Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1562Beskrivning av en s.k. knivsladd, varmed man kan hålla trädesåkrarna rena från ogräsWängberg, Lars
1794, jan-febr

BESKRIFNING ÖFWER EN SÅ KALLAD KNIFSLADD, ELLER ET REDSKAP HWARMED MAN KAN HÅLLA TRÄDESÅKRARNE RENA FRÅN OGRÄS. PÅFUNNEN SOMMAREN 1793 AF LARS WÄNGBERG, BEFALNINGSMAN PÅ WÄNGSJÖBERGS SÄTESGÅRD I NORRA UPLAND

1793 kunde inte sladdar rå på den genom torka hårda och packade jorden och hålla det rent från ogräs. Jag gjorde då ett redskap, som skadade ogräset, en s.k. knivsladd. Beskrivning följer. Denna knivsladd kan erhållas genom sekreterare Fischerström eller beställas från Vängsjöberg för 7 riksdaler.

----------------------------
 
1563Brevväxling i anledning av frågan: Huruvida det är nödvändigt att åkerjorden ligger i trädeYoung, A
1794, jan-febr

BREFWÄXLING, I ANLEDNING AF DEN FRÅGA: HURUWIDA DET ÄR NÖDWÄNDIGT, AT ÅKERJORDEN ET HELT ÅR LIGGER I TRÄDE, UTAN AT UNDER EN DEL AF DEN TIDEN TILSKYNDA SIN ÄGARE NÅGON FÖRDEL; ELLER OM ICKE TRÄDESJORDEN KAN OM WÅREN BESÅS MED NÅGON NYTTIG WÄXT, SOM SKÖRDAS SÅ TIDIGT, AT SAMMA ÅKER HINNER BLIFWA REDD, FÖR AT GENAST EMOTTAGA HÖSTSÄDET? UTDRAGEN AF H:R ARTHUR YOUNGS ANNALS OF AGRICULTURE

Brev 1 av J Plampin. Jag träder på all jordmån. Rovor renar inte åkern från ogräs lika bra som trädet. Jag förordar träde så ofta som möjligt.

Brev 2 av M Mason. Sommarträden är ovillkorligen nödvändiga på stark jordmån. Anmärkningar om vilka grannar och brevskrivare som är de bästa lanthushållare. Det är uppenbart att solen ger jorden något, som befrämjar fruktbarheten, men också tar bort något. Växterna hämta färgen från solen. Lägger man ett svart kläde på snön sjunker det ner, vilket inte ett vitt gör. Jag tror inte att det ruttnande tillför växterna föda.

Brev 3 av W Hall. Jag har i 18 år varit lantbrukare och låtit jorden ligga i träda. Dock kan de åkrar, som alltid brukas bära god skörd. Jag vill inte försvara någotdera systemet. Jag vill råda mina grannar att använda denna ordning: bönor, vete, rovor, korn och klöver. Jag föreslår att man sår med maskin. Vändplogen vill jag också rekommendera. Medelmåttiga skördar är fördelaktigare än rika.

Anmärkningar av utgivaren. Jag anser vändplogen vara den sämsta plogen i kristenheten.

----------------------------
 
1564Om nyttan av det vilda kastanjeträdetSefström, E
1794, jan-febr

OM NYTTAN AF DET WILDA CASTANIE-TRÄDET

Aesculus Hippo-Castanea är det prydligaste och nyttigaste trädet. Virket kan användas till det mesta och löven stoppas i madrasser. Barken torkas och pulvriseras och används istället för kinin. De unga bladskotten kan tillredas som sparris. En hälsosam grönrätt som kan tillredas åt dem som lider av fältsjuka.

----------------------------
 
1565Utdrag ur ett brev angående jättegröe eller kassevie (Poa aquatica) och dess plantering m.m.Hammarsköld, M
1794, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE JÄTTEGRÖE ELLER KASSIVIE (POA AWUATICA) OCH DESS PLANTERING, M M

Jag blandade lera, fet bänkjord och ävja till en gröt med fröna i och gjorde små bollar, som kastades i på de ställen där jag ville plantera dem. Planteringsstället står under större delen av året under vatten. Sår man bara frön förs de bort av vinden.

----------------------------
 
1566Utdelade hedersbelöningar m.m. av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1794, jan-febr

UTDELTA HEDERSBELÖNINGAR M M AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För uppodling, stenhusbyggnad och stenmurar, trädplantering, för 15-årig berömlig tjänst i lantbruket, för 15-årig pigtjänst. Även 10 års tjänst belönas och för spånad. Brandstod utdelades.

----------------------------
 
1567Anmärkningar angående väderleken för dec. 1793 och jan. 1794Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1568TröskmaskinDöbeln, G C von
1793, mars-april

TRÖSK-MACHINE.

Den första tröskmaskinen för all slags säd tillverkades i Skottland av Sir Andrews Muckle, en förståndig mechanicus från Östra Lothian.

Herr Samuel Bagge på Aspnäs har utvecklat en tröskmaskin, som också skall driva en rensningsmaskin, en hackelsekista och en gröpningsmaskin. Största kraftuttag skulle fås om man kan använda vattenkraft.

En mycket vacker ritning och beskrivning finns.

----------------------------
 
1569Beskrivning på ett sätt att göra vin av stomjölk som tatarerna gör och dess nytta i medicinenGrieve, Johan
1794, mars-april

BESKRIFNING PÅ ET SÄTT AT GÖRA EN HELSOSAM DRYCK ELLER UTRIKES SÅ KALLAT WIN AF STOMJÖLK, SOM TATARERNA KALLA KOUMIFS MED ANMÄRKNINGAR ÖFWER DESS NYTTA I MEDICINEN, AF JOHN GRIEVE, M.D.; TAGNE UTUR EDIMBURGSKA TRANSACTIONERNA 1788, OCH DÄRIFRÅN ÖFWERSATTE I JOURNAL DE PHYSIQUE 1789, V. 35, F. 442, HWARAF DETTA UTDRAG ÄR GJORDT.

Receptet har meddelats av en rysk herre, som varit hos tatarerna för att med hjälp av detta vin, Koumifs, få hälsa och kraft.

Man jäser stomjölk under ett par dygn och detta vin hjälper vid alla nervösa sjukdomar. Patientens ådror fylls med blod utan att man känner mattighet. De blir otroligt muntra och livaktiga utan att känna av några symptom, som åtföljer missbruk av andra jästa drycker.

Då här i landet är brist på stomjölk, kan man göra försök att använda komjölk.

----------------------------
 
1570Anteckningar angående årsväxten i äldre tiderHülphers, Abraham
1794, mars-april

ANTECKNINGAR ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN M.M. I ÄLDRE TIDER.

Abr. Hülphers Abr:son har till Patriotiska Sällskapet överlämnat tre gamla almanackor med anteckningar om väderlek, årsväxt, sädespris m.m. De är från åren 1650-1712 och förda av tre präster.

Anders Daniel i Rättvik, Nic. Nic. Krok, född i Ryttern och präst i Rättvik samt Reuterhusius, son till den förre och i 32 år kyrkoherde i Ryttern utanför Västerås.

----------------------------