Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1481Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1791Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1482Att förekomma stora strömmars betydliga skador genom strändernas borttagandeHermansson, Råberg
1791, jan-febr

AT FÖREKOMMA STORA STRÖMMARS BETYDELIGA SKADOR GENOM STRÄNDERNES BORTTAGANDE.

Stränderna skadas av fördämningar både konstgjorda och naturliga, kraftigt vattenflöde och isgång.

Fördämningar för fisket kan vara orsaken. Även fördämningar som blir av mjöl- och sågkvarnar t.ex. sågspån kan hindra strömmens lopp.

Ras av skogbevuxna stränder, som inte huggits i tid eller stora stenar som rullat i floden kan hindra strömmens lopp.

Häftig snösmältning och mycket regn som orsakar översvämning kan skada stränderna. Isavgång är en av orsakerna till översvämningar och strandskador.

Att rensa strömmen och stränderna tidigt på våren, innan vattnet har stigit och medan isen delvis ligger är ett sätt att undvika skador. Att bli av med ler- och sandbankar kan ske, om man strör kolstybb och aska på isen och får den att smälta snabbt, så att vattnet formar en kanal där leran och sanden trycks fram och strömfåran blir tillräckligt djup.

Att fiskeidkare rensar sina fasta fiskebyggnader och att stränga straff utmäts för dem som inte sköter sina åligganden.

Detta gäller även de kronobetjänter, som har till uppgift att sköta tillsynen.

Att spränga i trånga passager och i krökar.

Två svar på prisfrågan redovisas och en ritning för pålning och risflätning som kan påverka stränderna beroende på strandens beskaffenhet. Även plantering av stränderna föreslås. Alla, som bor utefter stranden, skall dela på kostnaden.

----------------------------
 
1483Om maskar i vatten och ättika samt om de kan orsaka brand och sotAnonym
1791, jan-febr

OM MASKAR I WATTEN, ÄTTIKA M.M. OCH OM SÅDANE SOM FÖRORDSAKA BRAND OCH SOTAR.

Beskrivning av ett stort antal maskar (sträckare).

----------------------------
 
1484Nytt sätt att med en enda kos mjölk uppföda 4 till 5 kalvarAnonym
1791, jan-febr

NYTT SÄTT, AT MED EN ENDA KOS MIÖLK PÅ EN GÅNG UPFÖDA 4 TIL 5 KALFWAR. KUNDGIORT AF SÄLLSKAPET TIL LANDTBRUKETS BEFORDRAN UTI DUBLIN.

Från Dublin har sällskapet erfarit följande. Man fyller ett lerkärl med tättslutande lock med sönderskuret hö och fyller på med kokande vatten. Låter stå ett par timmar och har då en höbryggd liknande te. Detta blandas med mjölk och räcker att föda flera kalvar.



KUNGÖRELSE. Svar på prisfrågan: Hur man skall förbättra boskapsskötseln så att den blir jämnbördig med åkerbruket. Frågan utlystes en andra gång till dubbelt pris, 60 riksdaler.

----------------------------
 
1485KungörelsePatriotiska Sällskapet
1791, sept-okt

KUNGÖRELSE

Svar på frågan: Genom vilka medel skulle lantmannen i Sverige säkrast och snarast förmås, att i sådan mån utvidga och förbättra sin ladugård eller boskapsskötsel, att den kom i full jämvikt med åkerbruket och därmed blev ansedd lika lönande och således i verk och gärning erkänd för vad den är och bör vara en grundnäring i vårt land.

8 svar har inkommit, men inget fullständigt, varför priset ökats till det dubbla och de nya svaren skall insändas inom ett år.

----------------------------
 
1486Anmärkningar angående väderleken för aug. och sept. 1791Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1487Sätt att så linfrö, så att det kommer upp efter 3 dagar och kväver ogräsetRöök, von
1791, nov-dec

SÄTT AT SÅ LIN-FRÖ, SOM INOM TRE DAGAR KOMMER UP OCH QWÄFWER OGRÄSET

Blanda kogödsel med vatten och låt stå i 8 dagar. Hälles hett över kalkat linfrö bara så mycket att det torkar in. Linfröet sås och kommer upp inom tre dygn. Linfröet repas och stråna bindes till små kärvar, som rötas i vatten i 5-6 dagar. Det tvättas och bredes ut på en gräsvall en vecka. Den som kan låter linet ligga till nästa sommar och bråkar det i solsken.

----------------------------
 
1488Beskrivning att rappa gråstensmur, fästa kramlor, utrota svamp och vägglöss samt om inrökning i våningshusSundström, And.
1791, nov-dec

BESKRIFNING AT RAPPA GRÅSTENS-MURAR, FÄSTA KRAMLOR, UTROTA SWAMP OCH WÄGGLÖSS, SAMT OM INRÖKNING I WÅNINGS-HUS

Muren, som skall rappas, måste vara helt torr. Kalk och sand blandas med vatten till en gröt, som piskas med järnpiskor. Sedan späds med mera vatten och piskningen fortsätter. Kalkslammet hälls på muren jämt. Efter 1-2 år fylls alla hål och gropar igen och sedan rappas muren en sista gång.

För att fästa kramlor i stenhusbyggnad behövs en massa av svavel, vax, harts och terpentin, som kokas samman. Sedan blandas stenmjöl i. Sedan stöps kramlorna fast på samma sätt, som med det betydligt dyrare blyet.

För att utrota svamp i husen har jag grävt undan jorden under golvet, tagit upp hål under fönstren och vid skiljeväggarna för att underlätta ventilation. Nya trossbottnar läggs in och fylls med sågspån, sand och vatten. Sand läggs överst. Allt måste torka noga.

Man kokar skvattram i urin och stryker hela rummet med möbler och allt två gånger. Det efterlämnar ingen dålig lukt. Lössen försvinner.

När jag 1763 började som murarmästare, hörde jag överallt klagomål över att spisarna rykte in. Detta berodde på lyckan påstods det. Så snart jag trälat ihop några 100 riksdaler, byggde jag små hus med 2 rum, förstuga och vind på olika ställen vid en sjö, vid ett berg, vid andra höga hus och under backar. Jag sålde husen, men hade nu lärt konsten att bygga så att spisarna inte rykte in. Jag ingår vad om 16 riksdaler att detta inte sker.

----------------------------
 
1489Brev till herr Fischerström om de runt Uleåborg insamlade naturaliernaJulin, Johan
1791, nov-dec

BREF TIL HERR INTENDENTEN FISCHERSTRÖM OM DE UTI ÖSTERBOTTEN, SÄRDELES OMKRING ULEÅBORG SAMLADE NATURALIER

I 8 år har jag bott i Österbotten och här är den sammanställning av de naturalier jag funnit, uppställda enligt Linné. 270 växter redovisas.

----------------------------