Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1449Slutet på Riems svar angående kors utfordring (se 1790 sept.)Riem
1790, nov-dec

ÖFWERSÄTTNING OCH UTDRAG AF AMTS-RÅDET M.M. JOH. RIEMS SWAR, SOM WUNNIT UTSATT BELÖNING, PÅ EN AF KEJSERLIGA RYSKA OECONOMISKA SÄLLSKAPET UTI PETERSBURG UTSTÄLD SÅ LYDANDE FRÅGA: HWILKET UTFORDRINGS SÄTT, OCH HWILKEN SKÖTSEL, ÄR UTI WÅRT LÄGE IFRÅN OCH MED 56:TE TIL OCH 60:DE GRADENS POL-HÖGD, DE TJENLIGASTE FÖR KOR, AT TILWÄGA BRINGA HOS DEM MER OCH FETARE MJÖLK, ÄN I DESSA ORTER WANLIGEN WANKAS, UTAN AT SÅDAN UTFORDRING OCH SLIKT MJÖLKÖDANDE UNDERHÅLL, UTI OMKOSTNADEN UPGÅR EMOT, OM ICKE ÖFWERSTIGER WINSTEN?

Huru mjölkkor förmånligast underhållas uti och nära intill en betydlig stad, och huru mera avsides i landet? Att sälja mjölk, grädde och färskt smör i en stor stad ger mer inkomst och tillåter bättre foder.

Men lika viktigt är att på landsbygden ge gott foder för att inkomsten skall bliva förmerad och gödseltillgången förbättrad.

Att föda kor med avfall från trädgård, drickesbryggning eller brännvinsbränning, då man ger dem dranken, är lätt i närheten av städer. På sommaren ges bladen och på vintern rotfrukterna. Denna fodring ger välgödda kor.

I avlägsna orter kan man så havre och skörda halmen innan den går i ax. Detta kan ske 2 gånger per sommar. Blandas med rotfrukter. Vicker avskäres så mycket som går åt per dag och lägges i 6 korgar, där det får jäsa. Varje dag görs en ny korg i ordning. Detta foder ger välgödda och högmjölkande djur.

Till hjälp vid vinterfodringen tar man vara på blad av kål och grönsaker och gör som till surkål. Syrningen sker i gropar, som kan öppnas mitt i vintern. Detta foder spar salt.

----------------------------
 
1450Om de orsaker som hindra eller befordra en bättre årsväxtRoberg, Johan
1790, nov-dec

OM DE ORSAKER, SOM HINDRA ELLER BEFORDRA EN BÄTTRE ÅRSWÄXT.

Samma orsaker och förslag till förbättring, som i de flesta tidigare redovisade förslagen. Dessa förslag är insände av Johan Roberg i Finland.

----------------------------
 
1451Åtskilliga försök att på ett nyttigt sätt använda sågspånGeijer, Carl Fredric
1790, nov-dec

ÅTSKILLIGA FÖRSÖK, AT PÅ ET NYTTIGT SÄTT ANWÄNDA SÅGSPÅN.

Sågspån blandad i lerjord ger jorden hjälp, då den behåller vätska och syra hos sig. Nyttjad till strö hos boskapen och blandad med gödsel ökas gödseln betydligt.

Bra att tvätta golv med och att lägga i trossbottnar.

Genom att blanda sågspån, kalk och lervatten, som stryks på insidan av väggarna, har dessa blivit betydligt mer värmeisolerade.

På utsidan av husen klädes med pinnar och därpå lägges ett kalk och sandbruk med gamla stötta tegelstenar och hammarslagg i. Blandas med hästgödsel. De som fruktar att kalken skall skada huset lägger näver emellan.

----------------------------
 
1452Uppodlingar i LillkyrkaOlofsson, Lars
1790, nov-dec

BERÖMLIGE UPPODLINGAR.

