Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1583Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1584Välmenta tankar om salpetersjuderiets förenande med lantbruketCronstrand, Lars
1794, sept-okt

WÄLMENTE TANKAR OM SALTPETER-SIUDERIETS FÖRENANDE MED LANDTBRUKET TIL BÅDAS BÄTTER TREFNAD OCH FÖRKOFRAN

Lars Törnstrand, Kalmar. Tankar om salpetertillverkningen i Sverige. Den fungerar inte tillfredsställande.

När man nu upptäckt gödselns absoluta nödvändighet för ett gott jordbruk måste man vårda den. Genom att bygga täta golv i ladugårdar och stall och samla upp urinen i rännor, som för till uppsamlingskärl, kan man ta till vara och utöka gödseln. Om man strör halm och hackade kvistar under djuren går det lätt att skyffla ut gödseln till gödselstacken.

Den jord tillhörande kronan, som tidigare tillvaratagits under ladugårdarna och använts i salpetertillverkningen har ofta varit av dålig kvalitet. Nu är man mer benägen att se till kvaliteten än till kvantiteten och det lönar sig inte med det gamla tillverkningssättet. Dessutom har man numera brist på skog. En sjudaredrängs lön är uträknad och befinns vara mycket under en vanlig dränglön.

Istället för att ta jorden under ladugården skulle man samla urinen i särskilda lador och där fukta jorden. Veden skulle läggas i lager.

Det är viktigt att inom landet tillverka tillräckligt med krut och att inte tillverkningen koncentreras på några få ställen. Dessa skulle i krig kunna intas av fienden. Gustaf III beviljade 1783 varje landsort ett visst kvantum.

----------------------------
 
1585Beskrivning på vit, rysk tvålHolmberg, Michael
1794, sept-okt

BESKRIFNING PÅ HWIT RYSK TWÅL.

Tvålen kokas helst i kopparkittlar, som är mest bränslebesparande. Man använder fårtalg, aska av lövträd, kalk och salt, som erhålls efter försäljning av fisk.

Försök görs att använda oxtalg.

----------------------------
 
1586Brev angående en slags plumagekålSefström, E
1794, sept-okt

BREF ANGÅENDE ET SLAGS PLUMAGE-KÅL.

E. Sefström från Halmstad sänder ett paket med frön av plumagekål (Brassica angufto apii folio), som han inte tror är brukligt i Stockholm. Den har gula kanter och är både till utseende och smak vida behagligare än blåkålen.

Han anhåller att Patriotiska Sällskapet låter utdela fröna; till tjänst för fruar i hushållen och trädgårdsmästare.

----------------------------
 
1587Utdrag ur ett brev angående väderlek och årsväxt på ÖlandAnonym
1794, sept-okt

UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT M.M. PÅ ÖLAND.

Öland. En präst har sedan 1771 gjort anteckningar om väderleken och upptäckt att vädret inte upprepas vart 19:de år som påstås, utan är variabelt.

I juni och juli var svår torka, så man fruktade att grödan skulle försmäkta. Gud uppehöll henne till förundran, men en del svåra skogsbränder uppstod. Bina svärmade mer än vanligt, men efter torkan blev resultatet dåligt.

Åbo. Behaglig vår, men kalla nätter och kallt regn och senare torka har gjort att man knappt fått utsädet igen på sina håll. Höskörden blev 1/3 av den vanliga.

----------------------------
 
1588Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1589Brevväxling i frågan: Om åkerjorden måste ligga i träda ett helt årBelcher, W
1794, nov-dec

BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT ATT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT?

Fortsättning på brevväxling angående träda på sommaren. Denna brevskrivare avvisar bestämt att sommarträda skulle ha någon gynnsam effekt. Han förespråkar att man odlar bönor för att tillföra jorden kalk. Han vänder sig mot dem som tror att jorden tar upp nyttiga ämnen ur luften och menar att man med plöjningen utarmar och uttorkar jorden.

Försöken har utförts i England och tidigare brev var redovisade i maj-juni Journalen detta år.

----------------------------
 
1590Försök till förbättrande av mager hårdvallsängUggla C H
1794, nov-dec

FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRANDE AF MAGER HÅRDWALLS ÄNG. FORTSÄTTNING.

C.H.Uggla Stora Djula i Södermanland lämnar här sin utlovade berättelse angående förbättrad hårdvall.

----------------------------
 
1591Brev angående årsväxt och varupriserAnonym
1794, nov-dec

BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN OCH WARUPRISER.

E.S. i Halland tackar för frö som dock inte grodde. Rödklövern artade sig bättre. Årsväxten var inte den svagaste, men heller inte den bästa. Kornet blev inte helt moget. Han saknar sädesmagasin då priserna stiger, särskilt på utlänsk spannmål.

Smörpriset har gått upp.

----------------------------