Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1441Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Vilka orsakerna är till missväxtEkman, Georg
1790, sept-okt

OFÖRGRIPELIGT SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEK), SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I WÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI BRISTER, HWILKA UTI ALLMÄNNA OCH ENSKILDTA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS M M?

Georg Ekmans svar: Han är intet som plantar, icke heller han som vattnar, utan Gud allena, som växten giver. Icke dess mindre är det visst, att jordbrukarens egen åtgärd bidrager till bättre eller sämre skörd.

Oförmögenhet och fattigdom är den första orsaken till dålig årsväxt. Okunnighet och fördomar är också en orsak, men kunskapen blir allt bättre. Ängens vanhävd och storlek gentemot åkern är en betydande orsak till dåligt resultat.

För lite gödsel ger mager åker och det gamla ordstävet: Äng är åkers moder gäller.

Hållskjutssystemet gör att jordbrukaren kan förlora flera dagar av sin arbetskraft då han som bäst behöver den. Den i och för sig goda tanken i storskiftesdelning kan rubbas om en part klagar.

Detta gör att man inte vill kosta på någon förbättring på åker och äng, då man inte är säker att få behålla dem. Samma orsak gäller kontrakt om hemmansbruk, som upprättas bara för 3-4 år. Ingen vill anstränga sig för så kort tid. Detta gäller också indelningshavare och brukare av boställen samt bönder som är bruk, kungs- och sätesgårdar underställde.

Rågsädet är dock den största orsaken till missväxt. Efter 5 års experiment ges några praktiska råd.

----------------------------
 
1442Om betesmarks och hagars rätta hävdOxellöf, Lars
1790, sept-okt

OM BETESMARKS OCH HAGARS RÄTTA HÄFD.

Ängen måste förmeras och ett schema hur omloppsbruk skall gå till finns.

----------------------------
 
1443Försök med åtskilliga stenmossorHolmberger, Pet.
1790, sept-okt

FÖRSÖK, ANSTÄLDTA MED ÅTSKILLIGE STENMOSSOR.

Liksom alla växter, bidrager även mossorna till alltets prydnad och nytta. På vintern gömmer de puppor och larver och frön.

Som färgämne är de synnerligen nyttiga och ger stor variation av färger.

Redogörelse för flera försök.

----------------------------
 
1444Översättning ur Brittiska Aftonposten angående en i Amerika använd AgronomeAnonym
1790, sept-okt

ÖFWERSÄTTNING AF EN ARTIKEL UTUR ST. JAMES CHRONICLE ELLER BRITTISKA AFTON-POSTEN, DÄR INFÖRD UTUR ET EN LITEN FRANSYSK BOK NU ALLMÄN I AMERICA UNDER NAMN AF AGRONOME ELLER LANDTMANS FICK-LEXICON.

Flera beskrivningar hur man preparerar sädeskorn innan man sår.

----------------------------
 
1445Bladen och frukten av vilda kastanjer nyttjade till boskapsfoderAnonym
1790, sept-okt

BLADEN OCH FRUCKTEN AF WILDA KASTANIER, NYTTIADE TIL BOSKAPS-FODER.

Kastanjebladen saltas ner i kar. Lika delar salt och aska. Detta ges som foder och även hela kastanjer med skal kan ätas av oxar.

----------------------------
 
1446Utdrag ur ett brev angående årsväxten i FinlandAnonym
1790, sept-okt

UTDRAG AF ET BREF ANGÅENDE ÅRSWÄXTEN, M. M., I FINLAND.

God höskörd och bra skördeväder. En Valtur albicilla (rovfågel) uppförd i trädgården sittande på sin ställning, har skyddat trädgården för skadefåglar

----------------------------
 
1447Utdelade hedersbelöningarPatriotiska Sällskapet
1790, sept-okt

UTDELTE HEDERS-BELÖNINGAR AF KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPET.

För uppodling, stenhusbyggnader. 15 års berömlig tjänst vid lantbruket samt 15 års berömlig ladugårdspigtjänst.

----------------------------
 
1448Anmärkningar angående väderleken augusti och september 1790Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1449Slutet på Riems svar angående kors utfordring (se 1790 sept.)Riem
1790, nov-dec

ÖFWERSÄTTNING OCH UTDRAG AF AMTS-RÅDET M.M. JOH. RIEMS SWAR, SOM WUNNIT UTSATT BELÖNING, PÅ EN AF KEJSERLIGA RYSKA OECONOMISKA SÄLLSKAPET UTI PETERSBURG UTSTÄLD SÅ LYDANDE FRÅGA: HWILKET UTFORDRINGS SÄTT, OCH HWILKEN SKÖTSEL, ÄR UTI WÅRT LÄGE IFRÅN OCH MED 56:TE TIL OCH 60:DE GRADENS POL-HÖGD, DE TJENLIGASTE FÖR KOR, AT TILWÄGA BRINGA HOS DEM MER OCH FETARE MJÖLK, ÄN I DESSA ORTER WANLIGEN WANKAS, UTAN AT SÅDAN UTFORDRING OCH SLIKT MJÖLKÖDANDE UNDERHÅLL, UTI OMKOSTNADEN UPGÅR EMOT, OM ICKE ÖFWERSTIGER WINSTEN?

Huru mjölkkor förmånligast underhållas uti och nära intill en betydlig stad, och huru mera avsides i landet? Att sälja mjölk, grädde och färskt smör i en stor stad ger mer inkomst och tillåter bättre foder.

Men lika viktigt är att på landsbygden ge gott foder för att inkomsten skall bliva förmerad och gödseltillgången förbättrad.

Att föda kor med avfall från trädgård, drickesbryggning eller brännvinsbränning, då man ger dem dranken, är lätt i närheten av städer. På sommaren ges bladen och på vintern rotfrukterna. Denna fodring ger välgödda kor.

I avlägsna orter kan man så havre och skörda halmen innan den går i ax. Detta kan ske 2 gånger per sommar. Blandas med rotfrukter. Vicker avskäres så mycket som går åt per dag och lägges i 6 korgar, där det får jäsa. Varje dag görs en ny korg i ordning. Detta foder ger välgödda och högmjölkande djur.

Till hjälp vid vinterfodringen tar man vara på blad av kål och grönsaker och gör som till surkål. Syrningen sker i gropar, som kan öppnas mitt i vintern. Detta foder spar salt.

----------------------------