Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1474Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1791, maj-juni

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För planteringar och lång och trogen tjänst

----------------------------
 
1475KungörelserPatriotiska Sällskapet
1791, maj-juni

KUNGÖRELSER

Den Berchiska brandstoden utbetalades till torparbarnen Anders och Gudmund Jönssöner. Deras mor var begravd, systern stod lik och fadern låg sjuk, då torpet började brinna. Barnen var tillfälligt borta.

Flera svar har inkommit angående strömmars brytning vid sina bräddar.

----------------------------
 
1476Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1791 Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1791Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1477Svar på fråga: Att hindra strömmars brytande vid sina åbräddarLundberg, Fredric
1791, juli-aug

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: ÄR DET MÖJELIGIT, AT MED MÅTTLIG KOSTNAD HINDRA STORA STRÖMMARS BRYTANDE WID SINA ÅBRÄDDAR, ELLER FÖREKOMMA AT DE EJ GÖRA NÅGON BETYDELIG SKADA GENOM STRÄNDERNAS BORTTAGANDE?

Det är fördämningar och de höga och branta stränderna, som gör att ras inträffar. Det är min mening att göra som naturen. Plana av de branta stränderna och göra grässlänter med hjälp av grästorv. Mellan torven petas ned lösa kvickrotsrötter, som binder jorden bra. När vattnet stiger kan man lägga en ny torvrad. För att hålla torven på plats nedtryckes risruskor ända till kronan. Består stranden av sand lägges lera och jord på, så att gräset rotar sig bättre. Plantering av pil och andra träd som tål vatten vid strandkanten kan också förbättra hållfastheten.



----------------------------
 
1478Vidtagna anstalter till fattigas understödAnonym
1791, juli-aug

WIDTAGNE ANSTALTER TIL FATTIGAS UNDERSTÖD

I en tid då de fattigas antal ökar, är det nödvändigt att känna grunderna till fattigdomen och hur man skall befordra arbete och flit. Staden Hamburg får bli förebilden. Där finns en fattigdirektion, varunder lyder föreståndare och uppsyningsmän för de 5 fattigdistrikt, som staden är indelad i. Uppsyningsmännen infinner sig den första torsdagen i varje månad och avlägger rapport om magasiner, arbetsrum, spinnstolar, utdelning av ämnen och redskap samt utdelning av fattigmedel och de sjukas vård. Uppsyningsmännen bytes vart tredje år.

Man prövar de fattigas anlag för ett visst arbete och drar försorg om deras föda, bostad, kläder och undervisning. De som genom dryckenskap eller annan oredlighet är ovilliga att arbeta inspärras i sina kojor eller på tukthuset tills de bättrar sig. Orkeslösa befordras till hospitalerna.

Inrättningarna bestrids av gåvor och insamlingar varje vecka. Främmande avvisas och tiggeri på gatorna är strängeligen förbjudet.

32 frågor skall besvaras av den fattige om hans förhållanden. Andra frågor besvaras av personer i hans omgivning.

----------------------------
 
1479Om linberedningAnonym
1791, juli-aug

OM LINS WATTURÖTNING

Det är genom linets rötning, som det börjar sin dödskamp, till fullkomlighet för människosläktets behov och överflöd. Här finns två skolor, de som förordar landrötning och de som föredrar vattenrötning. Vattenrötningen som den sker i Hälsingland, är enligt mina rön det förnämsta. Då landrötning tar lång tid skadas de finare delarna medan man väntar att de grövre skall bli rötade. Vid landrötning blir endast halva strået kvar och arbetstiden är veckor. Stora delar av ängar och fält blir upptagna under lång tid. Man är också beroende av väderleken. Alla dessa problem slipper man vid vattenrötning.

Sedan fröna är tillvaratagna bredes linet ut i små kärvar på en av stänger gles flotte, som läggs i sjön. Överst läggs plankor och sten, som håller linbädden på plats. Klart efter 9-10 dygn. Metoden används även för hampa.

----------------------------
 
1480Vidlyftiga och mera sammanfattande försök angående mossornas färgämnenAnonym
1791, juli-aug

WIDLÖFTIGARE OCH MERA SAMMANFATTA FÖRSÖK, ANGÅENDE MOSSORNAS FÄRGÄMNEN

Lantmannakvinnorna har länge gjort förträffliga färgstoffer. Dock har de undvikit mossa, därför att tillredningssättet med urin som stått 5-6 veckor och ruttnat, varit otrevligt att arbeta med. Jag har nu lyckats förkorta tiden, så att det räcker med 5-6 dagars förruttnelse och lukten är knappt kännbar. Man pulvriserar mossan och blandar med salmiak och kalk och häller allt i en flaska med vatten. Denna hettas upp utan att koka. Åtskilliga beskrivningar och recept på olika mossor och tillredningar av färger. Med dessa metoder menar författaren att de borde användas i större sammanhang vid färgerier.

----------------------------
 
1481Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1791Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1482Att förekomma stora strömmars betydliga skador genom strändernas borttagandeHermansson, Råberg
1791, jan-febr

AT FÖREKOMMA STORA STRÖMMARS BETYDELIGA SKADOR GENOM STRÄNDERNES BORTTAGANDE.

Stränderna skadas av fördämningar både konstgjorda och naturliga, kraftigt vattenflöde och isgång.

Fördämningar för fisket kan vara orsaken. Även fördämningar som blir av mjöl- och sågkvarnar t.ex. sågspån kan hindra strömmens lopp.

Ras av skogbevuxna stränder, som inte huggits i tid eller stora stenar som rullat i floden kan hindra strömmens lopp.

Häftig snösmältning och mycket regn som orsakar översvämning kan skada stränderna. Isavgång är en av orsakerna till översvämningar och strandskador.

Att rensa strömmen och stränderna tidigt på våren, innan vattnet har stigit och medan isen delvis ligger är ett sätt att undvika skador. Att bli av med ler- och sandbankar kan ske, om man strör kolstybb och aska på isen och får den att smälta snabbt, så att vattnet formar en kanal där leran och sanden trycks fram och strömfåran blir tillräckligt djup.

Att fiskeidkare rensar sina fasta fiskebyggnader och att stränga straff utmäts för dem som inte sköter sina åligganden.

Detta gäller även de kronobetjänter, som har till uppgift att sköta tillsynen.

Att spränga i trånga passager och i krökar.

Två svar på prisfrågan redovisas och en ritning för pålning och risflätning som kan påverka stränderna beroende på strandens beskaffenhet. Även plantering av stränderna föreslås. Alla, som bor utefter stranden, skall dela på kostnaden.

----------------------------