Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1434I Bernska ekonomiska socitetens handlingar införd avhandling angående kol och brand på sädenRiem
1790, juli-aug

UTDRAG UTUR EN I BERNSKA OECON. SOCIETETENS HANDLINGAR INFÖRD OCH AF AMTS-RÅDET RIEM MED ANMÄRKNINGAR UTGIFWEN AFHANDLING OM KOHL ELLER BRAND PÅ SÄDEN.

Sjukdom på säd kallad spets eller vissnadsbrand och i dess svåraste form kol. Orsaken anses vara dåligt utsäde. Kan man inte skaffa friskt utsäde kan man lägga säden i ett kar med gödselvatten och när säden är upptagen och torkad, pudrar man kalk över.

Ett annat sätt är att lägga säden i blöt i lut upplöst i osläkt kalk.

Tredje sättet är att lägga säden i en lag av vitriol och salpeter.

----------------------------
 
1435Om nyttan av Menyanthes trifoliata att brygga öl och dricka med i stället för humleLiljeblad, Sam.
1790, juli-aug

OM NYTTAN AF MENYANTHES TRIFOLIATA, AT BRYGGA ÖL OCH DRICKA MED, I STÄLLET FÖR HUMLA.

Sam. Liljeblad, fil mag. reste på Öland och träffade en engelsk skeppare, som strandat där. Han lärde ut ett sätt att göra engelsk porter utan humle, som är dyrt och svåråtkomligt på vissa ställen.

Han tog vattenklöver (mäss, missne, bläcken, getkål, getväppling, vattenväppling) och kokade bladen. Lagen hälldes på drickat med viss försiktighet, då det är mycket beskt. Ölet blev gott och anses hälsosamt

----------------------------
 
1436Om den i Europa kända silkesmaskenHasselqvist
1790, juli-aug

OM DEN I EUROPA KÄNDA SILKESMASKEN.

Då lantmannen en stund kan ägna sig åt sommarens fröjder och iklädd en silkesklädnad njuter av önskad svalka, är han kanske intresserad att läsa om silkesmaskens historia.

Det finns troligen flera arter. Både i Japan och i Amerika beskrivs de. De leva av bladen på det vita mullbärsträdet, men en del forskare anse att det svarta är bäst. Man bör dock inte blanda de båda sorterna.

Det skytiska folket var de första som använde silke. Det blev sedan bekant i Kina och därifrån kom det till Persien. Vidare till Grekland och Rom, där det kostade lika mycket som guld.

1130 lär man med framgång ha lyckats framställa silke första gången. Det var på Sicilien.

Mullbärsträdet räknar Kina som sin födelseort och där är vintrarna lika kalla som här. Det borde alltså inte vara någon omöjlighet att odla silkesmask i Sverige. Patriotiska Sällskapet utdelar belöningar till dem som försöker.

Så snart fjärilarna framkomma är deras enda åstundan att para sig. Hanen håller sig still så när som på en del darrningar. Parningen varar i 4 dygn. Hanen dör, medan honan lägger 300-600 ägg. Äggen samlas och hålles torra till på våren, då mullbärsträdet får löv.

När masken kläcks är han svart och genomgår sedan 5 hudömsningar som kallas sömn. Vid den femte sömnen spinner masken 450 alnar silke. Efter 8 veckor är fjärilen färdig. Den har ögon med 3118 sexkantiga speglar. Äter mycket med flyger inte.

De nystan (kokonger) som man skall använda måste man efter 8 dagar hänga i solen, kasta ned i kokande vatten eller lägga dem i en varm ugn, så att fjärilen dör. Därefter läggs de i ett ljummet gummibad och ändarna lossas och spinns sedan flera tillsammans till en tråd.

Drottning Lovisa Ulrika har efter 100 av sina maskar fått ett lod silke.

I Kina finns vilda maskar, som kineserna försöker skydda för fåglar och andra skadedjur. Silke används som läkemedel. Anses hjärtstyrkande, bränt läker det sår. Stryper man ormar med silkesnören och använder dem om halsen mot halssjuka har det god effekt, med tillhjälp av lite god tro.

----------------------------
 
1437Försök att torka hö vid infallande regnväderAnonym
1790, juli-aug

FÖRSÖK AT TORRKA HÖ WID INFALLANDE RÄGNWÄDER.

Statsrådet von Kelchen i St. Petersburg lät under ett ihållande regn under höslåttern hugga träd i skogen och avlöva dem. Sedan hängdes höet i trädens kronor och torkade fort. Han har beslutat att ha sådana torkställningar permanent på sin ängar.

