Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1464Att avhjälpa inrökning i spisarAnonym
1791, mars-april

AT AFHJELPA INRÖKNING UTI SPISAR

Orsakerna till att vissa spisar ryker in kan vara, att den understa luften mister sin spänstighet och inte befordrar rökens utgång. Att den översta luften trycker centralt eller med en virvel. Trots dragrör, som byggts med stora kostnader och besvär kommer man inte tillrätta med problemet. En huva mot blåst och storm, samt en skärm mot solens tryckning och en ventilator kan förbättra tillståndet. Ritningar och beskrivningar av huv, solskärm och ventilator. I Holland har man bundit svinblåsor utefter ett snöre och sänkt i skorstenen. Röken kommer i rörelse, när den tar sig förbi blåsorna och kan inte komma tillbaka, om den kommer över dem.

----------------------------
 
1465Rön angående plantering av jordpäron och deras förädling till mjölEneström, Anders
1791, mars-april

RÖN ANGÅENDE PLANTERING AF JORDPÄRON OCH DERAS FÖRÄDLING TIL MJÖL

Redogörelse för vinsten att på en viss areal odla potatis istället för annan gröda. Blasten kan användas till kreatursfoder. Här har fattiga kolare och torpare med uppmuntran av baronen odlat mycket potatis. Här har inrättats en kvarn, som malt potatis, som sedan torkats till mjöl. Svinen har fötts på mjölet. Frön har såtts i sängar och plantorna satts ut. De första potatisarna har använts till utsäde. Av 2 5/8 tunna blev 44 tunnor fin potatis. Vid arbetet har folk från kringliggande socknar kommit och lärt sig att sköta växten. De har fått potatis i lön.

----------------------------
 
1466Om en masksjukdom i svinens lungorModeer
1791, mars-april

OM EN MASK-SJUKDOM UTI SWINENS LUNGOR

Näst omsorgen om vår egen hälsa, är ingenting angelägnare än djurens hälsa. Svinet, som är snålt och äter allting, får i sig onyttigheter ibland. De drabbas av blås- och binnikemaskar och iglar i levern, tarmen och mjälten. Dessa kan visa sig som stora svulster, som ett hönsägg men också som små gryn, kallat dynt. Flera utländska beskrivningar av spolmask i tarm och lungor anförs.

Doktor Hagström undersökte lungorna efter en gris som slaktats, sedan den lidit av svår andtäppa. Lungorna voro friska, men rören var igensatta av maskar. Vid sidan av långtarmen går en kanal, som var fylld av maskarnas foster. När svinen får svårt att andas är det dags att tänka på hjälp. Orsten, lagerbär och svavel kan hjälpa. Ekbränder släckes i grisröran och man tillsätter eklöv. Även vanlig aska kan hjälpa. Lökmjölk kokt med aska och järnvitriol. Pulver av brända daggmaskar är berömt. Hästhovar, kohorn eller hjorthorn destilleras till en olja som blandas med terpentin

----------------------------
 
1467Utkast till minneshjälp och upplysningar om redskap och uppfinningar hörande till lantmannaarbetet och var de finnas avritade eller i modell samt kort reflexion om dess nyttaAnonym
1791, mars-april

UTKAST TIL MINNES-HJELP OCH WIDARE UPLYSNING ANGÅENDE REDSKAPER OCH UPFINNINGAR, HÖRANDE TIL LANDTBRUKET ELLER LANDTMANNA-ARBETE, HWARWID ÄR NÄMNDT HWAR DE FINNAS AFRITADE ELLER MODELL, SAMT KORRT REFLEXION OM NÅGRAS NYTTA

Avvägningsinstrument för lantmannen, aborrfiskehov, ankare för båtar, ackja att lägga späda barn i.

Boskapsfållor, biredskap, bondstuga, badstuga, byggnadsknut, brunnar.

Cementkvarn.

Drillplog engelsk, dammrensare, dikesrensare, dricksprovare, domkraft.

Fälla för mullvad och råtta, flottbro, fiskekatsor.

Gångkniv, grindar.

Hävstång, hävare för stenar, hässjor, hölada, hackelsekista, harpa, hampbråka, harvvält, hattar av halm, hjul.

Jordbår, indiansk plog, järnbroddar, iskällare.

Kärna till smör, kärra vars sidor kan släppas ned, kista för jord och gödsel, kölna, kalkugn spansk.

Lårar med väderväxling, ljusbord, laxknut.

Mullvadsspjut, mejorv, mälthus, mangel, maskiner att bibehålla säd för råttor, regn och vildfågel; att taga upp frukt med, använda vid Handöls täljstensbrott, att borttaga buskar, modell av humlegårdsanläggning.

Oljepress kinesisk, orangeribyggnad.

Påfund att utröna metallers och träslags ändring av luft och värme, att upprätta takstolpar, att bygga kvarndamm, att hindra hästars skenande, skånska halmtak, att träda utan bukok med drätt.

Kvarnar och kvarnhjul.

