Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1569Beskrivning på ett sätt att göra vin av stomjölk som tatarerna gör och dess nytta i medicinenGrieve, Johan
1794, mars-april

BESKRIFNING PÅ ET SÄTT AT GÖRA EN HELSOSAM DRYCK ELLER UTRIKES SÅ KALLAT WIN AF STOMJÖLK, SOM TATARERNA KALLA KOUMIFS MED ANMÄRKNINGAR ÖFWER DESS NYTTA I MEDICINEN, AF JOHN GRIEVE, M.D.; TAGNE UTUR EDIMBURGSKA TRANSACTIONERNA 1788, OCH DÄRIFRÅN ÖFWERSATTE I JOURNAL DE PHYSIQUE 1789, V. 35, F. 442, HWARAF DETTA UTDRAG ÄR GJORDT.

Receptet har meddelats av en rysk herre, som varit hos tatarerna för att med hjälp av detta vin, Koumifs, få hälsa och kraft.

Man jäser stomjölk under ett par dygn och detta vin hjälper vid alla nervösa sjukdomar. Patientens ådror fylls med blod utan att man känner mattighet. De blir otroligt muntra och livaktiga utan att känna av några symptom, som åtföljer missbruk av andra jästa drycker.

Då här i landet är brist på stomjölk, kan man göra försök att använda komjölk.

----------------------------
 
1570Anteckningar angående årsväxten i äldre tiderHülphers, Abraham
1794, mars-april

ANTECKNINGAR ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN M.M. I ÄLDRE TIDER.

Abr. Hülphers Abr:son har till Patriotiska Sällskapet överlämnat tre gamla almanackor med anteckningar om väderlek, årsväxt, sädespris m.m. De är från åren 1650-1712 och förda av tre präster.

Anders Daniel i Rättvik, Nic. Nic. Krok, född i Ryttern och präst i Rättvik samt Reuterhusius, son till den förre och i 32 år kyrkoherde i Ryttern utanför Västerås.

----------------------------
 
1571Brevväxling i frågan: Om åkerjorden måste ligga i träda ett helt årFiske, J
1794, mars-april

BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT AT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT?

J. Fiske i Shimpling ger svar till herr Mason angående dennes åsikt att jorden måste ligga i träda. Med en mängd exempel bevisar Fiske att så inte är fallet. Han förespråkar också, att man skall använda såningsmaskin. Exemplen är från England.

----------------------------
 
1572Att bronsera koppar och messing kalltAnonym
1794, mars-april

AT BRONZERA KOPPAR OCH MESSING, KALLT.

Att bronzera skådepenningar av koppar genom kokning är en besvärlig metod som ofta misslyckas.

Kall bronzering är inte heller utan besvär men görs med en blandning av brunrot, rödkrita och umbra, som kokas i vitriolsyra.

Kopparn blir vacker om den strykes med salmiak.

----------------------------
 
1573Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1574Tankar om svedjande, hushållning med skog och betesmarkerAnonym
1794, maj-juni

TANKAR OM SWEDJANDE, HUSHÅLLNING MED SKOG OCH BETESMARK

Tre skäl att svedja: att få säd, att få bete och ett lönande röjningsarbete. Ofta blir skörden liten och det blir svårigheter att få den till gården.

Om man istället gjorde betesmarken nära gården till åker skulle man vinna mer. Svedjegrödan är orsaken till den missväxt, man ofta klagar över. Regnet körs undan av svedjeröken.

Där gräsfrö kan blåsa till svedjet kan det bli bra äng, men ofta tar mossa och andra växter över och fördärvar det hela. Boskapen trampar ned den lösa askan och drar upp de späda gräsplantorna. Man söker att undvika dessa problem genom att instänga betesmarken några år, men på svag jord misslyckas det, då lingon och ljung genast tar över.

Om man istället kvistade och rensade i skogen, skulle man ha det finaste bete. Kvistarna skall ligga på marken och rötar snart bort ljungen och ger dessutom gödsel. Lövträd skall sparas för lövtäktens skull. En del anser lövskog som oduglig, vilket är helt fel. Det kan synas arbetsamt att sköta skogen, men ger på lång sikt stor vinst. Om skogen röjdes, skulle man slippa stängsla alla hagar utan nöja sig med stängsel runt ägorna. Hela byalag kunde nyttja gemensamt bete.

----------------------------
 
1575Anmärkning om svedjebruketCarpelan, S W
1794, maj-juni

ANMÄRKNING OM SWEDJANDE, SAMT HUSHÅLLNING MED SKOG OCH BETESMARK

I Sverige ser man överallt de bedrövligaste fält, där varken skog eller gräs växer. Svedjandet sker av misstag och okunnighet. I Savolax är metoden en annan. Finns stor skog på området, hackas stammen och blir stående tills alla barr fallit av. Den får ligga tills den vid midsommartiden antändes. Året efter sås marken. Efter 15-20 år svedjas på nytt. Det gäller att få elden att hastigt bränna upp ris och dylikt. Brinner det för länge bildas glas i marken, som håller kvar solstrålarna och förbränner rötterna. Svedjandet är bäst på stenfri mark. Att svedjande skulle bortköra regn är inte bevisat. Inte heller är bevisat att missväxt är större på svedjade åkrar. Timmerskog skall inte fällas till svedje, om man har avsättning för skogen på annat sätt.

----------------------------
 
1576Brevväxling i anledning av frågan: Huruvida det är nödvändigt att jorden ligger i trädaLegrand, R
1794, maj-juni

BREFWÄXLING I ANLEDNING AF DEN FRÅGAN: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT AT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, ELLER OM ICKE DEN OM WÅREN KAN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT?

Brev av Legrand. Han svarar herr Fiske. Han menar att ingenting uppmuntrar som vinst och att arrendatorerna suckar om räntorna blir för stora. Förslag till odlingsföljd. Han tycker illa om ordet träde, då det i själva verket inte alls är någon vila för jorden.

Brev av W Masson till herr Fiske. Han anser att Fiskes exempel inte hör till frågan.

Brev av Herr Smythies. Han menar att det inte kan finnas ett system som passar överallt och i evinnerlig tid. Han förordar inte andra grödor, som rovor och kål istället för träde. Det går åt mängder av gödsel till dessa odlingar. Han förordar drillplog.

Brev av W Hall till herr Fiske. Fiske anser att klöver är bättre än träde, vilket hans granne prövat. Grannen träder dock för korn, vilket är besynnerligt. Fiske är en fiende till allt träde, då han menar att det endast utdödar ogräs. Samtidigt säger han att hästhov och kvickrot förmeras genom träde. Även om jag anser mig hårt bemött av herr Fiske vill jag hålla mig inom anständighet och hövlighet.

Brev av Isaac King. Jag anser trädet helt onödigt.

----------------------------
 
1577Brev angående väderlekenSefström, E
1794, maj-juni

BREF ANGÅENDE WÄDERLEKEN

Tidig vår med vackra dagar och sällan frost. Redogör för när de olika trädgårdsväxterna planteras.

----------------------------