Prisfråga: Vilka är de rätta och alltid gällande grunder, som vid inrättningen av cirkulations åkerbruk bör iakttagas?

----------------------------
 
1438KungörelsePatriotiska Sällskapet
1790, juli-aug

KUNGÖRELSE

Vilka är de rätta och alltid gällande grunder, som vid inrättning av cirkulationsbruk bör iakttagas?

----------------------------
 
1439Anmärkningar angående väderleken för juni och juli 1790Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1440Riems svar som fått belöning i Petersburg angående kors utfordring för att ge mer och fetare mjölkRiem
1790, sept-okt

ÖFWERSÄTTNING OCH UTDRAG AF AMTS-RÅDET M M JOH. RIEMS SWAR, SOM WUNNIT UTSATT BELÖNING, PÅ EN AF KEJSERLIGA RYSKA OECONOMISKA SÄLLSKAPET UTI PETERSBURG UTSTÄLD SÅ LYDANDE FRÅGA: HWILKET UTFORDRINGS SÄTT, OCH HWILKEN SKÖTSEL, ÄR UTI WÅRT LÄGE IFRÅN OCH MED 56:TE TIL OCH MED 60:DE GRADENS POL-HÖGD, DET TJENLIGASTE FÖR KOR, AT TILWÄGA BRINGA HOS DEM MER OCH FETARE MJÖLK, ÄN I DESSA ORTER WANLIGEN WANKAS, UTAN AT SÅDAN UTFORDRING OCH SLIKT MJÖLKÖDANDE UNDERHÅLL, UTI OMKOSTNADEN UPGÅR EMOT, OM ICKE ÖFWERSTIGER WINSTEN?

Riems svar, som fått belöning i St. Petersburg angående kors utfodring för att ge mer och fetare mjölk.

Att utfordra djuren i stall eller vid husen året om.

Att hålla båsen rena och dragfria.

Att satsa på de kor, som inte bli feta under den tid de mjölka trots gott foder.

Att kalvar, som är tänkta till mjölkkor, skall ha gott foder.

Här följer detaljerad beskrivning av kalvars och kors kosthåll. Beskrivning av en bra ladugård enligt engelskt föredöme.

----------------------------
 
1441Svar på Kungl. Patriotiska Sällskapets fråga: Vilka orsakerna är till missväxtEkman, Georg
1790, sept-okt

OFÖRGRIPELIGT SWAR PÅ KONGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FRÅGA: HWILKA ÄRO DE ORSAKER (UTOM WÄDERLEK), SOM I ALLMÄNHET MÄST BIDRAGA TIL MISSWÄXTER I WÅRT LAND? BÖRA DE UPSÖKAS ANTINGEN UTI LANDTMANNENS MINDRE ARBETSAMHET OCH OKUNNIGHET, ELLER UTI BRISTER, HWILKA UTI ALLMÄNNA OCH ENSKILDTA FÖRFATTNINGAR TORDE KUNNA UPLETAS M M?

Georg Ekmans svar: Han är intet som plantar, icke heller han som vattnar, utan Gud allena, som växten giver. Icke dess mindre är det visst, att jordbrukarens egen åtgärd bidrager till bättre eller sämre skörd.

Oförmögenhet och fattigdom är den första orsaken till dålig årsväxt. Okunnighet och fördomar är också en orsak, men kunskapen blir allt bättre. Ängens vanhävd och storlek gentemot åkern är en betydande orsak till dåligt resultat.

För lite gödsel ger mager åker och det gamla ordstävet: Äng är åkers moder gäller.

Hållskjutssystemet gör att jordbrukaren kan förlora flera dagar av sin arbetskraft då han som bäst behöver den. Den i och för sig goda tanken i storskiftesdelning kan rubbas om en part klagar.

Detta gör att man inte vill kosta på någon förbättring på åker och äng, då man inte är säker att få behålla dem. Samma orsak gäller kontrakt om hemmansbruk, som upprättas bara för 3-4 år. Ingen vill anstränga sig för så kort tid. Detta gäller också indelningshavare och brukare av boställen samt bönder som är bruk, kungs- och sätesgårdar underställde.

Rågsädet är dock den största orsaken till missväxt. Efter 5 års experiment ges några praktiska råd.

----------------------------
 
1442Om betesmarks och hagars rätta hävdOxellöf, Lars
1790, sept-okt

OM BETESMARKS OCH HAGARS RÄTTA HÄFD.

Ängen måste förmeras och ett schema hur omloppsbruk skall gå till finns.

----------------------------