.

En grundregel vid cirkulationsbruk är att inte mer åkerjord bör trädas än som med tillräcklig gödsel kan förbättras.

Att fordra att svenska jorden odlad som i Japan kan inte begäras, men mera nu oupptagen utmark kan uppodlas även här.

Förslaget går ut på att dela jorden i 6 delar och ingen del läggs i träda. Tabell på vad som skall sås följer. Även potatisodling förordas.

Cirkulationsjordbruket måste anpassas efter lokala förhållanden.

Slutligen anmärkes, att ingenting annat kan åstadkomma ladugårdens utvidgning bätre än cirkulationsåkerbrukets allmännare antagande.

----------------------------
 
1664Försök till inrättande av en pyrometerAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK TIL INRÄTTANDE AF EN PYROMETER.

Vid arbeten som fordrar stark värme t.ex. emaljmålning och gipsbränning, vore det fördelaktigt att ha ett instrument, som mätte den rätta temperaturen. Det kostar tid och arbete att genom erfarenhet nå denna kunskap. Alltså borde man uttänka ett instrument, som liksom termometern kan mäta värme och visa eldens grader. Dvs en pyrometer.

Fahrenheits termometer visar 212 grader i sjudande vatten.

Kvicksilver kokar inte förrän vid 600 grader. Man skulle kunna förlänga glasröret ända till 600 grader, men det håller inte.

Försök att värma en järnstång och mäta dess utvidgning går inte, då stången måste vara så lång och järnet dessutom smälter vid stark värme.

Försök att sätta tärningar eller kulor av lera på en graderad skiva och värma, lyckas inte heller. Visserligen krymper leran men då den är blandad med andra jordarter får man intet säkert utslag.

Olika metaller och legeringar smälter vid olika temperatur. Om man i en degel smälter dem och noga antecknar vikt och tiden det tar att smälta samt slår det smälta i graderade rör skulle man kunna få en pyrometer. Svårigheten är att hitta material till degeln, som ju inte får förändras under värmningen. Det enda material, som skulle vara fullkomligt vore platina, men kostnaden blir för stor.

----------------------------
 
1665Försök om en fullständigare kunskap om iglar och deras nyttaAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK TIL EN FULLSTÄNDIGARE KUNSKAP OM IGLAR OCH DERAS NYTTA. (FORTSÄTTNING).

Beskrivning av olika iglar.

Indiska igeln finns i Ostindiska havsvatten och skiljer sig inte mycket från hästigeln.

Läkarigeln är den största, hela 5 tum lång. Den har 105 broskaktiga ringar sammansatta som kedjan till ett byxsäcksur. Huru stor är icke Skaparen i allt! Är mindre allmän i Uppsala och Stockholmstrakten beroende på att varje badande förser sig med 900 iglar, som det berättas. Den föder ungar i juli, en varje timme, alltså 444, vilket anses litet i förhållande till andra iglar. Den tål inte att styckas och utväxer inte hel igen.

Randigeln är sällsynt.

Hästigeln är allmän och har synts även i saltvatten. Enligt sägen dör en häst, som blir sugen av 9 iglar. Hästigeln föder en unge. Används i stället för läkarigeln.

Allmänna igeln beskrivs med fem förändringar i sitt utseende. Ögonen sitter i två rader och då han visar alla är de åtta. Den föder 1600 ungar ur ägg.

Tvåögda igeln släpar omkring sina ungar under lång tid. 8-12 stycken hänger de under moderns buk. Den finns i Mälaren.

Capigeln är funnen vid Goda Hoppsudden och liknar indiska igeln.

----------------------------
 
1666Försök att göra talgljus med trävekarAnonym
1796, nov-dec

FÖRSÖK AT GÖRA TALGLJUS MED TRÄWEKAR.

Uppfinningen att göra ljus med vekar av trä inlindade i bomull är väl inte ny, men tycks inte ha fått den uppmärksamhet den förtjänar.

Runda, jämna stickor av tall viras med bomull och doppas i brännvin. De brinner med klar, stark låga. 2 ljus räcker att lysa upp det största rum.

----------------------------
 
1667Väderlek och årsväxt i Halland 1776Anonym
1796, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF FRÅN HALLAND 10 OCT 1796, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT.

Brev från Halland. Vid provtröskning visade det sig att rågen givit mindre än förra året. Plommonträden fick ett slags missväxt i överflöd. Långsmala frukter utan kärna som gav en smäll när de bröts itu. De torkade och svartnade och föll till marken.

----------------------------
 
1668Utdrag ur ett brev från ÅboAnonym
1796, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF FRÅN ÅBO LÄN DEN 30 OCTOBER 1796, ANGÅENDE NYSS ANFÖRDE ÄMNE.

Höstsäden blev misslyckad men vårsäden artar sig bättre. Skärbonden spår kallt väder vid nästa nymåne och då torde inte brodden vuxit för högt. Boskapen går fortfarande ute 30 oktober.

----------------------------
 
1669Anmärkningar angående väderleken för okt. och nov. 1796Patriotiska Sällskapet
----------------------------