Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1430Misslyckade försök gjorda i Skaraborgs länAnonym
1790, maj-juni

MISSLYCKADE FÖRSÖK GJORDE I SKARABORGS LÄN

I trädgårdsböcker står att man skall ta en pilgren och borra hål i. Där sätter man kvistar av fruktträd och överhöljer allt med jord. Dessa kvistar slog inte rot.

Frö av kinesisk hampa såddes och växte till en karls höjd, men gav inga frön.

Kinesiskt oljefrö såddes med dog.

Jag har flera gånger sått bovete. Det har vid första frostnatt frusit och stått rött som en räv.

Jordvallar är mig obehagliga, då varje gång jag försökt har det misslyckats.

Stickgödsel är inte lämpligt, då barren kväver växten. Då jag ett år körde ut gödseln på vintern, blev den förtorkad trots noggrann täckning.

Morötter som såddes på hösten kom inte upp.

Sibiriskt lin växer bra, men går inte att röta.

Klöver är en ömtålig växt, som ruttnar under snön och äts upp av möss och ohyra.

Baron Brauners råd att bygga spjälstegar under krubborna för att samla upp hö och sädesfrö, som blir kvar i fodret, är inte bra, då kreaturen går upp i de låga krubborna och smutsar ned.

----------------------------
 
1431Horologium floraeDal, Anders
1790, maj-juni

HOROLOGIUM FLORAE

Exempel på växter, som visar den kommande väderleken och hur länge deras blommor är öppna under dygnet

----------------------------
 
1432Om eldsläckning uti brev till Kungl. Patriotiska Sällskapets förste sekreterareAken F J von
1790, maj-juni

OM ELD-SLÄCKNING: UTI BREF TIL KGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRSTE SECRETERARE

Vid en stor brand i ett foderhus i Örebro stad hotades hela staden. 4-5 ladugårdhus och två andra träbyggnader övertändes. Vinden låg mot staden och folket började förtvivla och skingras. Jag hade sett i en dansk skrift ett medel mot brand, nämligen vitriol och alun. Dessa salter lät jag smälta i ett sprutkar och det hade lika god verkan som 50 vattenkar. Vid mindre brand bör man använda vanligt vatten, då möbler blir skadade av saltblandningen. Jag önskar att sekreteraren vill sprida detta till medborgarna.

----------------------------
 
1433Anmärkningar angående väderleken för april och mars 1790Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1434I Bernska ekonomiska socitetens handlingar införd avhandling angående kol och brand på sädenRiem
1790, juli-aug

UTDRAG UTUR EN I BERNSKA OECON. SOCIETETENS HANDLINGAR INFÖRD OCH AF AMTS-RÅDET RIEM MED ANMÄRKNINGAR UTGIFWEN AFHANDLING OM KOHL ELLER BRAND PÅ SÄDEN.

Sjukdom på säd kallad spets eller vissnadsbrand och i dess svåraste form kol. Orsaken anses vara dåligt utsäde. Kan man inte skaffa friskt utsäde kan man lägga säden i ett kar med gödselvatten och när säden är upptagen och torkad, pudrar man kalk över.

Ett annat sätt är att lägga säden i blöt i lut upplöst i osläkt kalk.

Tredje sättet är att lägga säden i en lag av vitriol och salpeter.

----------------------------
 
1435Om nyttan av Menyanthes trifoliata att brygga öl och dricka med i stället för humleLiljeblad, Sam.
1790, juli-aug

OM NYTTAN AF MENYANTHES TRIFOLIATA, AT BRYGGA ÖL OCH DRICKA MED, I STÄLLET FÖR HUMLA.

Sam. Liljeblad, fil mag. reste på Öland och träffade en engelsk skeppare, som strandat där. Han lärde ut ett sätt att göra engelsk porter utan humle, som är dyrt och svåråtkomligt på vissa ställen.

Han tog vattenklöver (mäss, missne, bläcken, getkål, getväppling, vattenväppling) och kokade bladen. Lagen hälldes på drickat med viss försiktighet, då det är mycket beskt. Ölet blev gott och anses hälsosamt

----------------------------
 
1436Om den i Europa kända silkesmaskenHasselqvist
1790, juli-aug

OM DEN I EUROPA KÄNDA SILKESMASKEN.

Då lantmannen en stund kan ägna sig åt sommarens fröjder och iklädd en silkesklädnad njuter av önskad svalka, är han kanske intresserad att läsa om silkesmaskens historia.

Det finns troligen flera arter. Både i Japan och i Amerika beskrivs de. De leva av bladen på det vita mullbärsträdet, men en del forskare anse att det svarta är bäst. Man bör dock inte blanda de båda sorterna.

Det skytiska folket var de första som använde silke. Det blev sedan bekant i Kina och därifrån kom det till Persien. Vidare till Grekland och Rom, där det kostade lika mycket som guld.

1130 lär man med framgång ha lyckats framställa silke första gången. Det var på Sicilien.

Mullbärsträdet räknar Kina som sin födelseort och där är vintrarna lika kalla som här. Det borde alltså inte vara någon omöjlighet att odla silkesmask i Sverige. Patriotiska Sällskapet utdelar belöningar till dem som försöker.

Så snart fjärilarna framkomma är deras enda åstundan att para sig. Hanen håller sig still så när som på en del darrningar. Parningen varar i 4 dygn. Hanen dör, medan honan lägger 300-600 ägg. Äggen samlas och hålles torra till på våren, då mullbärsträdet får löv.

När masken kläcks är han svart och genomgår sedan 5 hudömsningar som kallas sömn. Vid den femte sömnen spinner masken 450 alnar silke. Efter 8 veckor är fjärilen färdig. Den har ögon med 3118 sexkantiga speglar. Äter mycket med flyger inte.

De nystan (kokonger) som man skall använda måste man efter 8 dagar hänga i solen, kasta ned i kokande vatten eller lägga dem i en varm ugn, så att fjärilen dör. Därefter läggs de i ett ljummet gummibad och ändarna lossas och spinns sedan flera tillsammans till en tråd.

Drottning Lovisa Ulrika har efter 100 av sina maskar fått ett lod silke.

I Kina finns vilda maskar, som kineserna försöker skydda för fåglar och andra skadedjur. Silke används som läkemedel. Anses hjärtstyrkande, bränt läker det sår. Stryper man ormar med silkesnören och använder dem om halsen mot halssjuka har det god effekt, med tillhjälp av lite god tro.

----------------------------
 
1437Försök att torka hö vid infallande regnväderAnonym
1790, juli-aug

FÖRSÖK AT TORRKA HÖ WID INFALLANDE RÄGNWÄDER.

Statsrådet von Kelchen i St. Petersburg lät under ett ihållande regn under höslåttern hugga träd i skogen och avlöva dem. Sedan hängdes höet i trädens kronor och torkade fort. Han har beslutat att ha sådana torkställningar permanent på sin ängar.

Prisfråga: Vilka är de rätta och alltid gällande grunder, som vid inrättningen av cirkulations åkerbruk bör iakttagas?

----------------------------
 
1438KungörelsePatriotiska Sällskapet
1790, juli-aug

KUNGÖRELSE

Vilka är de rätta och alltid gällande grunder, som vid inrättning av cirkulationsbruk bör iakttagas?

----------------------------