Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1551Svar på frågan: Vilka är de brodd och rotmaskar som skadat höstsäden, det säkraste och billigast botemedletTörnkrantz C M
1793, sept-okt

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSATTA FRÅGA: HWILKA ÄRO DE SÅ KALLADE BRÅDD- OCH ROTMASKAR, SOM PÅ 1789 ÅRS HÖSTSÄD GJORDT ÅWÄRKAN, OCH HWILKA ÄRO DE SÄKRASTE, DE MINST KOSTSAMME FÖRWARINGS OCH BOTEMEDEL?

Rotmasken, egentligen en larv, är smutsvit, trind och av en skrivpennas tjocklek och halvannan tum lång. Sex korta fötter och två käkar som han gräver i jorden med.

Är larv till tordyveln eller ollonborren. I tre år är han larv och äter under den tiden en ansenlig mängd säd, innan han förvandlar sig till docka (puppa).

Då omständigheterna är goda blir invasionen av larver till stor skada.

Broddmasken är en snigel, som framfödes under ett par tre veckor och finns jämt. Han är en tum lång utan fötter och slemmig.

Den tål inte torka. Ju senare man sår desto mindre får kräken att äta. En erfarenhet säger att om spiken (den första brodden) har endast tre blad innan vinterfrosten kommer klarar sig säden. Man måste se över säden varje dag och om man upptäcker mycket maskar får man plocka dem eller släppa ankor på åkern. De äter gärna kräken.

Det bästa är att se efter var ollonborren vilar sig och slå på trädet eller skaka det så att insekterna faller till marken. Dock får man inte förstöra alla insekter, som är en länk i Naturens kedja. En del andra maskar och larver har blivit beskyllda för skadegörelse på säden, men de ingår inte i denna fråga.

Daggmasken t.ex. har inte några käkar och kan således inte göra stor skada. Att ha väl skötta åkrar, som inte står dränkta i vatten gör att man slipper masken. Att strö på kalk, aska, sot och urin hjälper också.

Om man kunde ta salpeterjorden (den med boskapsurin dränkta jorden, som används till kruttillverkningen) skulle man helt bli av med skademaskar. Ett mer tveksamt botemedel är att sätta ståltenar i åkern.

----------------------------
 
1552Tillägg till föregåendeEnander, Adolf Dan
1793, sept-okt

TILLÄGG TIL TANKARNE OM BRÅDD-OCH ROTMASK, SOM SKADADE 1789 ÅRS HÖSTSÄDE, ÖDMJUKAST TIL KONGL.PATRIOTISKA SÄLLSKAPET INSÄNDE D. 14 DECEMBER 1792, MED WALSPRÅK: AGRO BENE CULTO, NIHIL EST NEC UFU UBERIUS, NEC SPECIE ORNATIUS.

----------------------------
 
1553KungörelsePatriotiska Sällskapet
1793, sept-okt

KUNGÖRELSE

Patriotiska Sällskapet har låtit infordra av assessor von Aken hans yttrande samt kostnaden för eldsläckningsämnet. För att vidare utveckla detta samlar Sällskapet pengar, vilka tacksamt mottages.

----------------------------
 
1554Anmärkningar angående väderleken för augusti och september 1793Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1555Några anmärkningar angående hushållningen i Örebro länAken, Frantz Joach. von
1793, nov-dec

NÅGRA ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE HUSHÅLLNINGEN, SÄRDELES UTI ÖREBRO LÄN.

1789 fanns i Örebro län 90 hyttor. Dessutom fanns kniphammare, alunverk, svavelbruk, silver- och kopparhyttor samt brännvinsbränning över hela länet. Detta medför en oerhörd förbrukning av skog och kol. En ganska obetydlig del av länet är skogbevuxet varför bristen på skog snart är akut, om man inte kan ur jordens gömmor framleta något ämne, som kan ersätta bristen.

Intill Örebro visar sig sandstensberg, som tycks innehålla något brännbart ämne. Stenen är full av sot. Detta sandstensfält är utbrett. I Garphyttan är skiffern så brännbar, att den brinner som näver. Används som bränsle vid alunkokningen.

Då trakten påminner om koldistrikten i England gjordes försök att finna kol även här. Tyvärr saboterades tre års arbete och stora investeringar genom att nidingar täppte igen det upptagna hålet med kullersten. Dock borde nya försök göras.

Det har uppmärksammats att träkol kan ha mycket olika kvalitet. Skall man få kol, som brinner länge, bör man ta bort kådan från träden, innan man kolar. Denna kåda borde användas att göra terpentin, harts och kimrök. En hustru samlar lätt in kådan och mängden borde kunna räcka till export istället för att som nu köpa dessa produkter utomlands för dryga penningar.

Skogsbesparing skulle också ske om kopparslagarämbetet vid vite förbjöds att tillverka brännvinspannor efter nuvarande skapnad. Eftersom många tusende pannor är i gång hos allmogen vore det en stor besparing.

Beskrivning på en bättre modell finns.

Ännu en besvärande brist berörs, nämligen bristen på gödsel. Dock bör jorden kunna förbättras med hjälp av märgel. Man borde använda samma metod som i järnbruket, där uppsyningsmän blandar järnet.

