Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1424Utsatt fråga till besvarande mot belöningPatriotiska Sällskapet
1790, mars-apr

UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING

Vilka är de så kallade brodd- och rotmaskar som på 1789 års höstsäd gjort åverkan och vilka är de säkraste och minst kostsamma förvarings- och botemedlen?

----------------------------
 
1425Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1790Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1426Minneshjälp vid ängsskötselMellström, Jon
1790, maj-juni

MINNESHJÄLP WID ÄNGSSKÖTSEL

Träd, buskar, mycken torka eller fukt hindrar god höskörd. En torr ängsmark uppfriskas av alträd planterade i rad i öst-västlig riktning. Även vattenledningar kan anläggas. Vid för mycket väta måste diken anläggas. Tuvor avskärs med tuvplog och ängen sås med gräsfrö. För sen slåtter fördärvar ängen. Lien skall vara sådan, att slåtterkarlen kan gå rak. Hans högra fot skall alltid vara främst. Vid våt väderlek vändes strängarna för att, sedan de torkat, dragas ihop till såtar eller stackar. Så fort höet torkat helt inkörs det. Inget gräs sätts i hässjor, om det inte skall stå på hässjan och hemföras direkt från den. Ladorna skall ha vädringsgluggar och om de bara har jordgolv, lägges höet på överblivna gärdselstörar. Har man överskott av halm, kan den utbredas mellan höet.

Olämplig betning försämrar den bästa äng. Egentligen borde ingen äng betas alls. Var åttonde dag utsprids spillningen.

----------------------------
 
1427Beskrivning på en svart färganstrykning på spåntakBergius, Peter Jonas
1790, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN SWART FÄRG-ANSTRYKNING UPPÅ SPÅNTAK

Jag kokade takspån i järnvitriol. Spånen skall vara snett avskurna i nederändan, så att regndropparna inte faller i fogen. När hela taket är påspikat överstryks det med en färgsmet bestående av, 1 tunna tjära blandad med harts och kimrök. Strykes på varmt. För att behålla värmen i smeten släpper man ned varma stenar med jämna mellanrum.

----------------------------
 
1428Tankar över Skånska lanthushållningenAnonym
1790, maj-juni

TANKAR ÖFWER SKÅNSKA LANDTHUSHÅLLNINGEN

Skåne är ett landskap, som har stora förutsättningar till god hushållning. Dock har man utarmat skogen, utan att göra nyplanteringar. Även torven bör man vara sparsam med.

Ängsskötseln skulle förbättras genom inrättande av beteshagar och om man hade vallhjon. Fick man bättre hö, blev dragarna starkare.

Åkern missköts och ger inte den avkastning, som den med tanke på jordmån och klimat borde kunna ge. De borde dika ut sina åkrar och ängar.

Alla dessa förbättringar fordrar arbete. Man borde hitta nya arbetsmetoder för att med mindre folk uträtta mer. De använder tunga och oformliga redskap, som fordra flera dragare. Den skånska plogen kräver att dragarna är långt ifrån redskapet och blir då tyngre. Myllan är hård, därför att man inte kör på sommarträdet. Arbetsvagnarna är tunga och det behövs två dragare. Man borde också förhindra de utflyttningar av folk, som sker till Danmark. Särskilt ungt och raskt folk söker där en bättre framtid.

När drängarna gifter sig, får de ynkliga små hus att bo i och kan ofta inte livnära sin familj. De som blir lantbönder under frälsehemman vet aldrig hur många dagsverken de skall göra. Det beror helt på frälsebondens behov. De borde få riktiga torp att leva av.

Skiftena borde också ses över.

----------------------------
 
1429Några anmärkningar om missväxt på 1690-taletBergius, P J
1790, maj-juni

NÅGRA ANMÄRKNINGAR OM MISSVÄXT ÅREN PÅ 1690 TALET

Efter samtal med segelduksfabrikör Hellman på Norrmalm om de uppgifter han samlat om missväxten vintern 1694, bad jag honom skriva sina upplysningar i Hushålls-Journalen.

30000 människorna omkom i sädesorterna Livland, Estland och Finland. Även i Göta- och Svealand omkom många trots hjälp av konung Carl XI. Han beskriver väderleken och årsväxten under åren på 1690-talet. Det kan enligt bondepraktikan aldrig falla för mycket regn före midsommar. Han sammanfattar att Sverige är av natur och klimat ett kallt och fattigt land, men genom arbete och sparsamhet mäktigt och rikt nog.

----------------------------
 
1430Misslyckade försök gjorda i Skaraborgs länAnonym
1790, maj-juni

MISSLYCKADE FÖRSÖK GJORDE I SKARABORGS LÄN

I trädgårdsböcker står att man skall ta en pilgren och borra hål i. Där sätter man kvistar av fruktträd och överhöljer allt med jord. Dessa kvistar slog inte rot.

Frö av kinesisk hampa såddes och växte till en karls höjd, men gav inga frön.

Kinesiskt oljefrö såddes med dog.

Jag har flera gånger sått bovete. Det har vid första frostnatt frusit och stått rött som en räv.

Jordvallar är mig obehagliga, då varje gång jag försökt har det misslyckats.

Stickgödsel är inte lämpligt, då barren kväver växten. Då jag ett år körde ut gödseln på vintern, blev den förtorkad trots noggrann täckning.

Morötter som såddes på hösten kom inte upp.

Sibiriskt lin växer bra, men går inte att röta.

Klöver är en ömtålig växt, som ruttnar under snön och äts upp av möss och ohyra.

Baron Brauners råd att bygga spjälstegar under krubborna för att samla upp hö och sädesfrö, som blir kvar i fodret, är inte bra, då kreaturen går upp i de låga krubborna och smutsar ned.

----------------------------
 
1431Horologium floraeDal, Anders
1790, maj-juni

HOROLOGIUM FLORAE

Exempel på växter, som visar den kommande väderleken och hur länge deras blommor är öppna under dygnet

----------------------------
 
1432Om eldsläckning uti brev till Kungl. Patriotiska Sällskapets förste sekreterareAken F J von
1790, maj-juni

OM ELD-SLÄCKNING: UTI BREF TIL KGL. PATRIOTISKA SÄLLSKAPETS FÖRSTE SECRETERARE

Vid en stor brand i ett foderhus i Örebro stad hotades hela staden. 4-5 ladugårdhus och två andra träbyggnader övertändes. Vinden låg mot staden och folket började förtvivla och skingras. Jag hade sett i en dansk skrift ett medel mot brand, nämligen vitriol och alun. Dessa salter lät jag smälta i ett sprutkar och det hade lika god verkan som 50 vattenkar. Vid mindre brand bör man använda vanligt vatten, då möbler blir skadade av saltblandningen. Jag önskar att sekreteraren vill sprida detta till medborgarna.

----------------------------