Rior.

Spade, fyrkantig och oval från Dalarna. Såningsmaskiner, sädesrensningsmaskiner, såll, spannmålsbodar, skottkärra med grindar, spjäll, spinnrock, spruta som skjutes på hjul, spis som ej röker in, stolpbodar, sädeshässja, sädeskastare.

Tistelstickare borde vara allmän om våren, Tistelharv, trädgårdsplog, tuvyxa om man inte har tuvplog, termometer, takresning, torskkniv, tunnsvickor, tapp, torvplog, tegelugnar, tegelbråka, tröskmaskin. Modeller finns i överflöd.

Uthus, ugnar i orangerier, ugn att kläcka kycklingar.

Vinpress, ventilator, väderria, vattenpump.

Åkervält.

----------------------------
 
1468Försök och rön beträffande rabarber, spansk körvel, havre och timotejAnonym
1791, mars-april

FÖRSÖK OCH RÖN, BETRÄFFANDE RABARBER, SPANSK KYRFWEL, HAFRE OCH TIMOTHY GRÄS

De frön, som sattes i drivhuset gick inte till på grund av för stark värme. De förväxte och dog. Av dem som sattes utomhus kom 18 plantor upp och blev ganska frodiga. Korna ratade bladen. Den förra våren sådda spanska körveln har jag inte sett till. Timojegräset (Phelum pratense) blev av fogden sått helt fel på en sur och mager åker. Året därpå skulle jag köra ut gödsel på den åkern. Jag blev sjuk och gödselhögarna blev liggande. Några torpare skulle plöja en linda till linåker, men de kom vilse och började plöja upp mitt timotejgräs. Efter några fåror upptäckte fogden misstaget. När jag kom ut hade gräset i plogfårorna växt till 9-10 kvarters höjd och fått ax. På det oplöjda intill var växten lika dålig som tidigare.

----------------------------
 
1469Utdrag ur ett brev angående väderlek och årsväxtAnonym
1791, mars-april

UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE WÄDERLEK OCH ÅRSWÄXT

Det börjar våras. Inget före kvar. Den 12:te hördes lärkan och skatorna bygger bo. Isbark täcker åkrarna och man fruktar för skada på både åker och gräsväxt

----------------------------
 
1470Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1791Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1471Svar på fråga: Om det är möjligt att med måttlig kostnad hindra stora strömmars brytande vid åbräddar så att de ej gör betydlig skada genom strändernas borttagandePrintzsköld, Eric Roland
1791, maj-juni

SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: OM DET ÄR MÖJLIGIT MED MÅTTLIG KOSTNAD HINDRA STORA STRÖMMARS BRYTANDE VID DESS ÅBRÄDDAR, ELLER FÖREKOMMA, AT DE EJ GÖRA NÅGON BETYDELIG SKADA GENOM STRÄNDERNAS BORTTAGANDE

Dels sker skreden uppe vid själva jordskorpan, dels genom undergrävande av själva åbrädden. Det första är det lättaste att komma till ordning med. Om åbrädden är undergrävd blir det betydligt svårare. Man måste undvika fördämningar, som brister, stora och ovanliga vattenfloder och svåra isgångar. Fördämningar byggs ibland för fiskets skull. Högt vattenstånd når lösare stränder och orsakar ras.

För att undvika den skada dessa jordskred gör, bör man vara noga med strömrensning. Denna rensning skall göras på vårvintern, då man ser de stenar som skall bort och kan gå på iskanten. Sandbankarna är också lättast att flytta då man kan arbeta från isen. Om grov skog tynger stränderna bör den tas bort. Utskärningar drabbar de branta stränderna oftare än de långsluttande. Även trånga ställen blir ofta raserade.

----------------------------
 
1472Om maskar i vatten, ättika och om sådana som förorsaka brand och sot, alla osynliga för ögat, med det svenska namnet sträckareAnonym
1791, maj-juni

OM MASKAR I WATTEN, ÄTTIKA M M OCH OM SÅDANE SOM FÖRORDSAKA BRAND OCH SOTAR: ALLE FÖR BLOTTA ÖGON OSYNLIGE, INBEGRIPNE UNDER DE ALLMÄNNA SWENSKA NAMNET STRÄCKARE, OCH UNDER DET LATINSKA VIBRIO

Man har länge sysselsatt sig med de orsaker, som gör förstörelse och förskämningar i naturen. Oftast skyller man på luften, men det är de för ögat osynliga kräk, som är huvudsaken. En vattendroppe kan hysa tusentals av dem.

Det latinska namnet Vibrare kommer av att de slänger sig hit och dit. På svenska kallas de dock sträckare. En del uppkommer i växter, en del i jord. De ha mun, bål och stjärt.

Strecksträckaren (Vibrio lineola) uppfyller nästan hela vattenmassan i växterna.

Käppsträckaren (V bacillus).

Ättikesträckaren (V aceti) har sitt egentliga tillhåll i ättika. De får ungar i juli och augusti.

----------------------------