Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1632Hadlingar angående uppgivna eldsläckningsämnenaAnonym
1796, jan-febr

HANDLINGAR ANGÅENDE DE UPGIFNE ELDSLÄCKNINGS ÄMNEN.

forts. av artikel 1630.

Man gör klart att inte alla bränder bör släckas med de ofta dyrbara eldsläckningsmedlen.

1) Man bör kunna komma åt elden snabbt.

2) Man bör ha tillräcklig mängd, så att man inte förstör medel till ingen nytta. De bör bara användas, då man vet att de gör nytta. Man bör angripa elden vid dess rot, då lågan strävar uppåt och värmen suger luften uppåt. Särskilt viktig vid blåst, då elden sprider sig horisontellt.

Största nyttan gör eldsläckningsmedlen vid eldar där oljiga och kådiga kroppar brinner, t.ex. beck och tjära. Vanligt vatten dunstar snabbt från en sådan yta. De bör alltså användas av flottan.

3) Vid stark kyla bör användas koksaltsolutioner.

4) Släckning av stora brinnande kolhögar börjar med tjocka släckningsämnen och fullbordas med vatten. Sprutorna behöver inte vara så stora, då ämnets verkan mera beror på en jämn betäckning mot luften, än en överflödig mängd.

I en bilaga redovisas ett stort antal försök. Det tidigaste från 1644 och de följande från 1700-talet.

----------------------------
 
1633Memorial till Kungl. Vetenskapsakademien i föregående ämneAndersson, Benct
1796, jan-febr

MEMORIAL TIL KONGL. WETENSKAPS-ACADEMIEN I FÖREGÅENDE ÄMNE.

Yttrande om herr von Akens försök med eldsläckningsmedel. Det är hans svåger Bengt Qvist Andersson, som bekänner att han inte vet någon sammansättning av ämnen, som överträffar von Akens. Han vågar framföra den åsikten, trots att han är släkt och vän till von Aken. Han varnar för koksalt, som i evärdliga tider kommer att fukta de hus, som blivit släckta därmed. Även ett överflöd av vatten kan skada.

Sedan redovisar han en mängd försök, som gjorts med läderbitar, för att se vad de olika blandningarna har för effekt på lädret. Detta var viktigt, då sprutslangarna var gjorda av läder. Vid vissa blandningar upplöstes lädret helt och hållet och vid flera andra tillfällen krympte det kraftigt.

----------------------------
 
1634Rön om kärrjord, dess olika beskaffenhet samt skada och nyttaAnonym
1796, jan-febr

RÖN OCH ANMÄRKNINGAR OM KÄRRJORD, DES OLIKA BESKAFFENHET, SAMT SKADA ELLER NYTTA I JORDBRUKET.

Ingenting är allmännare, än att lantbrukare drygar ut gödseln med kärrjord. Detta kan dock göra mera skada än nytta, då all kärrjord inte är till gagn. Det tycks nödvändigt att lära jordbrukarna de säkra och tydliga tecknen på god och duglig kärrjord.

Vid kusterna påträffas ofta gölar och små kärr, som är skapade av sjö- och havsväxter. Denna jord är oduglig då den innehåller salt.

I alkärr påträffas ofta en svartmyllig jord, som om man eldar den efterlämnar en rödaktig aska. Det är järnvitriol och jorden är inte lämplig till jordförbättring.

Bördig kärrmylla är lös och svartgrå. Den brinner utan svavellukt och lämnar en ringa mängd svartgrå aska. Finns i löv- och granblandade kärr omgivna av lövträd och granskog.

I Frankrike men även på sina håll i Sveriges inland finns en kärrjord, som innehåller små förmultnade havssnäckor. Dessa kärr har uppkommit, där tidigare var havsvikar och innehåller kalk-, krit- och märgeljord. Slår man några droppar skedvatten eller vitriol spiritus på den jäser den och stinker starkt. Denna mylla anses för den bördigaste.

Kärrmylla tillkommen av björnmossa och barr är väl inte så bördig, men kan blandas med sönderhugget granris och lerjord. Den bör dock ligga ett par år, och är då tjänlig särskilt på sandjord.

