Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1453BelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, nov-dec

UTSATTE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Kungl. PatriotiskaSällskapet utsätter ett premium att utbetalas i 3 år, till dem som levererar det längsta hästtaglet.

----------------------------
 
1454Anmärkningar angående väderleken oktober och november 1790Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1455Regler för boskapsskötselDalqvist, Henric
1791, jan-febr

REGLOR FÖR BOSKAPS-SKÖTSELN.

Kreaturen har lika behov som människan. Nämligen tillräcklig föda och förvaring från olägenhet av hårdare årstider.

Djuren måste få riklig men också omväxlande föda. Foder från åker och äng, men också löv och jordfrukter.

Ett norskt rim: Rönnen föder, almen göder, asp lägger smör i ask.

Även vass ges men den skall vara skuren ovan vatten, annars skadar vattnet, som blir stående i piporna.

Att hålla fasta mattider tar inte mer tid än att ge när som.

Här följer en "matsedel" för ett dygn för häst, kor och får.

All gröpa gives i ämbar och långfodret i häck. Vid foderbrist ges löv, lingonris, blåbärsris, mossa, ljung, humlerevor och allehanda ogräs, kvistar av tall och en. Bark av träd bör undvikas, då det skadar trädet. Hästgödsel kokad med barkmjöl, löv eller något påströ tjänar till ombyte för kor.

Förslag på olika botemedel för de vanligaste sjukdomar, som drabbar kreaturen.

Den ledsamme trädgårdsmästaren, geten, bör gå på bete långt bort i skogen. Den besvärlige trädgårdsdrängen, svinet, bör ha avskilda egna rum, då deras gödsel är stinkande och ohälsosam.

----------------------------
 
1456Orsakerna till västgötastädernas undervikt i handel och rörelse och hur den kan hjälpasHjelmberg, Mag. Pet.
1791, jan-febr

ORDSAKERNA TIL WÄSTGÖTHA STÄDERNES UNDERWIGT I HANDEL OCH RÖRELSE, OCH HURU DEN KAN AFHJELPAS.

Då lantmannen får säd över och försöker sälja den i uppstäderna går detta inte på grund av att dessa städer har eget tillräckligt åkerbruk. Han måste då draga vidare till sjöstäderna och genom den långa resan blir det ingen förtjänst.

Det är vanligt att lantmännen odlar tobak, som fordrar den bästa jorden. Ofta använder han skörden för egen räkning. Om man istället lät stadsborna odla tobak på sina mycket goda åkrar och sålde den till sjöstäderna, skulle man få en god inkomst därav. Då skulle också lantmannen kunna sälja sin säd och med transporten tillbaka ta med nödvändiga varor.

Även kryddor och färgvaror, som vi nu köper utrikes skulle kunna odlas på de goda jordarna i städerna, där tillgång på gödsel är obegränsad. Detta skulle sedan generera tillverkning av olika slag och en folkökning, som i sin tur konsumerar lantmannens produkter. Då kan vi tvinga utrikes handelsmän att betala vår koppar, stål, alun, tjära, beck och bräder kontant.

----------------------------
 
1457Vidare försök angående stenmossornas färgämnenAnonym
1791, jan-febr

WIDARE FÖRSÖK, ANGÅENDE STENMOSSORNAS FÄRGÄMNEN.

Önskemål att alla svenska berg vore fridlysta. På deras ytor växer sådana rikedomar, som den lågtänkande föraktar och den otänkande inte ser.

Vi köper från utlandet färgstoffer för flera tusen daler, trots att de växer på våra klippor och berg.

Vidare följer noggranna recept på olika mossor och deras användbarhet som färgämne.

----------------------------
 
1458Anmärkningar angående potatis eller jordpärons planteringEneström, Pehr Ludv.
1791, jan-febr

ANMÄRKNING ANGÅENDE POTATOES ELLER JORDPÄRONENS PLANTERING.

Om den fattige jordbrukaren odlade potatis skulle hans villkor snabbt förbättras. Jord skulle inte behöva ligga i träda så ofta som nu. Dessutom behöver potatisen mindre gödning än säden. Den kan växa helt utan gödsel i grusjord blandad med svartmylla eller myrjord.

----------------------------
 
1459Utdrag ur brev angående förbättringar vid Engeltofta sätesgård i SkåneAnonym
1791, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF TIL INTENDENTEN F-R-M, ANGÅENDE DE BÖRJADE UPODLINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR WID ENGELTOFTA SÄTESGÅRD I SKÅNE, DAT. DEN 14 NOV. 1790.

Överste Stiernsvärd har på 6 år förbättrat sin egendom.

Nu har han 5000 dagsverken årligen och goda dragare, som plöjer. Han nyttjar plogen mycket. Av en fälad har han nu gjort goda tegar, med 25 alnars bredd och 336 alnars längd.

Gödseln till allt detta får han från saltsjötång, någon märgel, torv, och spillningen från 120 oxar utom kor, får och hästar.

Han får nu så mycket säd att han måste bygga en loge av sten.

Dessutom finns planteringar med furukottar, oxel, alm, lönn, körsbär, plommon, berberis, sibiriska ärter med mera.

----------------------------
 
1460Utdrag ur brev angående årsväxten i NärkeAnonym
1791, jan-febr

UTDRAG AF ET BREF TIL SECRETERAREN M-E-R, ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN I NERIKE, DAT. D. 1 NOV. 1790.

1790 god årsväxt. Aldrig har Örebros torg varit så rikt på potatis.

----------------------------
 
1461Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1791, jan-febr

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Belöningar för uppodlingar, stengärdsgårdar, trädplantering, spånad och för 15 års berömlig tjänst vid lantbruket, och för 15 års berömlig ladugårdspigetjänst.

Även för 10 års tjänst utdelades belöningar.

----------------------------