Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1598Beskrivning på en saltpeterlada sådan som brukas i ÖsterbottenHolmberg, Mich
1795, jan-febr

BESKRIFNING PÅ EN SALTPETTER-LADA SÅDAN SOM BRUKAS I ÖSTERBOTTEN

Beskrivning av huset med tak. Golvet ligger en 1/2 aln ovan marken och är av flattäljda stockar. Jorden skall kunna skyfflas om flera gånger om året. Kokningen sker på sommaren och under vintern gödes jorden endast av urin. Rännor från ladugården beskrivs och ett ämbar finns där gårdsfolket offrar åt ladorna. Det måste skyddas från frost. Huset byggs nära vatten och på en plats där kokning kan ske. Två stora kar behövs, ett att samla luten i och ett att laka ur jorden.

----------------------------
 
1599Kattunstryckeri utanför AmsterdamAnonym
1795, jan-febr

CATTUNS TRYCKERIET HET KLAVERBLADT UTANFÖR AMSTERDAM, TILHÖRANDE M:ME DINEUVILLE

Kattunen kommer vit från Ostindien och trycks i rött, blått och brunt. Där finns två tryckerier, det lilla kan bara trycka blått och vitt. Tyget stampas med vatten i en kvarn, sköljes och tvättas, torkas och manglas. Vid tryckningen breds tyget på ett bord. Tryckaren doppar sin i ugn uppvärmda ram i en blandning av harts, vax och talg och trycker på tyget. Åter tvättat, blekes och vätes tyget. När färgen är tillredd tas den på med en vals.

----------------------------
 
1600Om limsjuderiet i EnglandAnonym
1795, jan-febr

OM LIM-SJUDERIET I ENGLAND

Råa och färska hudar och annan bråte som kan innehålla lim samlas och stoppas i gropar, som är klädda med tegel. Tvättas och torkas och kokas i en kopparpanna. Skärs i bitar och staplas på varandra.

----------------------------
 
1601Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1795, jan-febr

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR M M AV KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling, trädplantering, biskötsel, stenhusbyggnad, stenmurar, för lång och trogen dräng- och pigtjänst, spånad, en bonde som efter eldsvåda på ett föredömligt sätt byggt ny gård och anlagt sädeströsk, kvarn, linberedningsverk, granrishack och ett slipverk, allt drivet med vattenkraft.

----------------------------
 
1602Anmärkningar angående väderleken för dec.1794 och jan. 1795Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1603Oväldigt yttrande angående storskiftesdelningar i VästerbottenPrintzsköld, Eric Roland
1795, mars-april

OWÄLDIGT YTTRANDE, ANGÅENDE GRUNDERNE FÖR STORSKIFTS DELNINGAR, SÅ I ALLMÄNHET, SOM I SYNNERHET FÖR WÄSTERBOTTEN, GRUNDAT PÅ ÄLDRE OCH SENARE FÖRFATTNINGAR, MED BIFOGADE BEWIS, AT INNEHAFWANDE EGENDOM, TIL DES MYCKENHET OCH GODHET, ENDAST BÖR TJENA TIL RÄTTESNÖRE OCH SÅLEDES FÖLJAS.

Eric Roland Printzsköld, Katrineholm redogör för de problem och orättvisor som uppstod vid skiftesdelningar beroende på att man hade olika utgångspunkter på olika orter. Han tar fram Kungl. Brev och andra handlingar, som ligger till grund för delningar, ända från 1300-talet.

----------------------------
 
1604Kvickrots nyttaSefström, E
1795, mars-april

QWICKROTS NYTTA.

Qwek eller kvickrot, Triticum Repens är ett besvärligt ogräs i trädgårdar och sädesåkrar, men kan vara nyttig på sitt rätta ställe. Att mala rötterna till nödbröd är inte tillrådligt, då det går åt för mycket kraft och är en långsam beredning.

Kvickroten ger däremot ett gott foder och är lämplig om man vill ge ett sankt ställe fasthet.

Tvättad och sönderstött och kokt ger den en hälsosam och blodrenande dekokt.

----------------------------
 
1605Memorial angående slöjdinrättningarnas nödvändighet på landsbygden och om brännvinsbränningNordensköld, And. Joh.
1795, mars-april

MEMORIAL ANGÅENDE SLÖJDE-INRÄTTNINGARS NÖDWÄNDIGHET PÅ LANDSBYGDEN, OCH OM BRÄNNWINS-BRÄNNINGEN.

Sverige har i 60 år arbetat på att förkovra sig, men fortfarande ligga dess handaslöjder i sin linda. Arbetsfolket, som behövs under sommarmånaderna på landet, flyttar till stan och förstör sin hälsa. De tror sig kunna nå en bättre utkomst där.

Men det som skulle behövas är att manufakturer grundades på landet i kombination med lantbruk. Då skulle det finnas folk under odlingstiden och man skulle ha sin trygga utkomst även under vintern.

Städerna skulle inte utarmas för den skull, då borgarna jämte sina fabriker i staden även skulle ha dem spridda på landet.

Jordbrukaren måste ge sina kreatur säd. Om han istället brände brännvin och sålde skulle inkomsten bli betydligt högre. Dranken skulle ges till kreaturen.

Den hälsosamma syran i dranken förhindrar rötan i vinterhusen.

----------------------------
 
1606Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1795Patriotiska Sällskapet
----------------------------