Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1494Brev om de i Österbotten samlade naturalier av Johan JulinJulin, Johan
1792, jan-febr

BREF OM DE UTI ÖSTERBOTN, SÄRDELES OMKRING UHLEÅBORG SAMLADE NATURALIER, AF JOHAN JULIN.

Uppräkning av klassen sambyggare. Pinus Sylvestris (tall, furu) som används förutom till timmer och slöjdvirke även till tjärbränning. Tjäran kan man betala sina utlagor hos fogden med, samt få sig järn och salt från borgaren i staden. Furan kallas Österbottens ceder och är materialet till skidor varmed varg och björn kan tas i skogen. Furan ger även bark varmed man under missväxtsår kan tillaga sitt usla barkbröd.

Tjärbränning. Barkning eller katning görs på våren. Man katar från roten och uppåt. Första och andra året en aln, men tredje året så långt karlen når med katkniven. Man spar en remsa så att trädet ej torkas ut. Så får det växa ett par år innan det hugges. Man använder den delen, som är katad och en aln till. Stockarna klyves till långa smala spiror och torkas till sommaren.

Tjärdalen gräves rund och formas till en tratt. Bekläds med bräder och får en pipstock i botten, där tjäran skall rinna ut. När dalen är grävd och ren lägges tjärveden i och överst kvistar och spånor. Allt kläds med näver, lera och torv och antänds nerifrån. Går allt väl skall en dal vara utbrunnen på en och en halv vecka och kan lämna 100 tunnor tjära och 15 - 20 tunnor kol. Beräkning av hur många träd det går åt.

Skidor. Ett par skidor består av löpskida, där karlens hela tyngd vilar och en skjutskida varmed han skjuter sig fram. Löpskidan är 3 alnar lång och 1 kvarter bred med en liten rygg på framsidan och en skåra i botten, som tjänar till styrhjälp. Skidan smörjs med talg och tjära, som brännes in. Ändarna är uppstående och en hälla mittpå håller fast foten. Skidan skall vara slät och hal som glas. Skjutskidan göres av glasbjörk, en halv aln kortare än löpskidan. Mitt under fästs en lapp av renskinn, med håren vända mot karlen. Den ger fäste när skidan skjuts ifrån, men löper lätt när foten förs framåt. Ett par goda skidor räknas som bondens nyttigaste bohagsting. Vid arvsskifte värderas ett par skidor och en ickorn (fågelhund) lika som en god mjölkko.

Barkbröd. Samla barken om våren. Den yttre avskäres helt och den inre avtages så högt karlen når och till midjan. Barken rensas, torkas först i luften, sedan i pörtugnen. Den males på handkvarn eller stötes i trämortel. Barkmjölet blandas med vatten och för att degen skall hålla ihop, bakas den inom rundlar av pörtestickor. Gräddas halvtorra. Den som har råd blandar i säd.

Österbottniska allmogen använder stampbröd (tomma ax, halm) även då det inte är missväxt. Rent sädesbröd och dricka kommer bara på bordet vid högtider.

Förteckning av klassen tvåbyggare och örter, som kultiveras i Uleåborgs län.

Förteckning på djur, som finns i Uleåborgs län.

----------------------------
 
1495Kort om det savolaxska svedjebruket på torra markerBennet, Stephan
1792, jan-febr

KORTT UNDERRÄTTELSE OM DET SAWOLAXSKA SWEDJE-BRUKET PÅ TORRA MARKER.

Detta nyttiga cirkulerande åkerbrukssättet i skogarna i Savolax och Karelen borde användas även i andra delar av landet. Denna artikel ger ett stadgat begrepp om det skogs- och jordödande så vanaktade svedjebruket.

Svedje på torra fall. På vårvintern hugges fältet så att alla träd faller utför och skadliga stockar lämnas ohuggna. Får ligga och torka och kväva markvegetationen. Nästa sommar brännes kvistar och ris. Tredje året bränns allt noga. Man drar samman stockar i rader med hjälp av järnkrokar. Sedan sås en speciell råg av finnarna kallad Korpi Rubis.

Plog och kvistharv (ritning finnes) användes och efter 20-30 år återväxer blandskogen. Då kan man svedja på nytt.

----------------------------
 
1496Anmärkningar angående väderleken för dec. 1791 och jan. 1792Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1497Brev om de i Österbotten särdeles omkring Uleåborg samlade naturalierJulin, Johan
1792, mars-april

BREF OM DE I ÖSTERBOTN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER

Fortsättning på Julins beskrivning av växterna i Österbotten. Nu beskriver han 101 fåglar, 3 amfibier, 2 ormar, 2 halvfiskar och 26 fiskar.