Bördig kärrjord kan efter avbränning ge en rödaktig aska, som innehåller järnockra. Flera försök har gjorts och alla visar på att järnet inte skadar växtligheten.

----------------------------
 
1635Underrättelse om potatisknopparna kunna insyltas och nyttjas som oliverAnonym
1796, jan-febr

UNDERRÄTTELSE OCH BESKRIFNING HURU POTATOES FRÖKNOPPAR KUNNA INSYLTAS OCH NYTTJAS SOM OLIVER.

Potatisens fröknoppar skall tas medan de ännu är hårda. De läggs i stark saltlake i två dygn. Sedan kokas de i vin- eller annan god ättika tills de blivit halvt genomskinliga. I lagen kokas nu kryddor. Kryddpeppar, nejlikor och även muskot kan användas. Lagen och fröknopparna förvaras i en glasburk. Dessa oliver är sundare och smakligare än gurkor. Istället för saltlake har med fördel använts bomolja.

----------------------------
 
1636Brev om en ny uppfinning att av tryckt och skrivet papper kunna uttaga svärtanAnonym
1796, jan-febr

BREF OM EN NY UPFINNING AT AF TRYCKT ELLER SKRIFWIT PAPPER UTTAGA SWÄRTAN, SKRIFWET FRÅN PARIS D. JULII 1795.

I Tyskland sysslade man mycket med pappersåtervinning. En fransyska Madame Masson utvecklade metoden. Man rengör pappret från klister och skär bort eventuellt färgade avsnitt. Det är också viktigt att inte använda gulnat papper.

I ett stort kar gjutes kokande vatten över pappret under ständig omrörning tills pappersmassan blir ren. Den bringas till den nödvändiga fastheten i Holländaren ( en maskin i papperskvarnar). I små portioner kokas massan med en tillsats av pottaska. Efter att ha legat i den här lösningen i 12 timmar tages den upp för att till högsta finhet bringas under den andra cylindern. Pappret blir lika fint, som det som tillverkas av lumpor.

Skrivet papper fordrar samma hanteringssätt, men i stället för luten används vitriololja.

Underrättelsen var tryckt på sådant papper från herr Didots papperskvarn i Essone. Tillredningen skedde i flera kemisters och kunnige mäns närvaro.

----------------------------
 
1637Jämförelse av folkets ålder på Öland 1775 till 1795Tabellverket
1796, jan-febr

I ANLEDNING AF TABELL-WERKET LÄMNAS EN JÄMFÖRELSE PÅ FOLKETS ÅLDERS TIL- OCH AFTAGANDE I NORRA MÖKLEBY FÖRSAMLING PÅ ÖLAND, ÅREN 1775 OCH 1795.

Folkmängden har sjunkit från 690 år 1775 till 668 år 1795. Dock finns fler gifta par det senare året, och betydligt fler änkor.

----------------------------
 
1638Väderleken år 1795 vid Norra MöcklebyAnonym
1796, jan-febr

WÄDERLEKEN OBSERVERAD ÅR 1795, WID NORRA MÖKLEBY.

Året började med stark köld och snö. Flyttfåglarna kom 23 mars. Sommaren torr med dålig växt.

----------------------------
 
1639Om årsväxt och väderlek i HallandSefström, E
1796, jan-febr

OM ÅRSWÄXT OCH WÄDERLEK M.M. I HALLAND.

Spannmålstillgången kan sägas var välsignad och vacker. Priset sjönk i början men steg åter till 6 R:dl tunnan. Smöret dyrt. Höväxten har varit ringa och höet är dyrt. Trädgårdsväxterna har tagit skada av den långvariga torkan och svåra blåsväder och dimma. Dessutom har växterna varit angripna av mask. Fruktträden har givit ringa skörd.

Stormar har gjort sjöfarten skada. Citroner och pomeranser samt ett slags apelsiner har flutit i land ifrån förolyckade fartyg. Dessa frukter såldes i sjötullkammaren. De var dock angripne av saltvattnet och skämda i smaken. Citronerna med sina hårda skal klarade sig bäst.

----------------------------
 
1640Utdrag ur brev om årsväxt och väderlek i FinlandAnonym
1796, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT I FINLAND.

Höskörden ovanligt god. Säden blev skadad av frost och ger mindre än förra året.

----------------------------