Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1594Förslag till läderbesparing för lantmannenCreutz, Carl Gustaf
1795, jan-febr

FÖRSLAG TIL LÄDERBESPARING FÖR LANDTMANNEN

Då tillgången på läder minskat och priset ökat så att lantmannen inte kan hålla sina arbetare med skor, har jag kommit på att göra skor med sulor och klackar av björk. Mitt tjänstefolk har redan förfärdigat sådana bottnar och sytt fast gammalt ovanläder. Dessa skor är lättare än andra och står mot väta. Bottnar av annat träslag gör fötterna ömma. Yxskaft måste också vara av björk. Arbetsfolket kan på detta sätt bli sina egna skomakare.

Senare har jag funnit att lind överträffar björk. Träbottnar förtar fotsvett och skavsår, vilket vore något för armén att tänka på. Vart fotsvetten tar vägen vet jag inte. Om den upptas i träbotten och avdunstar eller om den går till kroppens andra vätskor som genom avföring avgår. Den fuktighet som befrämjar gikt försvinner dock. Hade jag inte under många år använt näversulor, hade jag varit död, då mina ben svullnar och värker. Att dricka björklaka och bada i björklöv är frätande på gikten. Björkaska hjälper också vid kylskador.

----------------------------
 
1595Bästa sättet att förbättra sädesbrännvinAnonym
1795, jan-febr

BÄSTA SÄTTET AT FÖRBÄTTRA SÄDES-BRÄNNVIN, AF A J K

Det är känt att sädesbrännvin kan ha en obehaglig lukt och smak, som vi kalla finkel. Inga kryddor förtar detta obehag. En sats brännvin med de kostbaraste kryddor hade blivit vidbränt och var helt odugligt. Jag hällde i mjölk och vitriololja och efter 12 timmar frånsilades den ystade mjölken noga och hälldes på mera vatten och destillerades. Detta hade en förträfflig inverkan. När en släkting, som har spritfabrik i Stockholm bad om råd att förbättra brännvinet, kom jag att tänka på detta försök. Liksom man kan förbättra tevatten med eldkol försöktes detta i hushållbrännvinet. Jag fick en otroligt förbättrad produkt.

----------------------------
 
1596Trädgårds- och medicinalväxter som fåren ätit eller lämnat orördaSefström, Hagström
1795, jan-febr

TRÄDGÅRDS- OCH MEDICINAL-WÄXTER, SOM FÅREN ÄTIT ELLER LÄMNADT ORÖRDE

På försök släppte jag några får i min trädgård. Det stod mig dyrt. Först åt de bara klöver, men sedan började de smaka på alla slags örter och plantor. De åt med begärlighet sockerärter, bönor, körsbär och plommonblad, palsternacka, rödbeta, morot, kål och johannesört. Mindre begärligt åt de lakris, rova, solros, blåkål, blomkål, stickelbärsbuskar, pimpinella och tagetes. De endast smakade på borstnejlika, syrén, lupin, sockerrötter, malört, endiv, havrerot och spenat. De rörde inte lavendel, åbrodd, renfana, vitkål, salvia, krusmynta, rättikor, sparris, timjan, mejram, körvel, vinbär, hallon, lök, kålrötter, kamomill, koriander, senap, vinruta, dill, björnbär, hassel, alm, ask, lind, fläder, pumpa, gurka, humle och persilja. De mådde bra, men blev inte fetare och de torra ljungbackarna med det fina gräset var dem fördelaktigare.

Hagström menar i en anmärkning att Sefströms resultat inte sammanfaller med Linnés.

----------------------------
 
1597Beskrivning på en salva för fruktträd som flera år bibehåller sigDrufva, Carl Johan
1795, jan-febr

BESKRIFNING PÅ EN SALWA FÖR FRUKT-TRÄD, SOM FLERE ÅR BIBEHÅLLER SIG

En medfödd lust för trädgårdsskötsel har sedan ungdomen låtit mig göra experiment för att förbättra trädgårdsskötseln. 1778 inföll missväxt av körsbär, som föranlät mig giva ett säkert medel mot mask, som var trädens värsta fiende. Men träden är också utsatta för obarmhärtig skärning, vilket ger dem oläkta sår. Förbjud all skärning, som inte är absolut nödvändig och använd alltid denna salva på såret. Smält harts på koleld, lägg i vax, lyft bort från elden och tillsätt terpentin, talg och stött svavel. Kokas upp med ett kvarter dubbelt öl. Penslas på såret. Salvan förvaras i en kruka och värms upp, när den skall användas på nytt. Vanligt trädvax smälter i solen och blandningen av lera och gödsel är helt fördärvlig. Sköttes träden efter min metod skulle landet snart vara självförsörjande på frukt.

----------------------------
 
1598Beskrivning på en saltpeterlada sådan som brukas i ÖsterbottenHolmberg, Mich
1795, jan-febr

BESKRIFNING PÅ EN SALTPETTER-LADA SÅDAN SOM BRUKAS I ÖSTERBOTTEN

Beskrivning av huset med tak. Golvet ligger en 1/2 aln ovan marken och är av flattäljda stockar. Jorden skall kunna skyfflas om flera gånger om året. Kokningen sker på sommaren och under vintern gödes jorden endast av urin. Rännor från ladugården beskrivs och ett ämbar finns där gårdsfolket offrar åt ladorna. Det måste skyddas från frost. Huset byggs nära vatten och på en plats där kokning kan ske. Två stora kar behövs, ett att samla luten i och ett att laka ur jorden.

----------------------------
 
1599Kattunstryckeri utanför AmsterdamAnonym
1795, jan-febr

CATTUNS TRYCKERIET HET KLAVERBLADT UTANFÖR AMSTERDAM, TILHÖRANDE M:ME DINEUVILLE

Kattunen kommer vit från Ostindien och trycks i rött, blått och brunt. Där finns två tryckerier, det lilla kan bara trycka blått och vitt. Tyget stampas med vatten i en kvarn, sköljes och tvättas, torkas och manglas. Vid tryckningen breds tyget på ett bord. Tryckaren doppar sin i ugn uppvärmda ram i en blandning av harts, vax och talg och trycker på tyget. Åter tvättat, blekes och vätes tyget. När färgen är tillredd tas den på med en vals.

----------------------------
 
1600Om limsjuderiet i EnglandAnonym
1795, jan-febr

OM LIM-SJUDERIET I ENGLAND

Råa och färska hudar och annan bråte som kan innehålla lim samlas och stoppas i gropar, som är klädda med tegel. Tvättas och torkas och kokas i en kopparpanna. Skärs i bitar och staplas på varandra.

----------------------------
 
1601Utdelade belöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1795, jan-febr

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR M M AV KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För odling, trädplantering, biskötsel, stenhusbyggnad, stenmurar, för lång och trogen dräng- och pigtjänst, spånad, en bonde som efter eldsvåda på ett föredömligt sätt byggt ny gård och anlagt sädeströsk, kvarn, linberedningsverk, granrishack och ett slipverk, allt drivet med vattenkraft.

----------------------------
 
1602Anmärkningar angående väderleken för dec.1794 och jan. 1795Patriotiska Sällskapet
----------------------------