Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1620Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1795, juli-aug

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Odling, plantering, lång och trogen tjänst

----------------------------
 
1621Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1795Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1622Om cirkulationsåkerbrukCollin, Sven niclas
1795, sept-okt.

OM CIRCULATIONS-ÅKERBRUK. INGIFWIT AF SVEN NICLAS COLLIN.

Nyttan med cirkulationsbruk är att en åker, som länge burit säd, ger ett ymnigare gräs. En gräslinda å andra sidan blir en fin åker. Orsakerna är:

1) Att den av gräslinda uppbrutne åkern fått tillräcklig vila. Luftkretsen är en samlingsplats för en mängd främmande ämnen härstammande från jorden. Dimmor, nederbörd, dagg och ångor vittna om deras uppstigande och nedfallande under ständig växling. Kemiska rön upptäcka olika tillblandningar av syror, fetma och fruktbara ämnen, som de släpat med sig vid uppstigandet. Vilan består däruti, att åkerfältet under den tid det befriats från att bära säd, ur luften drar till sig födande ämnen.

2) Att åkern befrias från ogräs. Ogräset trivs ihop med säden men har svårare att växa på en äng.

3) Att grästorven i en av gräslinda upptagen åker bidrager att föda säden. Rötterna i grästorven ruttnar och blandas med den övriga jorden, när man plöjer i ängen. De ger ett födande ämne för säden.

4) Att åtminstone en del mask inte trivs på nyplöjning. Fjärilarna lägger helst sina ägg i gammal åker, där masken möter mindre hinder, att fräta omkring sig.

5) Att man kan så det mest lönande grässlag på en ny äng och få ett förmånligt och rikt höbord.



På anförda skäl stöder sig grunden till cirkulationssädets fördelar framför det gamla vedertagna åkerbrukssättet.

När det gäller att verkställa denna inrättning förekommer först åkerns tillredning eller ängens uppbrytning. Detta går lättast på våren. När åkern är uppbruten skall den gödas. Ett sätt att ta vara på urinen i fähuset är att under gången, där urinen hamnar, gräva ett dike, som fylls med tjänliga ämnen till gödsel. Blandad med urinen utgör den sedan en förmånlig gödsel, som på åkern blandas med torven. Första året sås råg eller vete, men senare svagare säd som korn.

Bancokommisarien Bergii har hållit tal i Kungl. Vetenskapsakademin 1769 om de grässorter, som bör användas då man gör äng av åker.

Det är obestridligt att landets tillväxt skulle befrämjas, om man allmänt antog cirkulationsbruket.

----------------------------
 
1623Anmärkningar angående det stora skogsfallet i Uppland i maj 1795Ekman, Emanuel
1795, sept-okt

ANMÄRKNINGAR, ÖFWER DET STORA SKOGS-FALL, SOM HÄNDE UTI UPLAND, I MAII MÅNAD, INNEWARANDE ÅR 1795.

Maj månad 1795 inleddes med ovanlig värme i Uppsalatrakten. Den första maj var temperaturen 21 grader för att sedan sjunka, så att den 8:de var endast 3 grader. Då inföll ett häftigt regn, som övergick till snö och nordan storm. Natten till den 10:de var temperaturen minus 5 grader och stormen fortsatte. Den 14:de låg mycket snö kvar.

Den sällsamma väderleken orsakade stora skador på skogarna i hela Uppland. Från Dannemora till Bro härad har rapporterats att man inte minns någon liknande skada på skogarna. Många träd har ryckts upp med rötterna och särskilt granarna har brutits av i toppen. Det är svårt att ta sig fram i skogen.

Att skadorna blivit så stora torde bero på att tjällossningen just börjat och att saven stigit i träden. Det har gjort träden mindre motståndskraftiga än om en liknande storm skulle inträffat under annan årstid.

Urban Hjärne har beskrivit ett liknande skogsfall 1696, som var näst före senaste kriget.

En rikedom av timmer, hägnad, kol och vedbrand har gått förlorad. Något skulle kunna räddas, om man hade tillräckligt med folk, som kunde röja. Till kronans parker runt Uppsala skulle man kunna använda ryttare och soldater, som mot betalning åtog sig arbetet.

