Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1529Ett beprövat sätt att bota tand- och ryggvärk samt flera giktaktiga krämporRunnkrantz Paul
1793, jan-febr

ET BEPRÖFWAT SÄTT, AT BOTA TAND-OCH RYGGWÄRK SAMT FLERE GIKTAKTIGA KRÄMPOR, UPFUNNIT, OCH PÅ BEGÄRAN AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET TIL ALLMÄNHETENS NYTTA UPGIFWIT

Jag är inte medicinare eller apotekare, men genom en lycklig händelse har jag hittat ett medel som hjälpt 100:de människor från snart sagt obotliga plågor. Jag nyttjar en elektrisk maskin med glaskula, vilken jag värmer vid elden. Sedan slår jag bokguldet och järnfilspånen i den vanliga glasflaskan. När jag laddat för en stöt, sätter jag en ståltråd till kedjan på flaskan och för ändan av ståltråden till den värkande tanden runt om. Utanpå kinden vid den sjuka tanden sätts en annan ståltråd, som förs till den så kallade konduktören och stöten går genom de sjuka delarna. Man gör detta när värken är som starkast. Även andra värkande kroppsdelar behandlas på liknande sätt.



----------------------------
 
1530Utdrag ur brev angående väderleken och vissa växters plantering i HallandSefström, E
1793, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF, ANGÅENDE WÄDERLEKEN OCH WISSA WÄXTERS PLANTERING I HALLAND

Trädgårdarna var 1792 mycket drabbade av mask. Ingen frukt, men stickelbärsbuskarna klarade sig. Vissa krusbärsbuskar blev helt kalätna. Jag införskrev från Amsterdam jordmöss (knölvial) men de kom inte upp. Man bör sätta färska sådana och inte de torkade och råttätna, som holländarna säljer. Havreroten gav inte mycket, men är smaklig och förtjänar att odlas. Gurkor och pumpor mådde inte väl av den kulna väderleken. Pumpor kan användas till gröt och välling, stuvad som blomkål, lagad som sparris och insaltad. Rönnen gav ymnigt med bär, men få begagnade sig av dem. De skulle kunna användas till röd färg, sylt och medicin. Jag har planterat flera sorters kål, brun, blå, grön och kruskål.

----------------------------
 
1531Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska Sällskapet till dem, som med behöriga bevis enligt grunderna under senare delen av år 1792 inkommitPatriotiska Sällskapet
1793, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET TIL DEM, SOM MED BEHÖRIGE BEWIS ENLIGT GRUNDERNA, SENARE DELEN AF ÅR 1792 INKOMMIT, neml:

För uppodling, plantering, stenhusbyggnad, stenmurar, 15 års tjänst som dräng, 15 års ladugårdspigtjänst och för fin spånad har utdelats belöningar.

----------------------------
 
1532Anmärkningar angående väderleken för december 1792 och januari 1793Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1533Anmärkningar rörande lantbruket i VästmanlandAnonym
1793, mars-april

ANMÄRKNINGAR RÖRANDE LANTBRUKET I WESTMANLAND

Ängar förbättras genom dikning och rensning av buskar, som håller vätan. Man får inte slå för nära roten och inte låta ängen betas för hårt. Beskrivning av en damm, som tar hand om överloppsvattnet vid dikningen. Delning av ängen i mindre stycken. Det hindrar djuren att trampa för mycket. Vatten från källor eller ladugården leds till ängen genom små diken, som länge står med vatten, så att de blir hårda. Sedan avtappas de och nytt vatten kan rinna igenom. Hjälper inte vattendämningen får man plöja och harva och så råg tunt. Lera som legat 1-2 år påköres om så är möjligt.

Även hagen skall delas i flera små delar. Är det sankt, skall den dikas. Om man inte släpper djuren för tidigt på våren eller sent på hösten får man en god hagmark.

Åkern bör trädas på våren, sedan det torkat upp något. Helst används trädstock, men är det för mycket gräsväxt får man ta mullplogen. En åker skall alltid plöjas i fyrkant. Tät dikning och smala åkrar om jorden är sur. Torra somrar skall man inte sneda åkern. Gödd åker skall inte heller snedas, då gödseln kommer för djupt eller fastnar uppe på fårorna. Ligger gödseln uppepå dras den ned av regnet. Våta år skall åkern snedas grunt.

Är det mycket rönnbär bör man så sent. Skylarna sätts med 4 band och 1 i hatten. Man sätter ett långt band över hatten, som stadgar det hela.

Ärter skall sås tjockt, så stöttar de varandra. Många göromål hindrar allmogen att sköta sin jord. Det vore önskvärt att de kunde minska dessa och lägga arbetet på jorden. Beskrivning av trädstock, harvar, sladdar och vältar.

----------------------------
 
1534Beskrivning om en lyckad missåningAnonym
1793, mars-april

BESKRIFNING OM EN LYCKAD MISSSÅNING

En bonde i Halland skulle så vårråg. Hustrun skickade ut vinterråg till åkern av misstag. Bonden sådde och när misstaget upptäcktes trodde han att säden var förlorad. Han sådde om med vårsäd. Den växte och gav gröda till hösten. Vinterrågen klarade sig över vintern och hösten därpå gav den skörd. Försök har gjorts på flera ställen att så vinterråg på våren, men kan inte rekommenderas

----------------------------
 
1535Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1793Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1536Några anmärkningar till grunderna för circulationsåkerbruketSilverstråhle, G
1793, maj-juni

NÅGRE ANMÄRKNINGAR ANGÅENDE GRUNDERNE TILL CIRCULATIONS-ÅKERBRUKET.

G. Silverstråhles försök att hitta grunderna till cirkulationsåkerbruk.

----------------------------
 
1537Uppgifter om H.Corts nya sätt att tillverka stångjärn med rå stenkol och räfflade valsarHjelm, Peter Jacob
1793, maj-juni

SAMLING AF UPGIFTER OCH INTYG RÖRANDE HERR HENRIC CORTS TIL GOSPORT, NYA SÄTT ATT TILWERKA STÅNGJÄRN MED RÅ (OKOLADE) STENKOL OCH MED RÄFFLADE (URGRÖPTE) WALSAR (GROWED ROLLERS).

Metoden går ut på att elda med rå stenkol istället för träkol och att driva järnet genom valsar. Stångjärnet blir betydligt bättre i kvalitet än det tidigare framställda svenska järnet från Öregrund.

I brev från Amerika och England bekräftas att denna metod, som också kan användas på dåligt järn, är bättre än andra kända sätt.

----------------------------