Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1646Uppgift att inrätta krydd- och trädgård utan gödselAnonym
1796, mars-april

UPGIFT, AT INRÄTTA KRYDD- OCH TRÄGÅRD, UTAN GÖDSEL.

Tillfälliga händelser, som ofta uppstår på landet leder till oförmodade rön och upptäckter.

1772 mottogs en lantegendom, som inte bebotts av ägaren, utan varit upplåten till inventarieboskaps och dragonhästars uppfödande. Då ägaren befann sig på 18 mils avstånd och inte själv kunde hävda egendomen uppläts åkern som förr till bönderna. Dock inrättades en del dagsverkstorp och röjningar för att uppta en ny stamgård.

En gammal bod nyttjades under sommaren till boningsrum och ett nytt stall byggdes. Där hölls rustningshästen och några får, för att samla gödseln. Det blev inte mycket gödsel, helt otillräckligt för åkern och den tillämnade kryddträdgården.

Till gården hörde sankmarker och kärr. Efter utdikning visade det sig att kärrjorden var 3 alnar djup. Vid försök med avbränningsmetoden visade jorden sig vara av god kvalitet. Kärrmyllan användes vid anläggande av körsbärsträdgården, med dåligt resultat. Det tog åtta år innan någon skörd kunde tas. Bättre trivdes nypon och vinbär och stickelbär. Trots brist på gödsel frodas nu bärbuskarna och körsbären.

Att det tog så lång tid för kärrjorden att bli fruktsam måste ha berott på den omständigheten att den sanka ängen med sina halvruttna växtrötter och blad supit i sig fast luft.

Herr Pristleys rön att kärrvatten, som blivit impregnerat med Aer fixus eller fast luft sedermera gjort kärrjorden otjänlig att föda växter.

Det som gjorde jorden brukbar var, att den lades upp i högar och kringskottades så att förruttnelsen satte igång.

----------------------------
 
1647Brev till Ridd. Ferrner angående en påbörjad uppdelningUggla C H
1796, mars-april

UTDRAG AF ET BREF TIL HERR CANCELLIE-RÅDET OCH RIDDAREN FERRNER, ANGÅENDE EN PÅBEGYNT UPODLING M.M.

C.H.Uggla skriver till Riddaren Ferner och redogör för odlingen på Storängen i Djula i Södermanland. Han hade sått med grovkorn från Hälsingland. Höskörden var inte särskilt ymnig och på grund av franska kriget och stapelstädernas nit att inte släppa ut produktionen blir spannmålspriset högt. Redan i början av november var det slädföre.

----------------------------
 
1648Om stenporslinAnonym
1796, mars-april

OM STEN-PORCELLAINE.

Upptäckten av stenporslin kom till, när en krukmakare såg att på en sjuk och illa sårad häst, flintpulver applicerades på såren. Han visste inte att flinta kunde pulveriseras, så han gjorde försök och med tillblandning av piplera påfann han inventionen att göra stenporslin. I England kallas det Stone-ware.

Redogörelse hur man blandar och arbetar i stenporslinsfabriken i Laneend. Här brukas stenkol, som något skämmer färgen, men genom många timmars hetta återkommer vitheten igen. Genom den inbrända stärkelsen fås en fin blå färg.

Porslinsfabriken (China Work) i Worcester innehavs av ett intressentskap. Leran tas från Cornwall och arrendet är på 20 år.

----------------------------
 
1649Sillfiske och sillsaltning kring YarmouthAnonym
1796, mars-april

SILLFISKERIET OCH SILLSALTNINGEN, M.M. KRING YARMOUTH.

Hela oktober fiskas och alla invånarna i Yarmouth involveras i de 200 fiskebåtarna. De har salt med sig, så att de vid behov kan stanna flera dygn på sjön. Näten lägges ut att fritt följa vinden och strömmen. Fisken förs i land och saltas. Ligger sen i 4-5 dygn i det smälta saltet. Samlas i korgar, som sänkes i kar med vatten, så att saltet sköljs av.

Kvinnorna trär nu upp fisken på spett och sedan vidtar rökningen, som sker i tre omgångar, 7-8 dygn varje gång. Vid rökningen faller en del fisk ned. Om det beror på att huvudet gått av kallas de plucks. Går de sönder på annat sätt kallas de crops. Fullhering är den sill, som har mjölken i behåll. Shothering är sill utan mjölke.

Fisken packas och säljs. Båtarna byggs i Yarmouth av ek och är 40 fot långa.

