Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1603Oväldigt yttrande angående storskiftesdelningar i VästerbottenPrintzsköld, Eric Roland
1795, mars-april

OWÄLDIGT YTTRANDE, ANGÅENDE GRUNDERNE FÖR STORSKIFTS DELNINGAR, SÅ I ALLMÄNHET, SOM I SYNNERHET FÖR WÄSTERBOTTEN, GRUNDAT PÅ ÄLDRE OCH SENARE FÖRFATTNINGAR, MED BIFOGADE BEWIS, AT INNEHAFWANDE EGENDOM, TIL DES MYCKENHET OCH GODHET, ENDAST BÖR TJENA TIL RÄTTESNÖRE OCH SÅLEDES FÖLJAS.

Eric Roland Printzsköld, Katrineholm redogör för de problem och orättvisor som uppstod vid skiftesdelningar beroende på att man hade olika utgångspunkter på olika orter. Han tar fram Kungl. Brev och andra handlingar, som ligger till grund för delningar, ända från 1300-talet.

----------------------------
 
1604Kvickrots nyttaSefström, E
1795, mars-april

QWICKROTS NYTTA.

Qwek eller kvickrot, Triticum Repens är ett besvärligt ogräs i trädgårdar och sädesåkrar, men kan vara nyttig på sitt rätta ställe. Att mala rötterna till nödbröd är inte tillrådligt, då det går åt för mycket kraft och är en långsam beredning.

Kvickroten ger däremot ett gott foder och är lämplig om man vill ge ett sankt ställe fasthet.

Tvättad och sönderstött och kokt ger den en hälsosam och blodrenande dekokt.

----------------------------
 
1605Memorial angående slöjdinrättningarnas nödvändighet på landsbygden och om brännvinsbränningNordensköld, And. Joh.
1795, mars-april

MEMORIAL ANGÅENDE SLÖJDE-INRÄTTNINGARS NÖDWÄNDIGHET PÅ LANDSBYGDEN, OCH OM BRÄNNWINS-BRÄNNINGEN.

Sverige har i 60 år arbetat på att förkovra sig, men fortfarande ligga dess handaslöjder i sin linda. Arbetsfolket, som behövs under sommarmånaderna på landet, flyttar till stan och förstör sin hälsa. De tror sig kunna nå en bättre utkomst där.

Men det som skulle behövas är att manufakturer grundades på landet i kombination med lantbruk. Då skulle det finnas folk under odlingstiden och man skulle ha sin trygga utkomst även under vintern.

Städerna skulle inte utarmas för den skull, då borgarna jämte sina fabriker i staden även skulle ha dem spridda på landet.

Jordbrukaren måste ge sina kreatur säd. Om han istället brände brännvin och sålde skulle inkomsten bli betydligt högre. Dranken skulle ges till kreaturen.

Den hälsosamma syran i dranken förhindrar rötan i vinterhusen.

----------------------------
 
1606Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1795Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1607Hjälpreda och råd vid jordbrukets och lanthushållningens färbättring i Uleåborgs och Kajana länCarpelan, Johan Fredric
1795, maj-juni

HIELPREDA OCH WÄLMENTA RÅD WID JORDBRUKETS OCH LANDTHUSHÅLLNINGENS FÖRBÄTTRANDE UTI ULEÅBORGS OCH CAJANA LÄNER, FÖRFATTAD TIL ALLMOGENS TJENST AF JOHAN FREDRIC CARPELAN.

Johan Fredric Carpelan har till allmogens tjänst författat några välmenta råd till lanthushållningens förbättrande i Uleåborg och Kajana län. Han har under åtta år rest 1300 mil i länen men inte lyckats övertala lantmännen till en bättre hushållning utan fortfarande kan sägas att jordbruket är i vanmakt.

Orsakerna är enligt Carpelan varken svag jordart eller kallt klimat, utan snarare oförstånd, fördomar, förfäders plägseder, bristande föredömen, saknad kunskap. Det finns t.ex. inga böcker på finska om lanthushållning.

Hans råd är kortfattade, men han hoppas att lantmannen skall fråga det vördiga prästerskapet och andra kunniga jordbrukare, om något förefaller tvivelaktigt.

Jordmånen i trakten är sand, mo eller kärrjord. Således är jorden lätt och varm, kall och sur. Den bör blandas för att få lagom fasthet, kyla och värma, och att syran försvinner.

Gödseln efter kreaturen bör blandas med boss, rutten halm, lera, torv, kärrjord, granris och myrstackar. All urin på gården kastas på denna stack och en ränna från stacken till en grop anlägges. Där samlas allt det feta vattnet från gödselstacken.

Beskrivning hur man bygger en spångödselstack.