Män med kemiska kunskaper skulle kunna ge råd i detta ärende. Det skulle underlätta om det fanns en tidning, där man införde råd i hushållsfrågor. En enskild person kan inte hålla sig med alla böcker i dessa ämnen. Församlingarna skulle inköpa dem att förvaras hos klockaren och att de efter avslutad gudstjänst kunna upplåtas. Jag tvivlar inte på att bondgubbar och bondgummor vid hemkomsten efterfrågade mer vad som stått i dessa böcker än vad prästen predikade.

Bland det svåraste en hushållare vidkännes är den skada rovdjur förorsakar. Min salig fader hovmedicus von Aken åtnjöt premium för sitt sätt att utdöda rovdjur. Han skänkte till varje moderkyrka i landet ett exempel av sin skrift Hus- och Lantapoteket.

För åtta år sedan betalade varje hemman 40 skill. till inköp av skallappar vilka nu är utslitna. Skallappar är dukar som sattes upp runt platsen, där man genom skallgång föst ihop vargarna.

Detta tillvägagångssätt fordrar många dagsverken. Istället borde man använda ludder, alltså förgiftad åtel, som utlades på bestämda platser.

Den person, som åtog sig arbetet borde få skinnen av de skjutna djuren. Dessa anses av vissa vara förgiftade och skadliga att använda, men det är en ogrundad misstanke.

Sedan följer en beskrivning av hökburar och dess användning.

Kattor gör stor skada på skogsfågel. Det påstås t.o.m. att fågel som säljs på torgen i städerna ibland vore fångade av kattor. Det vore önskvärt att man vid vite vore förbjuden att ha katt inom ett avstånd på en åttondels mil från skogen. Det finns råttfällor!

Franz Joach. von Aken avslutar sin artikel med en önskan att Sverige från Frankrike måtte ta en mängd upptäckter, nyttige för fabriksrörelsen och allehanda näringsfång.

----------------------------
 
1556Sammandrag av syriska silkesplantans historiaSwartz Olof
1793, nov-dec

SAMMANDRAG AF SYRISKA SILKES-PLANTANS HISTORIA AF OLOF SWARTS.

Beskrivning av silkesplantan och hur man odlar den. Anses nyttigare än linet och används till sängar, kuddar och mjuka bolster. Silket kan blandas med andra textila fibrer och ger gott resultat. Blir vackert efter färgning.

I maj 1792 planterades silkesplantan Asclepias Syriaca eller Apocynum Vincetoxicum på Kungl. Logården och i Kungl. Carlbergs trädgård. Till det finare materialet används fröhylsan men även stjälken går att använda.

----------------------------
 
1557Försök till förbättrande av mager hårdvallsängUggla, C H
1793, nov-dec

FÖRSÖK TIL FÖRBÄTTRANDE AF MAGER HÅRDWALLS-ÄNG.

På en gödslad åker såddes korn på våren och sedan det var nedkört utkastades råg. Varefter åkern harvades. Kornet mognade i vanlig tid. När kornet var skördat började rågen synas och kunde skördas året därpå i riklig mängd

----------------------------
 
1558Kyrkoherde Törners berättelse om gjorda trädplanteringar och odlingarTörner, Laur. Joh
1793, nov-dec

UTDRAG AF HERR KYRKOHERDEN TÖRNERS I SWARS BERÄTTELSE OM DESS GJORDA TRÄDPLANTERINGAR OCH UPODLINGAR, M.M., BESTYRKTE SÅ WÄL MED SOCKNESTÄMMANS BEWIS AF D. 1 JULII, SOM GENOM HÄRADS-RÄTTENS PROTOKOLL AF D. 21 SEPT.1792.

Pastor Törner var komminister i Vårdsberg 1 mil från Linköping i 27 års tid. Han planterade mycken skog på den skogfattiga platsen och vid flyttningen fick efterträdaren betala 100 Daler till honom.

När han flyttade till Varf och Styra fortsatte han sina skogsplanteringar och anlade trädgård med fruktträd uppdragna ur kärnor. Han anlade även dammar och diken. Han har byggt av sten och i brist på sjöar anlagt en kanal där rudorna trivs.

Han gjorde en grotta omgiven av träd, där solhettan föga besvärar sommarnöjets älskare.

Han har förbättrat en väderkvarn, så att dess vingar vrids i alla väderstreck. Byggt en linbråka, som slår över en kvadrataln i taget på det utbredda linet. En åkervält, som kan rå på den hårdaste lera. En stengrip, som kan lyfta tunga stenar.

På åtta års tid har han tagit 2587 råttor i fällor i sädesmagasinet.

Uti alla dessa upptåg har jag dels varit enväldig, dels hantlangare, varigenom orörlighet i armar och ben förekommit, även icke allenast magsyra och skärpa i blodet utan ock ryckningar, hjärtklappning och huvudyra för arbetslöner och utgifters skull.

----------------------------
 
1559Utdrag ur ett brev angående årsväxtenAnonym
1793, nov-dec

UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN, M.M.

Regn under blomningstiden gav sämre gröda än året innan. Trots gynnsamt höbärgningsväder blev höskörden mindre än föregående år. Höstsädet angreps av bladmask, men efter frost förstördes den fienden och brodden kom upp

----------------------------