Näten är bestrukna av färg gjort av ekbark.

Saltet kommer huvudsakligen från Lancashire, men är uppblandat med franskt och portugisiskt. Sedan denna annotation gjordes har import av salt till England förbjudits.



----------------------------
 
1650Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1796, mars-april

UTDELTE BELÖNINGAR.

Belöning på 50 R:d för skötspiggens användande till tran och olja gavs till garvaren Djurberg.

Bönderna Jacob Johansson och Johan Johansson samt Per Andersson och Michaelsson i Neglinge by, Stockholms län, vann andra pris.

Till prisfrågan: Vilka är de rätta grunderna för cirkulationsåkerbruket?

Frågan gav 5 svar. Inget av dem svarade upp till Sällskapets önskan men då allmänheten kan ha nytta av svaren utdelades till Nr 1 30 R:d. Författaren var herr Fischer, Luneburg. Skådepenning till Nr 4.

----------------------------
 
1651Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1796Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1652Svar på frågan: Vilka är de rätta grunderna för cirkulationsåkerbrukFischer, Carl Johann af
1796, maj-juni

SWAR PÅ FRÅGAN: HWILKA ÄRO DE RÄTTA OCH ALLTID GÄLLANDE GRUNDER, SOM BÖRA IAKTTAGAS WID INRÄTTNINGEN AF CIRCULATIONS-ÅKERBRUKET? AF JOHANN CARL FISCHER, HANNOERISK KAMMAR-CONDUCKTEUR

Man är övertygad om, att cirkulationsåkerbruk är det bästa för hushållningen. Det innebär att åkern används till sädesavkastning omväxlande med grässlåtter efter ett bestämt mönster. I Holstein brukas detta med 2/3 boskapsavel och 1/3 sädesskörd. Åkrarna är omgivna av levande häckar. I Mecklemburg är avkastningen omvänd beroende på torrare marker. Där finns flera utgårdar och man satsar på fåravel.

Regler vilka staten äskar vid införandet av cirkulationsjordbruk:

att folkmängden inte ökas eller minskas

att mesta möjliga säd frambringas

att man hushållar med skogen

att vägarna anläggs väl, för att befordra handeln

att staten kan fordra tillbaka startkapitalet



Regler vid införandet av cirkulationsbruk ur den enskildes synpunkt:

att få riklig avkastning med få kostnader

att inkomsten är så lika som möjligt år från år

att han får startkapital och frihetsår från utskylder



Regler för undersökning av ett fält, som skall anläggas till cirkulation:

att ägogränser och gemensamhetsåkrar noga regleras

att kanaler genom åkrarna läggs efter bästa läget

att byggnader som ligger för nära varandra flyttas med tanke på eldsvåda

att marken helst bör kunna vattnas

att utskylderna fördelas



Regler för hur många avdelningar bör vara på fältet:

att en skicklig lantmätare gör fördelningen



Regler som bör följas vid införandet av cirkulationsbruket

att åkerbrukaren utsår sina vanliga sädeslag

att staten får sina förskott återbetalda

Förklaringar till att-satserna.

----------------------------
 
1653Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1796Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1654Om åker och ängars gödning med kalk och obränd gipsAnonym
1796, juli-aug

OM ÅKERJORDS OCH SÄRDELES ÄNGARS GÖDNING MED KALK ELLER OBRÄND GIPS.

Enligt ekonomerna skall förhållandet mellan åker och äng vara 3:1. Av 15 tunnland bör 5 vara ängsmark. Få ägare har dessa proportioner, och även om de ha det, fattas gödsel till åkrarna. Genom att nyttja klöver förmeras gödseln avsevärt. Om man byter från åker till äng, får man större avkastning.

Då gödseln är det viktigaste föremål för lanthushållningens bättre tillstånd, gäller att öka densamma.

Främst gäller det boskapsgödsel, men en idog lantman måste även ta andra medel till hjälp. Aska, husorenlighet, avträden, köttvatten, gatsmuts och flera ej aktade saker bör användas.

Kalk är ett medel, som bör användas mest på sega och våta ställen. Obränd gips har vid försök varit nyttig överallt. Obränd gips är en mjukare kalk innehållande mera vatten och mättad av vitriolsyra.

Särskilt lämpligt är att kalka klöverfälten. De ger då god avkastning och man kan se på färgen på bladen att de är dunklare gröna, vilket tyder på fetare växt.

Den kostnad att köpa gipsen tar man igen på större avkastning.

----------------------------