Skogsfågeln blir decimerad, då många bon med ägg fallit ned. Även betet på skogen är fördärvat.

----------------------------
 
1624Beskrivning över en boskapssjukdom i Uppland kallad vållsjuka, dess orsaker och känneteckenSetterqvist, Carl
1795, sept-okt

BESKRIFNING ÖFWER EN SJUKDOM HOS BOSKAPS-KREATUR, SOM I UPLAND AF ALLMOGEN KALLAS WÅLLSJUKA; DES KÄNNETECKEN, ORDSAKER OCH SÄKRA BOTEMEDEL.

Carl Zetterqvist kom till Bryggholmen, en ö i Mälaren, för 15 år sedan. Hans djur drabbades av en sjukdom, som allmogen kallade vållsjuka. Sjukdomen var mycket vanlig bland djuren, som betade på holmarna och ledde alltid till döden. Man trodde att jorden eller själva gräsmarken var orsaken. Djuren fick hög feber, förstoppning och blodig urin.

Zetterqvist antog att någon växt kunde vara orsaken. Han lät ett djur som var inköpt från annat håll, beta vitsipporna, som växte i mängd. Han hade märkt att gamla djur föredrog grankvistar framför vitsipporna. Experimentdjuret dog omedelbart.

Han obducerade flera djur och upptäckte att spillningen liksom brunnit ihop i inälvorna och att blodådrorna stod öppna. Alltså borde ett blodstillande medel och oljeaktiga saker, som förhindrade förstoppning prövas.

Efter flera experiment lyckades han hitta en behandling, som räddade kreaturen. Man börjar med att ge djuren terpentin och rödväppling. När urinen klarnar ges sältran både genom munnen och som lavemang. Sedan ges en dos med avkok på brakved och djuret motioneras så fort det kan. Då avgår en blodig sammanbränd materia.

Samtliga djur som behandlats har tillfrisknat.

----------------------------
 
1625Angående silltrans reningssättAnonym
1795, sept-okt

ANGÅENDE SILL-TRANS RENINGSSÄTT.

Herr hovkamreraren Jonas Westbeck har funnit ett bra sätt att använda silltran till lampor, som inte sotar så mycket.

Man vidtalar trankokaren att så fort tranen kokat upp avskilja det översta klaraste lagret. Detta slås i stora flaskor och får stå i solen under sommaren.

----------------------------
 
1626Observationer vid en oljekvarn i SardamAnonym
1795, sept-okt

OBSERVATIONER WID EN OLIE-QWARN I SARDAM.

Beskrivningen av en kvarn för malning av linfrö är tagen ur en resejournal för år 1753 av Riddaren och Landshövdingen de Bedoir.

----------------------------
 
1627Fayence eller Delfts porcelinAnonym
1795, sept-okt

FAYENCE ELLER DELFTS PORCELIN.

Denna beskrivning är också tagen ur Bedoirs resejournal.

Till porslinet blandas fyra sorters lera och röres till en välling. Allt hälles i en kopparform med hål och silas i en ränna ned i stora kar. När leran legat där i fjorton dagar styckas den i mindre stycken och får torka ännu några dagar.

Nu trampas leran med fötterna och knådas tills inga luftbubblor finnas kvar. Nu tar drejaren en lagom bit till svarvstolen och formar t.ex. tallrikar. De sättes sedan på torkning och brännes i ugn ett dygn.

Efter en veckas avkylning lägges glasyren på. Den består av tenn, bly, pottaska och sand. Sedan målas porslinet och brännes en andra gång. Vid verket arbetade 40 personer.

----------------------------
 
1628Försök till en fullständigare kunskap om iglar och dess nyttaAnonym
1795, sept-okt

FÖRSÖK TIL EN FULLSTÄNDIGARE KUNDSKAP OM IGLAR , OCH DERAS NYTTA.

Iglars namn på olika språk. Beskrivning av blodigeln och dess levnadsätt. Många hänvisningar till tidigare forskning.

----------------------------