Erik Andersson som arrenderat av Carl Hillerbrandsson Uggla vid Ekeberg har avsevärt förbättrat torpet med uppodling, dikning och stengärdsgårdars anläggande.

Uppvisat på sockenstämma i Lillkyrka 1 augusti 1790

----------------------------
 
1453BelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, nov-dec

UTSATTE BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

Kungl. PatriotiskaSällskapet utsätter ett premium att utbetalas i 3 år, till dem som levererar det längsta hästtaglet.

----------------------------
 
1454Anmärkningar angående väderleken oktober och november 1790Patriotiska Sällskapet
----------------------------
 
1455Regler för boskapsskötselDalqvist, Henric
1791, jan-febr

REGLOR FÖR BOSKAPS-SKÖTSELN.

Kreaturen har lika behov som människan. Nämligen tillräcklig föda och förvaring från olägenhet av hårdare årstider.

Djuren måste få riklig men också omväxlande föda. Foder från åker och äng, men också löv och jordfrukter.

Ett norskt rim: Rönnen föder, almen göder, asp lägger smör i ask.

Även vass ges men den skall vara skuren ovan vatten, annars skadar vattnet, som blir stående i piporna.

Att hålla fasta mattider tar inte mer tid än att ge när som.

Här följer en "matsedel" för ett dygn för häst, kor och får.

All gröpa gives i ämbar och långfodret i häck. Vid foderbrist ges löv, lingonris, blåbärsris, mossa, ljung, humlerevor och allehanda ogräs, kvistar av tall och en. Bark av träd bör undvikas, då det skadar trädet. Hästgödsel kokad med barkmjöl, löv eller något påströ tjänar till ombyte för kor.

Förslag på olika botemedel för de vanligaste sjukdomar, som drabbar kreaturen.

Den ledsamme trädgårdsmästaren, geten, bör gå på bete långt bort i skogen. Den besvärlige trädgårdsdrängen, svinet, bör ha avskilda egna rum, då deras gödsel är stinkande och ohälsosam.

----------------------------
 
1456Orsakerna till västgötastädernas undervikt i handel och rörelse och hur den kan hjälpasHjelmberg, Mag. Pet.
1791, jan-febr

ORDSAKERNA TIL WÄSTGÖTHA STÄDERNES UNDERWIGT I HANDEL OCH RÖRELSE, OCH HURU DEN KAN AFHJELPAS.

Då lantmannen får säd över och försöker sälja den i uppstäderna går detta inte på grund av att dessa städer har eget tillräckligt åkerbruk. Han måste då draga vidare till sjöstäderna och genom den långa resan blir det ingen förtjänst.

Det är vanligt att lantmännen odlar tobak, som fordrar den bästa jorden. Ofta använder han skörden för egen räkning. Om man istället lät stadsborna odla tobak på sina mycket goda åkrar och sålde den till sjöstäderna, skulle man få en god inkomst därav. Då skulle också lantmannen kunna sälja sin säd och med transporten tillbaka ta med nödvändiga varor.

Även kryddor och färgvaror, som vi nu köper utrikes skulle kunna odlas på de goda jordarna i städerna, där tillgång på gödsel är obegränsad. Detta skulle sedan generera tillverkning av olika slag och en folkökning, som i sin tur konsumerar lantmannens produkter. Då kan vi tvinga utrikes handelsmän att betala vår koppar, stål, alun, tjära, beck och bräder kontant.

----------------------------
 
1457Vidare försök angående stenmossornas färgämnenAnonym
1791, jan-febr

WIDARE FÖRSÖK, ANGÅENDE STENMOSSORNAS FÄRGÄMNEN.

Önskemål att alla svenska berg vore fridlysta. På deras ytor växer sådana rikedomar, som den lågtänkande föraktar och den otänkande inte ser.

Vi köper från utlandet färgstoffer för flera tusen daler, trots att de växer på våra klippor och berg.

Vidare följer noggranna recept på olika mossor och deras användbarhet som färgämne.

----------------------------