----------------------------
 
1498Att förekomma missväxt på vete, korn och ärterDrufva, Carl J
1792, mars-april

AT FÖREKOMMA MISSWÄXT PÅ HWETE, KORN OCH ÄRTER

Sverige är det land, där flest hushållsböcker skrivits. Ändock sker ingen förbättring av åkerbruket. Jag menar, att det beror på att dessa böcker är för dyra, vidlyftiga och svårlästa. När missväxt drabbar en bonde kan ingen få honom att erkänna att det beror på vanhävd av jorden. Han påstår bestämt att det är Herrans hemsökelse. Jag vill därför beskriva utsädet av vete, korn och ärter, ty utan gott utsäde, ingen god skörd.

Vetet sås så sent som möjligt och aldrig på nygödslad åker.

Jag plöjer ärtåkern på hösten och sår på våren uppe på tiltorna. Sedan harvas flera gånger. Genom plöjningen förstörs skadeinsekternas ägg och ogräset försvinner.

De flesta lantbrukare menar att man uträttar mera med ett lass brunnen gödsel än flera lass obrunnen. Detta är fel, då gödseln under sin liggtid förlorar det mesta av sin drivande kraft.

----------------------------
 
1499Försökt nytta av Anthyllis Vulneraria, rävklor (harväppling) vid fårens utfodringAnonym
1792, mars-april

FÖRSÖKT NYTTA AF ANTHYLLIS VULNERARIA, RÄVKLOR, WID FÅRENS UTFODRING

Denna växt värderas inte i Sverige, men i Economiska Dictionnairens första del sägs: Att den kultiveras i franska trädgårdar, är smaklig och hälsosam för boskapen, samt skulle vara lönande på ängar. Trivs på mager jord. Blommorna blir blå vid torkningen och skulle förmodligen kunna användas till indigo. Den dör ut och uppträder på nya skådeplatser, utan någon synbar ordning. Mina får hade skötts dåligt, men med denna utfodring lyckades jag få dem att trivas igen

----------------------------
 
1500Trädsalva, uppgiven i ett brev daterat London 18 augusti 1791König, C G
1792, mars-april

TRÄDSALWA, UPGIFWEN UTI ET BREF FRÅN COMMISSIONS-SECRETERAREN C G KÖNIG, DAT LONDON DEN 18 AUG 1791

Vid en promenad i Kensingtons trädgård, fick jag se en karl såga av träden längs med jordvallen och sedan stryka på en smörja. Då jag frågade, vilken salva han använde ignorerade han mig. Senare fick jag läsa att denna trädgårdsmästare fått motsvarande 15000 riksdaler för sitt trädplåster. Den bestod av kodynga, kalkbruk, bokaska och fin sand. Jag gick tillbaka till trädgården och sökte med möda upp de träd, jag sett honom såga av. De var nu fulla med telningar så att de såg ut som små buskar.

----------------------------
 
1501Utdrag ur Bindheims Rön om mur- och taktegelberedning samt om de medel, som kunna hindra vatten att tränga genom tegeltakAnonym
1792, mars-april

UTDRAG UTAF BINDHEIMS RÖN OM MUR-OCH TAK-TEGELS BEREDNING, OCH OM DE MEDEL, SOM KUNNA HINDRA WATTEN, AT TRÄNGA GENOM TEGELTAK; INFÖRDE UTI CRELLS BEYTRÄGE ZU DEN CHEMISCHEN ANNUALEN, 5:TE BANDETS 1:STA STYCKE, SID 40 OCH FÖLJ.

Första metoden. Att stryka god och ren tjära på taket och strö sållad sand på, som inrivs med ett bräde. När det torkat, överdras det med lera och strös ny sand på. Sist överdrages med kalk och vitlimmas.

Andra metoden. Först överstrykes med tjära och inrives sand. Sedan överdrages med en massa bestående av kalk, oxblod, lera, sand, gips, tegelmjöl, slöjdspån och hackade djurhår. Massan bredes på tegeltaket och överströs med sand. När detta är torrt dras över med en massa av kalk, oxblod, sand och smedscinder. Sist en massa av kalk, med något mjöl och några ägg inblandade. Ett tak behandlat på detta sättet står emot regn, eld och slag.

Ett kitt att laga sprickor med görs av skevor, som faller från linet och blandas med lera.

----------------------------
 
1502Att hjälpa och förekomma drickas surnadAnonym
1792, mars-april

AT HJELPA OCH FÖREKOMMA DRICKAS SURNAD

Dricka som under sommaren stått i starkt drag har mistat sin syra. Tullinspektor Hielmberg menar att man genom att sätta dricksbuteljerna i drag kan borttaga syra i dricka. Patriotiska Sällskapet anser inte detta helt ogrundat.

----------------------------