Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0168Om legostämmotid för tjänstefolkAnonym
1777, okt

OM LEGOSTÄMMO-TID FÖR TJENSTEFOLK

Den nuvarande ömsningstiden för tjänstehjon är synnerligen olämplig. Den infaller vid Mickelsmäss. Det är då, det är mest arbete på gården. De tjänstehjon, som skall byta plats kan då var latare och uppstudsigare än annars. Då hålls alla slåtterkalas, som hindrar arbete. Då är tillfälle att dubba och besticka tjänstehjon, att ta arbete på andra gårdar. Arbetarna har tillfälle att jämföra husbönderna. Just vid denna tid är husbönderna de ödmjuka sökande och tjänstefolket deras befordrare.

Under veckan, när tjänstehjonen byter plats, blir boskapen vanskött. När den nya har kommit har sysslornas antal minskat.

I städerna är förhållandena mindre besvärliga. Där är man inte beroende av skördefolk. Däremot är det besvärligt för stadsfolk, som, vid den här tiden byter bostäder, att göra det med ovant husfolk.

Förslag, att man byter arbetsplats i juni istället, innan andtiden. De enda det skulle vara till men för är kolarna i Bergslagen, som just då kola för fullt. Men åkerbruk och boskapsskötsel är viktigare näringar än kolframställning.

----------------------------
 
0169Tankar om polisen i städerAnonym
1777, okt

TANKAR OM POLICEN I STÄDER

Fattigdom är näst rån och våld det första polisen i städerna bör driva utanför stadens portar. Jag tänker inte föreslå, det påven Sixtus Quintus gjorde i Rom. Nämligen att förvisa fattiga till andra orter och i Rom behålla dem som kunde försörja sig. Inga tiggare tilläts i staden och inga giftermål bland de ringa. Även Gustaf I var inne på samma tankegångar.

En förnuftig polis, som undersökte varför folk var fattiga och försökte hitta utgångar vore önskvärt. Polisen skulle också få insyn i hur folk levde och om de höll sig till lagen. Näringarna skulle dra nytta av att de efterhöllos, som nu lever på allmänhetens bekostnad och är nationens vattenbin.

----------------------------
 
0170Avhandling om sockentorpares och dagsverkskarlars inrättning och nödvändighetAnonym
1777, okt

AFHANDLING OM SOKNE-TORPARES OCH DAGSWERKS-KARLARS INRÄTTNING OCH NÖDWÄNDIGHET

Den svenska bonden idkar jordbruk, är hantverkare, är soldat eller soldatvärvare, skattebetalare åt många husbönder och dagsverkare på flera ställen. Sådan mångfald förekommer inte i andra länder. Näringsklyvning och frihet är nödvändig. Bättre är att insätta torpare än att tillämpa den hemmansklyvning som förekommer i Sverige.

En bonddräng borde ha lov att inskriva sig som sockentorpare och förse sig med husrum, föda och arbete efter eget behag. Redovisning hur andra länder löst denna fråga.

Detta förslag är inte kostsamt, utan fordrar endast en förordning. En del bönder kommer att klaga, då de mister sitt arbetsfolk. Fördelen är dock alla de nya hjonelag, som befrämjar folkökning. Härigenom ökas kronans inkomster.

----------------------------
 
0171Medel att förbättra anstalterna mot eldsvådorZettren, Anders
1777, okt

MEDEL AT FÖRBÄTTRA ANSTALTERNA MOT ELDSWÅDOR

Fortsättning av Journalen för augusti 1777.

En allmän eldordning, som läses upp från predikstolarna eller på sockenstämmorna. De flesta eldsvådor orsakas av barn, tjänstehjon och fattigt folk. Ju närmare husen ligger varandra desto större risk. Den som är omgiven av brännbart betalar större brandförsäkring. Byggnaderna särskilt i städerna bör placeras så, att minsta brandrisk uppstår. Byggnadsmaterialet göras mindre brännbart. Ett trähus varar i 100 år, ett stenhus i flera 100 år. Kostnaden för stenhus bör inte avskräcka. Det betalar sig i längden. Eldstäderna bör vara skilda från väggar och bjälkar. Ingen går med bart ljus. Vissa arbeten utföres inte på natten t.ex. lin- och hampberedning. Eld får inte finnas nära krut och andra brännbara ämnen. Man skall hålla tjänliga brandredskap och betjäningen skall vara övad.

Två gånger om året hålls brandsyn. Protokollen inlämnas till borgmästaren eller landsherren. Inom 50 år skall alla trähus försvinna i huvudstaden.

Folket skall vara indelat i vissa rotar. Vid signal inställer sig var femte. Vid ny signal kommer fler. De skall hjälpa till med släckning, vakthållning, räddning av folk och djur. Signalen är skrik, klämtning, trumning eller skjutning.