Såningstiden rättar sig efter väderleken och inte efter almanackan. Sädessäcken sänkes i vatten och får sedan stå över natten. Detta befordrar hastigare mognad mot hösten. Så aldrig i vått väder. Använd strid och sprickande säd. Om sådan inte finns, kan den svaga säden rökas kort innan såningen, vilket befrämjar växten.

Allmogen sår hellre korn än råg, men rågen är det kalla klimatets sädeslag, då det tål köld och torka bättre. Rågåkrar kan skadas om snö faller innan tjälen gått i jorden. Man kan då harva eller plöja för att lämna kölden fri verkan på jorden.

Stora snödrivor, som lägger sig vid gärdsgårdar, smälter om man strör kolstybb eller aska, boss eller sand på den.

Tyvärr odlas för litet potatis eller jordpäron. Jordmånen är lämplig och 4-5 veckor innan sådden tages potatisen in att gro. Sättpotatisens storlek bör vara som ett litet hönsägg. Är de mindre kan man lägga flera tillsammans. Man plöjer upp en fåra och lägger i knölarna ett kort stegs avstånd från varandra. Nästa fåra täcker den första. Efter en vecka harvas jordstycket platt och jämt och efter 4-5 veckor harvas det en gång till för att ta bort ogräset. Sedan sköter odlingen sig själv. Upptagningen sker lättats med plogen och barn kan klara plockningen. Potatisen förvaras i frostfria gropar.

Humlegårdar inrättas på 3 sätt. Med upphöjda sängar, med kupor eller s.k. rishumlegårdar, vilka anses vara de bästa. Vildhumlerötter kan användas, om man ej har tillgång på hemodlade. Humlen torkas ute, där vädret fritt kan spela och bör några dagar förvaras i basturök, innan den packas i tunnor.

Ängarna är i allmänhet vanvårdade, illa hägnade, moss- och skogsbevuxna, sanka och sura och inte många dagsverken är använda att förbättra dem. Goda stängsel och dikning förordas.

Skogsröjning. Om man använder yxor, som är dragna med bävertand växer inte skog och sly igen. Ängarna skall inte betas tidigt om våren eller sent på hösten.

Förvaringen av höet sker i glesa lador, 8-10 alnar i fyrkant och vidare nertill än upptill.

En väl skött ladugård hedrar värdinnan, dottern eller pigan. De lär var och en uppmuntras att överträffa sina grannkvinnor. Det är bättre att ha färre välskötta kreatur, än många illa födda. Att hålla boskapen ren, att ge dem gott foder ofta, ger goda mjölkkor och ullrika får. Stora tjurar och baggar ger stora ungdjur. Det gäller även hingstar.

Hur mjölken och smöret skall hanteras läses i rådman Fellmans avhandling.

Fåren skall inte fordras i varma och fuktiga hus, som nu är fallet utan i särskilda fårhus.

Allmogen bör uppmuntras att använda oxar, som är billigare i inköp och fordrar mindre föda. Drängarna vill inte köra med oxar, men om husbonden föregår med gott exempel måste drängen foga sig. Oxar kan inte dra i djup snö, det är ett annat skäl, som framförs. I västra landskapen har man mera snö än här och där används oxar.

Hemmansbrukaren vårdar sig inte om skogen och många byar har brist på nödigt bränsle. Det är inte svårt att förstå varför, då det mesta som fälls blir liggande i skogen och det tar 150 år innan ett träd är stort nog till en timmerstock.

Tjärbränningen tar mycket skog. Varje tunna fordrar 40 träd varav allenast 3 alnar används, resten ligger och förfars. På andra platser används stubbar som är mycket kådrika till tjära och ger fin kvalitet. Även ödes skogen, när man gör brädor. Av varje träd utsågas bara 2 plankor. Därför bör anläggas såg och kvarn, som drivs av vatten, i varje by.

Belysningen består mest av pörtestickor, som ger upphov till åtskilliga eldsvådor. Kanhända den omåttliga röken och värmen påverkar människans själ, eftersom det sällan bedrivs någon slöjd i stugorna.

Små rior anses inte bra, det går åt mycket bränsle, är eldfarligt och ger dåligt torkresultat. Husen är byggda för nära varandra.

Boningshuset skall bestå av en stuga eller pörte, kammare eller kök, gäststuga med en klädkammare bredvid, allt under ett tak och på 1 1/2 alns stenfot.

Karelaren har under pörteugnen inrättat en källare. På 20 alnars avstånd inrättas en femväggad bodbyggnad på stolpar med råttbräde. Mitt emot boden en mjölkbod samt ved och redskapshus.

Utom gården byggs stall- och fähusbyggnad under ett tak.

