Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1472Om maskar i vatten, ättika och om sådana som förorsaka brand och sot, alla osynliga för ögat, med det svenska namnet sträckareAnonym
1791, maj-juni

OM MASKAR I WATTEN, ÄTTIKA M M OCH OM SÅDANE SOM FÖRORDSAKA BRAND OCH SOTAR: ALLE FÖR BLOTTA ÖGON OSYNLIGE, INBEGRIPNE UNDER DE ALLMÄNNA SWENSKA NAMNET STRÄCKARE, OCH UNDER DET LATINSKA VIBRIO

Man har länge sysselsatt sig med de orsaker, som gör förstörelse och förskämningar i naturen. Oftast skyller man på luften, men det är de för ögat osynliga kräk, som är huvudsaken. En vattendroppe kan hysa tusentals av dem.

Det latinska namnet Vibrare kommer av att de slänger sig hit och dit. På svenska kallas de dock sträckare. En del uppkommer i växter, en del i jord. De ha mun, bål och stjärt.

Strecksträckaren (Vibrio lineola) uppfyller nästan hela vattenmassan i växterna.

Käppsträckaren (V bacillus).

Ättikesträckaren (V aceti) har sitt egentliga tillhåll i ättika. De får ungar i juli och augusti.

----------------------------
 
1473Utdrag ur brev angående väderlek och årsväxtAnonym
1791, maj-juni

UTDRAG AF BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT

I Tuna är det frost varje natt och ingen nederbörd. En stor del av höstsädet är förstört. 9 maj 1791.

I Gryt är höstgrödan god, men vårsädet dåligt på grund av torka och kyla.

----------------------------
 
1474Utdelade hedersbelöningar av Kungl. Patriotiska SällskapetPatriotiska Sällskapet
1791, maj-juni

UTDELTE HEDERSBELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET

För planteringar och lång och trogen tjänst

----------------------------
 
1475KungörelserPatriotiska Sällskapet
1791, maj-juni

KUNGÖRELSER

Den Berchiska brandstoden utbetalades till torparbarnen Anders och Gudmund Jönssöner. Deras mor var begravd, systern stod lik och fadern låg sjuk, då torpet började brinna. Barnen var tillfälligt borta.

Flera svar har inkommit angående strömmars brytning vid sina bräddar.

----------------------------
 
1476Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1791 Anmärkningar angående väderleken för april och maj 1791Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1477Svar på fråga: Att hindra strömmars brytande vid sina åbräddarLundberg, Fredric
1791, juli-aug

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS PRIS-FRÅGA: ÄR DET MÖJELIGIT, AT MED MÅTTLIG KOSTNAD HINDRA STORA STRÖMMARS BRYTANDE WID SINA ÅBRÄDDAR, ELLER FÖREKOMMA AT DE EJ GÖRA NÅGON BETYDELIG SKADA GENOM STRÄNDERNAS BORTTAGANDE?

Det är fördämningar och de höga och branta stränderna, som gör att ras inträffar. Det är min mening att göra som naturen. Plana av de branta stränderna och göra grässlänter med hjälp av grästorv. Mellan torven petas ned lösa kvickrotsrötter, som binder jorden bra. När vattnet stiger kan man lägga en ny torvrad. För att hålla torven på plats nedtryckes risruskor ända till kronan. Består stranden av sand lägges lera och jord på, så att gräset rotar sig bättre. Plantering av pil och andra träd som tål vatten vid strandkanten kan också förbättra hållfastheten.



----------------------------
 
1478Vidtagna anstalter till fattigas understödAnonym
1791, juli-aug

WIDTAGNE ANSTALTER TIL FATTIGAS UNDERSTÖD

I en tid då de fattigas antal ökar, är det nödvändigt att känna grunderna till fattigdomen och hur man skall befordra arbete och flit. Staden Hamburg får bli förebilden. Där finns en fattigdirektion, varunder lyder föreståndare och uppsyningsmän för de 5 fattigdistrikt, som staden är indelad i. Uppsyningsmännen infinner sig den första torsdagen i varje månad och avlägger rapport om magasiner, arbetsrum, spinnstolar, utdelning av ämnen och redskap samt utdelning av fattigmedel och de sjukas vård. Uppsyningsmännen bytes vart tredje år.

Man prövar de fattigas anlag för ett visst arbete och drar försorg om deras föda, bostad, kläder och undervisning. De som genom dryckenskap eller annan oredlighet är ovilliga att arbeta inspärras i sina kojor eller på tukthuset tills de bättrar sig. Orkeslösa befordras till hospitalerna.

Inrättningarna bestrids av gåvor och insamlingar varje vecka. Främmande avvisas och tiggeri på gatorna är strängeligen förbjudet.

32 frågor skall besvaras av den fattige om hans förhållanden. Andra frågor besvaras av personer i hans omgivning.

----------------------------
 
1479Om linberedningAnonym
1791, juli-aug

OM LINS WATTURÖTNING

Det är genom linets rötning, som det börjar sin dödskamp, till fullkomlighet för människosläktets behov och överflöd. Här finns två skolor, de som förordar landrötning och de som föredrar vattenrötning. Vattenrötningen som den sker i Hälsingland, är enligt mina rön det förnämsta. Då landrötning tar lång tid skadas de finare delarna medan man väntar att de grövre skall bli rötade. Vid landrötning blir endast halva strået kvar och arbetstiden är veckor. Stora delar av ängar och fält blir upptagna under lång tid. Man är också beroende av väderleken. Alla dessa problem slipper man vid vattenrötning.

Sedan fröna är tillvaratagna bredes linet ut i små kärvar på en av stänger gles flotte, som läggs i sjön. Överst läggs plankor och sten, som håller linbädden på plats. Klart efter 9-10 dygn. Metoden används även för hampa.

----------------------------
 
1480Vidlyftiga och mera sammanfattande försök angående mossornas färgämnenAnonym
1791, juli-aug

WIDLÖFTIGARE OCH MERA SAMMANFATTA FÖRSÖK, ANGÅENDE MOSSORNAS FÄRGÄMNEN

Lantmannakvinnorna har länge gjort förträffliga färgstoffer. Dock har de undvikit mossa, därför att tillredningssättet med urin som stått 5-6 veckor och ruttnat, varit otrevligt att arbeta med. Jag har nu lyckats förkorta tiden, så att det räcker med 5-6 dagars förruttnelse och lukten är knappt kännbar. Man pulvriserar mossan och blandar med salmiak och kalk och häller allt i en flaska med vatten. Denna hettas upp utan att koka. Åtskilliga beskrivningar och recept på olika mossor och tillredningar av färger. Med dessa metoder menar författaren att de borde användas i större sammanhang vid färgerier.

----------------------------