Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
1419Anmärkning över 1789 års höstsåddCreutz, Carl Gustaf
1790, mars-apr

ANMÄRKNING ÖFWER 1789 ÅRS HÖST-SÅDD

Höstsådden, som blivit misslyckad, har lidit mer av solhettan än av mask. När brodden avtynade angreps den av löss.

----------------------------
 
1420Anteckningar angående folknumrenAnonym
1790, mars-apr

ANTECKNINGAR ANGÅENDE FOLKNUMMERN

Stockholm, Kungl. Lifgardets församling, födda 92 , döda 237.

I Falun var ett lyckligt år.

I Kalmar föddes 107 och dog 183.

I Karlskrona föddes 288, men 6011 dog, varav 5000 av amiralitetets manskap.

I Lund föddes 78 barn och endast 44 personer avled.

I Göteborg i Garnisonsförsamlingen föddes 131 barn men på grund av kriget dog 752 personer.

I Vänersborg föddes 59 barn, men 135 personer avled, flest i rötfeber och tärande sjukdomar.

I Borås dog 52 fler än som föddes.

----------------------------
 
1421Utdrag ur brev från ÅboAnonym
1790, mars-apr

UTDRAG AF ET BERF IFRÅN ÅBO DEN 21 DECEMBER 1789

Hösten har varit blid. Rågbrodden ganska fin utan skador av mögel och sniglar.

----------------------------
 
1422Berömliga gärningarAnonym
1790, mars-apr

BERÖMLIGE GÄRNINGAR

Odalmannen Lars Dristig från Rumskulla, som varit soldat i Pommern har nu gift sig och uppodlat ett ställe. Han har byggt en kvarn, vilket ledde till rättegång med andra brukspatroner, som ville fördärva hans goda uppsåt. Han har nu av konungen fått privilegier till detta verk.

----------------------------
 
1423Utdelad brandstodPatriotiska Sällskapet
1790, mars-apr

UTDELT BRANDSTOD FÖR ÅR 1789

3 personer har fått brandstod av Kungl. Patr. Sällskapet.

----------------------------
 
1424Utsatt fråga till besvarande mot belöningPatriotiska Sällskapet
1790, mars-apr

UTSATT FRÅGA TIL BESWARANDE EMOT BELÖNING

Vilka är de så kallade brodd- och rotmaskar som på 1789 års höstsäd gjort åverkan och vilka är de säkraste och minst kostsamma förvarings- och botemedlen?

----------------------------
 
1425Anmärkningar angående väderleken för februari och mars 1790Patriotiska Sällskapet


----------------------------
 
1426Minneshjälp vid ängsskötselMellström, Jon
1790, maj-juni

MINNESHJÄLP WID ÄNGSSKÖTSEL

Träd, buskar, mycken torka eller fukt hindrar god höskörd. En torr ängsmark uppfriskas av alträd planterade i rad i öst-västlig riktning. Även vattenledningar kan anläggas. Vid för mycket väta måste diken anläggas. Tuvor avskärs med tuvplog och ängen sås med gräsfrö. För sen slåtter fördärvar ängen. Lien skall vara sådan, att slåtterkarlen kan gå rak. Hans högra fot skall alltid vara främst. Vid våt väderlek vändes strängarna för att, sedan de torkat, dragas ihop till såtar eller stackar. Så fort höet torkat helt inkörs det. Inget gräs sätts i hässjor, om det inte skall stå på hässjan och hemföras direkt från den. Ladorna skall ha vädringsgluggar och om de bara har jordgolv, lägges höet på överblivna gärdselstörar. Har man överskott av halm, kan den utbredas mellan höet.

Olämplig betning försämrar den bästa äng. Egentligen borde ingen äng betas alls. Var åttonde dag utsprids spillningen.

----------------------------
 
1427Beskrivning på en svart färganstrykning på spåntakBergius, Peter Jonas
1790, maj-juni

BESKRIFNING PÅ EN SWART FÄRG-ANSTRYKNING UPPÅ SPÅNTAK

Jag kokade takspån i järnvitriol. Spånen skall vara snett avskurna i nederändan, så att regndropparna inte faller i fogen. När hela taket är påspikat överstryks det med en färgsmet bestående av, 1 tunna tjära blandad med harts och kimrök. Strykes på varmt. För att behålla värmen i smeten släpper man ned varma stenar med jämna mellanrum.

----------------------------