Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1543Strödda anmärkningar rörande rabarberHalén, Schwartz
1793, juli-aug

STRÖDDE ANMÄRKNINGAR RÖRANDE RAHBARBER.

Den Rapontiska rabarbern har visat sig medföra lika snabb och kraftig verkan som den Palmatiska, då man tager dubbel dos av den. Det är bekräftat av von Linné.

Hjälper för gikt, hypokondri och hemorrojder. Bitar av rabarbern skall tuggas. Blandat med salpeter botas hästsjukdomar och det invärtes bettet, men förnämligast rödsjukan hos kreaturen.

Odlings- och torkningsråd.

Både kammarrådet Haléns och baron Ehrensvärds resultat redovisas.

Munkrabarber, matrabarber eller pontisk syra från äldsta tider brukades vid klostren, den kinesiske rabarbern (R.Undulatum) känd i Peter I:s Ryssland, den äkta sibiriske rabarbern (Rh. Palmatum) är de tre sorter som omtalas.

----------------------------
 
1544Anledning till flygsands dämpandeModeer, Adolph
1793, juli-aug

ANLEDNING TIL FLYGSANDS DÄMPANDE.

En lanthushållare i Halland har önskat upplysning om lämpliga åtgärder att binda flygsanden.

I Kungl. Vetenskapsakademins handlingar 1759 och 1768 finns underrättelser om detta ämne. 50 svenska växter uppges som lämpliga, dock inte blåkluntan och taklostan.

Vid vistande vid Norrmalms Brunn såg Adolf Modeer att blåkluntan växte vilt. I skydd av den växte också taklostan, backtimjan, fetknopp, flugblomster, Jungfru Marie sänghalm, musöron samt hägg och rönn.

Plantering av blåklunta är lätt. En karl tar ett spadtag och en annan släpper ned två, tre frön.

Ett skadedjur är bleka jordloppan, som äter av ståndarna.

----------------------------
 
1545Möjlig förbättring vid silltrans nyttjande till lamporGeijer, Carl Fredric
1793, juli-aug

MÖJELIG FÖRBÄTTRING WID SILL-TRANS NYTTJANDE TIL LAMPOR.

Då silltran är billig kan den med fördel användas till lampor. När den blir gammal brinner den inte så bra.

Om man häller på vatten och skvalpar om ordentligt och även tillsätter lite brännvin blir tranet fullt dugligt.

Det sista grumset som fås i buteljen används att stryka kalvarna runt öronen och på halsen, för att skydda dem mot broms, flugor och löss.

Kan även användas till vagnssmörja.

----------------------------
 
1546Sätt att förtaga rök, luft, blossning och flamning av silltran och få ren klar lågaAnonym
1793, juli-aug

SÄTT AT FÖRETAGA RÖK, LUFT, BLOSSNING ELLER FLAMNING AF SILL-TRAN, SAMT AT FRAMBRINGA EN REN OCH KLAR LÅGA.

Blanda vitriol i tranen och låt stå några dagar. De orena ämnena sjunker till botten.

----------------------------
 
1547Om större odlingar utom hägnader, i synnerhet om mossar och torvtäktRadvanow, L
1793, juli-aug

OM STÖRRE UPODLINGAR UTOM HÖGDERNE, OCH I SYNNERHET OM MOSSAR OCH TORFTÄGT.

Då en lantman uppodlat och hävdat sitt gamla gårdsbruk bör han tänka på att fortsätta utanför hägnaderna. Om odlingen kan bli så stor att den räcker till torp eller hemman är den tjänligast.

I Hushållnings-Journalen för 1788 finns anfört iakttagelser. Vad mossar beträffar måste man ordna ett avlopp eller kraftig utdikning.

Kommer berg i vägen sprängs de genom att man eldar på dem och sedan avkyler med vatten. När mossen fått torka svedjes den och används efter omständigheterna till åker eller äng.

Torven kan användas till bränsle då brist på sådan eller efterlåtenhet i trädplantering förekommit. Torven måste tas på djupet annars förvandlas mossen till en sjö.

----------------------------
 
1548Utdelade belöningarPatriotiska Sällskapet
1793, juli-aug

UTDELTE BELÖNINGAR.

Belönade svar på två prisfrågor. Vilka äro de s.k. brodd- och rotmaskar, som på 1789 års höstsäde gjort åverkan och vilka är bästa botemedlen.

Genom vilket medel lantmannen i Sverige skulle säkrast förmås utvidga och förbättra sin ladugård att den kommer i jämvikt med åkerbruket.

Dessutom har 5 Rdl. utbetalts till ett stort antal personer, som hörsammat uppmaningen och sänt in hästhudar.

----------------------------
 
1549Förteckning över Kungl. Patrioiska Sällskapets boksamlingPatriotiska Sällskapet
Patriotiska Sällskapet

1793, juli-aug

FÖRTECKNING PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS BOKSAMLING. (FORTSÄTTNING)

----------------------------
 
1550Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1793Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1551Svar på frågan: Vilka är de brodd och rotmaskar som skadat höstsäden, det säkraste och billigast botemedletTörnkrantz C M
1793, sept-okt

SWAR PÅ DEN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET UTSATTA FRÅGA: HWILKA ÄRO DE SÅ KALLADE BRÅDD- OCH ROTMASKAR, SOM PÅ 1789 ÅRS HÖSTSÄD GJORDT ÅWÄRKAN, OCH HWILKA ÄRO DE SÄKRASTE, DE MINST KOSTSAMME FÖRWARINGS OCH BOTEMEDEL?

Rotmasken, egentligen en larv, är smutsvit, trind och av en skrivpennas tjocklek och halvannan tum lång. Sex korta fötter och två käkar som han gräver i jorden med.

Är larv till tordyveln eller ollonborren. I tre år är han larv och äter under den tiden en ansenlig mängd säd, innan han förvandlar sig till docka (puppa).

Då omständigheterna är goda blir invasionen av larver till stor skada.

Broddmasken är en snigel, som framfödes under ett par tre veckor och finns jämt. Han är en tum lång utan fötter och slemmig.

Den tål inte torka. Ju senare man sår desto mindre får kräken att äta. En erfarenhet säger att om spiken (den första brodden) har endast tre blad innan vinterfrosten kommer klarar sig säden. Man måste se över säden varje dag och om man upptäcker mycket maskar får man plocka dem eller släppa ankor på åkern. De äter gärna kräken.

Det bästa är att se efter var ollonborren vilar sig och slå på trädet eller skaka det så att insekterna faller till marken. Dock får man inte förstöra alla insekter, som är en länk i Naturens kedja. En del andra maskar och larver har blivit beskyllda för skadegörelse på säden, men de ingår inte i denna fråga.

Daggmasken t.ex. har inte några käkar och kan således inte göra stor skada. Att ha väl skötta åkrar, som inte står dränkta i vatten gör att man slipper masken. Att strö på kalk, aska, sot och urin hjälper också.

Om man kunde ta salpeterjorden (den med boskapsurin dränkta jorden, som används till kruttillverkningen) skulle man helt bli av med skademaskar. Ett mer tveksamt botemedel är att sätta ståltenar i åkern.

----------------------------