Stallet bör ha stor skulle och hästar och oxar skall ha huvudena åt öster. I fähuset skall djuren vara klavade mitt emot varandra på golvet. Där skall finnas eldstad för värme och för stillerskans bekvämlighet, när hon skall värma vatten. Dessutom bygger en omtänksam hushållare rännor, som leder till gödselstan med grop under fähuset för urininsamling. Mellan stall och fähus byggs ett lider med hemlighus och svinstia.

20 alnar bort byggs en badstuga och en brunn grävs mellan badstugan och fähuset. Det finns en grundritning och beskrivning.

En större riebyggnad anläggs.

Innan nya hus bygges eller hus flyttas bör platsen av åldermannen och några av grannarna besiktigas och synas. Uti byn bör gårdarna ligga med åtminstone 100 famnars avstånd.

Åldermannen bör varje vår göra brandsyn på taken och brandredskapen. En stege, så lång att den räcker till högsta taket samt brandhake med 3 alnars stadigt skaft skall finnas. Inga omurade kök och varmhus tålas. Skorstenspiporna bör vara tillräckligt höga och sotas 2 gånger per år. Om hösten besiktigast rieugnarna.

Ingen får bära öppen eld, röka tobak i stall och fähus eller eljest där brännbara ämnen finns.

Om eldsvåda uppkommer av oförsiktighet tillkännager åldermannen det vid Häradsrätten, när brandstod sökes.

En uppräkning av alla redskap, som en bondgård bör ha.

Gossarna skall vid unga år vänjas att slöjda och flickorna att spinna, sticka strumpor och sy samt senare att väva. De bör även kunna sprita fjäder.

Lättjan försänker människan i laster och elände, medan idoghet ger trevnad och välmåga. Denna övertygelse böra föräldrar inplanta i sina barn och själva lämna dem goda föredömen. De här uti länet ej sällan förefallande rysliga uppträden emot föräldrar, som av sina barn blir misshandlade, påminner mig om att i denna avhandling, upplysa den skyldighet föräldrar har att ej i förtid lämna husbondeväldet. De skall uppfostra sina barn att de bliva Gudi behagliga, sina föräldrar till hugnad och sig självom och det samhälle de leva i till nytta.

----------------------------
 
1608Beskrivning av skattebonden Isac Pussinens hemmansodlingAppelgren, G R
1795, maj-juni

BESKRIFNING PÅ SKATTEBONDEN ISAC PUSSINENS HEMMANSODLING, UNDERSÖKT OCH ÄRKÄNT UTI ALLMÄN SOCKENSTÄMMA, OCH HAR DENNA FÖRSTÅNDIGA OCH IDOGA JORDBRUKAREN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET ÅTNJUTIT HEDERSBELÖNING; DES EGEN UPGIFT LYDER SÅLUNDA:

För 33 år sedan flyttade Isac Pussinen till Sarismäki by i Padola socken. Hemmanet var skog- och stenbundet samt vattensjukt. Han bröt skog och grävde 2-3 alnar djupa diken av 100 famnars längd. Där bottnade han med sten, lade på näver och mossa och matjord. Där växer nu fin säd.

Ett försök att bereda åker av en torvmark misslyckades. Han kör istället hem 2-3 lass torv i veckan och låter blandas med gödseln på golvet i stallet och fähuset. På våren körs det ut på åkern.

Där han tagit torven har bildats en damm. Med hjälp av rännor leds vattnet till en överfallskvarn, som Pussinen konstruerat.

Vägen till kvarnen går genom ett stenhölster alldeles otillgängligt, där han ensam byggt väg.

Han har 3 hästar,14 nöt och 16 får.

Under detta arbete har han uppfostrat 5 barn. Han hade senare kunnat uträtta mångfalt mera, om barnen haft lika lust i dessa arbeten och lämnat det biträde han önskat.

----------------------------
 
1609Skattebonden Kaiteras sätt att odla kärr och mossarAnonym
1795, maj-juni

SKATTE-BONDEN UTI LIMMINGO SOCKEN HENRIC KAITERAS SÄTT AT ODLA KÄRR OCH MÅSSAR.

Ligga kärr nära åkern är de skadliga frostnästen, vilket är ett skäl att dika ut. Det andra är att man får sädesland eller slåtteräng.

----------------------------
 
1610Utdrag ur brev daterat Halmstad angående väderlek, årsväxt och spannmålsprisAnonym
1795, maj-juni

UTDRAG AF ET BREF, DAT. HALMSTAD D. 5 JUNII, ANG. WÄDERLEK, ÅRSWÄXT OCH SPANNEMÅLS PRIS.

April var vacker men torr. I maj kom blåst och kyla och svedde de späda knopparna. Sådden pågår fortfarande 5 juni. Spannmålen dyr.

----------------------------
 
1611Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1795Patriotiska Sällskapet
----------------------------