Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1586Brev angående en slags plumagekålSefström, E
1794, sept-okt

BREF ANGÅENDE ET SLAGS PLUMAGE-KÅL.

E. Sefström från Halmstad sänder ett paket med frön av plumagekål (Brassica angufto apii folio), som han inte tror är brukligt i Stockholm. Den har gula kanter och är både till utseende och smak vida behagligare än blåkålen.

Han anhåller att Patriotiska Sällskapet låter utdela fröna; till tjänst för fruar i hushållen och trädgårdsmästare.

----------------------------
 
1587Utdrag ur ett brev angående väderlek och årsväxt på ÖlandAnonym
1794, sept-okt

UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. PÅ ÖLAND.

Öland. En präst har sedan 1771 gjort anteckningar om väderleken och upptäckt att vädret inte upprepas vart 19:de år som påstås, utan är variabelt.

I juni och juli var svår torka, så man fruktade att grödan skulle försmäkta. Gud uppehöll henne till förundran, men en del svåra skogsbränder uppstod. Bina svärmade mer än vanligt, men efter torkan blev resultatet dåligt.

Åbo. Behaglig vår, men kalla nätter och kallt regn och senare torka har gjort att man knappt fått utsädet igen på sina håll. Höskörden blev 1/3 av den vanliga.

----------------------------
 
1588Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1589Brevväxling i frågan: Om åkerjorden måste ligga i träda ett helt årBelcher, W
1794, nov-dec

BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT ATT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT?

Fortsättning på brevväxling angående träda på sommaren. Denna brevskrivare avvisar bestämt att sommarträda skulle ha någon gynnsam effekt. Han förespråkar att man odlar bönor för att tillföra jorden kalk. Han vänder sig mot dem som tror att jorden tar upp nyttiga ämnen ur luften och menar att man med plöjningen utarmar och uttorkar jorden.

Försöken har utförts i England och tidigare brev var redovisade i maj-juni Journalen detta år.

----------------------------
 
1590Försök till förbättrande av mager hårdvallsängUggla C H
1794, nov-dec

FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRANDE AF MAGER HÅRDWALLS ÄNG. FORTSÄTTNING.

C.H.Uggla Stora Djula i Södermanland lämnar här sin utlovade berättelse angående förbättrad hårdvall.

----------------------------
 
1591Brev angående årsväxt och varupriserAnonym
1794, nov-dec

BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN OCH WARUPRISER.

E.S. i Halland tackar för frö som dock inte grodde. Rödklövern artade sig bättre. Årsväxten var inte den svagaste, men heller inte den bästa. Kornet blev inte helt moget. Han saknar sädesmagasin då priserna stiger, särskilt på utlänsk spannmål.

Smörpriset har gått upp.

----------------------------
 
1592Anmärkningar angående väderleken för oktober och november 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1593Om upphjälpande av våra insjöfiskerierGyllenpalm, J U
1795, jan-febr

OM UPHJELPANDE AF WÅRE INSJÖ-FISKERIER

Liksom man inte fångar eller jagar djur under den tid ungarna är små, borde samma gälla för fisken. Inget fiske under lektiden. Fiskevattensägarna skulle samlas helst vid domstolen och bestämma vilken fisk som skulle fredas det året. Jag har undantagit gäddan, som är en rovfisk och gott kan fiskas varje år. Vinternotar borde förbjudas, då där ofta fastnar småfisk, som inte tål att tas upp i kylan för att sedan slängas tillbaka igen.

Vid 1766 års Riksdag, där jag var ledamot av fiskerideputationen, vann dessa förslag gillande, men som så mycket annat, kom de aldrig att verkställas. Maskornas storlek i noten skulle ökas för att småfisken skall slinka igenom. Det går utmärkt att förflytta fisk från en sjö till en annan.

----------------------------
 
1594Förslag till läderbesparing för lantmannenCreutz, Carl Gustaf
1795, jan-febr

FÖRSLAG TIL LÄDERBESPARING FÖR LANDTMANNEN

Då tillgången på läder minskat och priset ökat så att lantmannen inte kan hålla sina arbetare med skor, har jag kommit på att göra skor med sulor och klackar av björk. Mitt tjänstefolk har redan förfärdigat sådana bottnar och sytt fast gammalt ovanläder. Dessa skor är lättare än andra och står mot väta. Bottnar av annat träslag gör fötterna ömma. Yxskaft måste också vara av björk. Arbetsfolket kan på detta sätt bli sina egna skomakare.

Senare har jag funnit att lind överträffar björk. Träbottnar förtar fotsvett och skavsår, vilket vore något för armén att tänka på. Vart fotsvetten tar vägen vet jag inte. Om den upptas i träbotten och avdunstar eller om den går till kroppens andra vätskor som genom avföring avgår. Den fuktighet som befrämjar gikt försvinner dock. Hade jag inte under många år använt näversulor, hade jag varit död, då mina ben svullnar och värker. Att dricka björklaka och bada i björklöv är frätande på gikten. Björkaska hjälper också vid kylskador.

----------------------------