Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1614Sätt att plantera fruktträd på vinternSetterqvist, Carl
1795, juli-aug

SÄTTET, AT MED SÄKERHET KUNNA TRANSPORTERA FRUKTTRÄN TIL OMPLANTERING FRÅN HWAD ORT MAN ÅSTUNDAR, WINTERTIDEN

När man räknar att tjälen blir bestående, gräver man upp träden, som skall flyttas, så att alla smårötter kommer med. Träden packas ihop så tätt man kan och mossa träs in mellan rötterna, halm läggs mellan stammarna och mossa stoppas mellan grenarna i kronan. Allt ställs på en bastmatta, som täckts med jord och man viker upp mattan runt stammarna. Transporteras med släde. Där de skall planteras förbereds en grop med fin jord. Rotklimpen ställs i stallgödsel för att tina så fort som möjligt och planteras sedan i gropen.

----------------------------
 
1615Kort beskrivning över släktet galläppelstekelHülphers, Abr.
1795, juli-aug

KORT BESKRIFNING ÖFWER DET SLÄGTE IBLAND INSECTER ELLER YRFÄN, SOM FÅTT NAMN AF GALLÄPPLESTEKEL, CYNIOS

Beskrivning av insekten med dess lilla tagg, som tros knipsa av växtens ådror och med någon vätska orsaka bulan där ägget läggs. Larverna lämnar aldrig någon orenhet i boet, alltså bör de

leva av safter från växten. Stekeln äter sig sedan ut genom galläpplet. Beskrivs sömntornstekel, musstekel, jordrevstekel, ekbärsstekel, galläppelstekel, sälgstekel, bladstjälkstekel, ekblomstekel, ekbarkstekel, ekgrenstekel, ekknoppstekel, bokbladsstekel, korgpilstekel, sälgstekel, myrtenstekel, jolsterstekel, fröstekel och fikonstekel.

----------------------------
 
1616Berättelse om den bedrövliga tiden 1596-1598 ur Örlösa kyrkbokHülphers, Abr.
1795, juli-aug

EN KÅRT BERÄTTELSE OM DEN SWÅRA OCH BEDRÖFLIGA TID, SOM WÅRT KÄRE FÄDERNESLAND ÖVWERGICK ANNO 1596, 1597 OCH 1598, HWILKEN BERÄTTELSE ÄR UTDRAGEN AF ÖHRLÖSA KYRKIEBOCK ANNO 1695, PÅ DET ÅHR I LIJKA MÅTTO HERREN GUD OSS MED SYNDASTRAFFET HOTADE

Sommaren 1596 började med god växt. Men ett stort regn förstörde grödan. Hösten blev kall och ingen fisk kom till landet. På vintern blev boskapen sjuk av det dåliga fodret. Detta elände varade i tre år. Föräldrarna stötte bort sina barn, så att de inte skulle dö svältdöden hemma.

----------------------------
 
1617Utdrag ur ett brev från Åbo om årsväxt och väderlekAnonym
1795, juli-aug

UTDRAG AF ET BREF FRÅN ÅBO LÄN DEN 22 JULII, ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT

Vårsädet skadat av torka. Rågen och vetet bättre. Ganska god höskörd.

----------------------------
 
1618Utdrag ur ett brev till ekonomiintendenten och Kungl. Patriotiska Sällskapets andre sekreterare Joh. FischerströmFischerström, Darelli
1795, juli-aug

UTDRAG AF ET BREF TIL ECONOMIAE-INTENDENTEN OCH KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS ANDRE SECRETERARE HERR JOH FISCHERSTRÖM

Förbättringar på renplogen och knivsladden har gjort dem kostsammare. Priset blir inte under 5 riksdaler för renplogen och 10 för knivsladden.

----------------------------
 
1619Ekonomiska rön, utdragna ur Berlinske SamlingenAnonym
1795, juli-aug

OECONOMISKA RÖN, UTDRAGNE UR BERLINISCHE SAMLUNGEN, 8:DE BANDET

Jordloppor fördrivs av fisktran blandat med vatten och uthällt vid foten av plantan.

Hönsen ges linfrökapslar, torkade i ugn och slås i kokande vatten med vetekli, mjöl och ekollon. De värper året om ganska stora ägg.

Kokta äpplen blandas med mjöl och surdeg. Efter 12 timmar bakas ett välsmakande bröd.

----------------------------
 
1620Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1795, juli-aug

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

Odling, plantering, lång och trogen tjänst

----------------------------
 
1621Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1795Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1622Om cirkulationsåkerbrukCollin, Sven niclas
1795, sept-okt.

OM CIRCULATIONS-ÅKERBRUK. INGIFWIT AF SVEN NICLAS COLLIN.

Nyttan med cirkulationsbruk är att en åker, som länge burit säd, ger ett ymnigare gräs. En gräslinda å andra sidan blir en fin åker. Orsakerna är:

1) Att den av gräslinda uppbrutne åkern fått tillräcklig vila. Luftkretsen är en samlingsplats för en mängd främmande ämnen härstammande från jorden. Dimmor, nederbörd, dagg och ångor vittna om deras uppstigande och nedfallande under ständig växling. Kemiska rön upptäcka olika tillblandningar av syror, fetma och fruktbara ämnen, som de släpat med sig vid uppstigandet. Vilan består däruti, att åkerfältet under den tid det befriats från att bära säd, ur luften drar till sig födande ämnen.

2) Att åkern befrias från ogräs. Ogräset trivs ihop med säden men har svårare att växa på en äng.

3) Att grästorven i en av gräslinda upptagen åker bidrager att föda säden. Rötterna i grästorven ruttnar och blandas med den övriga jorden, när man plöjer i ängen. De ger ett födande ämne för säden.

4) Att åtminstone en del mask inte trivs på nyplöjning. Fjärilarna lägger helst sina ägg i gammal åker, där masken möter mindre hinder, att fräta omkring sig.

5) Att man kan så det mest lönande grässlag på en ny äng och få ett förmånligt och rikt höbord.



På anförda skäl stöder sig grunden till cirkulationssädets fördelar framför det gamla vedertagna åkerbrukssättet.

När det gäller att verkställa denna inrättning förekommer först åkerns tillredning eller ängens uppbrytning. Detta går lättast på våren. När åkern är uppbruten skall den gödas. Ett sätt att ta vara på urinen i fähuset är att under gången, där urinen hamnar, gräva ett dike, som fylls med tjänliga ämnen till gödsel. Blandad med urinen utgör den sedan en förmånlig gödsel, som på åkern blandas med torven. Första året sås råg eller vete, men senare svagare säd som korn.

Bancokommisarien Bergii har hållit tal i Kungl. Vetenskapsakademin 1769 om de grässorter, som bör användas då man gör äng av åker.

Det är obestridligt att landets tillväxt skulle befrämjas, om man allmänt antog cirkulationsbruket.

----------------------------