Så snart branden är släckt, rengörs platsen och delas in i nya kvarter. Efter mätning får alla lika med vad de hade tidigare. Även den, där branden uppstått, får ersättning ur brandkassan. Två tredjedelar betalas av grannarna, resten av ägaren. För lösöre ingen ersättning. Detta förslag vore gott, om verkställigheten inte vore så svår. Ett annat förslag är att brandavgift betalas och försäkringskontor upprättas.

----------------------------
 
0172Tio års avkastning av ett geometriskt tunnlandBergnehr, Lars
1777, okt

TIO ÅRS AFKASTNING AF ET GEOMETRISKT TUNNLAND WÄL BRUKAD OCH BEHÖRIGEN GÖDD JORD, DÅ DET BESÅS MED HWETE, ELLER DÅ DET NYTTJAS TIL ARTIFICIEL ÄNG

Tabell över avkastningen. Luzern är synnerligen lönsamt. Frösamling skulle ske i Sverige med visst understöd.

----------------------------
 
0173Till Kungl. Patriotiska Sällskapet. Försök med eggståls förbättringAngerstein, Joh, Fred:son
1777, okt

TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET. FÖRSÖK WID ÄGG-STÅLS FÖRBÄTTRING

Det vidsträckta förtroendet att göra gott järn med eld, vill jag här ifrågasätta. Jag har gjort försök att lägga järn i vatten under många år och fått det präktigaste stål. För att göra metoden snabbare har jag prövat surt dricka och sillake. Jag lade knivar och stålbitar i björkmilan. Till min förnöjelse hade några stycken smält och bildat det bästa och starkaste stål.

Med hjälp av en händig bonde i Ingevallsbennings by, Olof Jansson, har jag gjort försök med eggsmide. Av ett gammalt rostigt spjäll fick han stål genom att påföra en gröt av lera och för att få mer gnistor vid smidet strödde han på kalk. Av stålet gjordes knivar vars egg var så vass, att man skar av hår. Jag ifrågasätter om utlänningen kan åstadkomma tätare och finare härdning.

Hedemora sockenmän är mycket skickliga smeder och kan liksom kinesen göra efter det de ser. Medsänder fyra stålmetkrokar, som drängen Nils Hansson tillverkat. Han gör även goda fioler. Jag menar att inget bondesmide i landet, går upp mot det i Hedemora. Smederna är värda att Konungen känner till dem.

----------------------------
 
0174Fördelaktigt sätta att rödfärga trähusLindekrona
1777, okt

FÖRDELAKTIGT SÄTT AT RÖDFÄRGA TRÄHUS

Koka 8 kannor vatten, 2 händer vitriol och 2 händer stött harts. Vispa i rågmjöl, så att det blir en tunn välling. Häll i finstött rödfärg och koka igen. Slå i ett kvarter linolja. Denna färg bevarar mot röta och torkar ett slagregn på en timma.

----------------------------
 
0175Greve Scheffers skrifelse med anledning av den medalj, som blivit slagen över honomScheffer, Carl Fredric
1777, okt

HANS EXCELLENS HERR RIKSRÅDET M M GREFWE CARL FREDRIC SCHEFFERS SKRIFELSE TIL KONGL PATRIOTISKA SÄLLSKAPET, I ANLEDNING AF DEN ÖFWER HONOM SLAGNE MEDAILLE, SOM FINNS BESKRIFWEN I JOURNALEN FÖR NÄSTLEDNE MÅNAD

Tacktal till Patrioterna, som tilldelat honom en utmärkelse. Han menar, att han blott har framburit andra människors patriotiska offer. Han vill dock verka i Sällskapets anda även i fotsättningen.

----------------------------
 
0176Drunknades och förkvävdas vederfåendeAnonym
1777, okt

DRUNKNADES OCH FÖRQWÄFDAS WEDERFÅENDE

En man föll överbord och visade inga livstecken, när han blev uppdragen. Apotekaren i staden skyndade till och behandlade honom med de medel som i Frankrike blivit påhittade. Han repade sig efter ett par dagars vila på hospitalet. Apotekaren fick av en medborgare ett guldhjärta med påskrift Till en sann förtjänst, Patriotiskt Offer.

En kvinna hade blivit uppdragen ur strömmen och som livlös lämnats en timme på stranden. Förd till hospitalet behandlades hon med gnidning med kamfer, inblåsning av tobaksrök, kräkmedel och åderlåtning vid halsen. Hennes enda men av händelsen var att hon dagen efter hade huvudvärk.

En man, som skulle hämta upp några redskap ur en 22 fot djup brunn, överraskades av heta ångor från sammanbrunna växter, som blivit kastade i brunnen. När man kylt brunnen med vatten, kunde man hissa upp den livlöse mannen. Han återkom till livet genom de medel till drunknades vederfående, som ofta i utlandet brukas. Patriotiska Sällskapet har ännu inte fått tillfälle att till någon utdela den belöning, som blivit utsatt till drunknades och förkvävdas vederfående.

----------------------------