Warning: Undefined array key "ImaId" in /customers/b/f/b/ukforsk2.se/httpd.www/hushalldb/hushall.php on line 29
0148Utdrag ur en akademisk avhandling om besådda ängarHaggren, Lars Christopher
1777, sept

UTDRAG AF EN ACADEMISK AFHANDLING OM BESÅDDE ÄNGAR

Om inte människan dragit den högstes förbannelse över jorden, skulle naturen frambringa, vad människan behöver av sig självt. Nu åligger det människan att med sitt arbete ersätta denna brist.

Boskapsskötsel är sedan äldsta tider ansedd som det säkraste sättet att erhålla nödig utkomst. Därför planterade de gamle åtskilliga växter lämpliga till boskapsföda.

Vore det inte bättre att föda djuren med säd och slippa allt arbete med ängen? Ingen har bevisat, att djur uppfödda på hö är sämre än de som fått säd. Troligen skulle också de utökade åkrarna skötas dåligt liksom ängarna nu. Risken är också stor, att om missväxt uppträdde flera år i följd, skulle djuren svälta utan hö.

Beskrivs hur ängsskötsel går till. De förmåner man märker är, att man får 5-dubbelt hö och ängen befrias från ogräs och giftiga växter. De grässlag som särskilt inbärgas, kan ges till den boskap, som är lämpad för den. Varje grässlag slås i rätt tid och inget bärgas omoget. Om beteshagar inrättas till ängar får skogen tillväxa. Sädåtgången minskas, då djuren äter hö. Uppräknas en mängd växter lämpade till ängsbruk.

----------------------------
 
0149Anmärkningar om en okänds tankar om lantmäns undervisande i jordbrukAnonym


1777, sept

ANMÄRKNINGARNA WID EN OKÄNDS TANKAR OM LANDTMÄNS UNDERWISANDE I JORDBRUK

Tankar om den artikel i ämnet, som var införd i Hushållningsjournalen för augusti 1777. Lyckligast vore om alla lantmän hade en medfödd kunskap för sitt yrke. Tyvärr anser de flesta lantmän, att de redan är fullärda och vill inte ha undervisning av andra. Allmogen har ingen nytta av skrifter i ämnet, utan måste övertygas genom synbara exempel. Han bör finna detta i ståndspersoners utövning av åkerbruket och anskaffandet av bättre redskap. Herrgårdarna sparar mycket på utsädet och skulle bonden lära sig detta, skulle Sverige inte behöva köpa säd från utlandet. Förra författaren menar, att styrelse och övervakning av lantbruket är av ondo. Dock har landshövdingarna redan tillsyn och den behövs och borde utökas, så att de som hushållar illa straffas. Man straffar självmördare, därför att riket förlorar en innevånare. Lika självklart vore att den som inte sköter sin jord straffas, då det allmänna förlorar på detta.

Författaren ogillar belöningar. Men en liten hedersbelöning, som till någon utdelas under högtidliga former, sätter igång en nyttig tävlan. Jag hyser aktning för bondeklassen, som en av de nyttigaste i samhället, men genom kunskap och förbättringar, skulle de kunna bli ännu bättre.

Den förre författaren menar att det är bäst att äga sin jord. Naturligtvis är det så, men detta kan inte alla. Genom lagar är man ju redan nu tillförsäkrad besittningsrätt på jord man endast arrenderar. De skrifter, som författaren föreslår passar för nybörjare, men den som har 15 års erfarenhet behöver dem inte. Författaren vederlägger sig själv på flera ställen, vilket här redovisas.

----------------------------
 
0150Om sädens förvarandeNordenström, Magn.
1777, sept

OM SÄDENS FÖRWARANDE

Magasinsbyggnader blir efter en del år förskämda och ohälsosamma. Man borde spara säd lite här och var, där det också kan ligga många år. För att nå ett sådant mål finns många förslag:

1) Torkning antingen i solsken eller rior hjälper inte, då säden sammanpackas i lårar. Den blir fuktig och unken och onyttig till utsäde.

2) Att torka säden på golv och sedan lägga den i kistor, som inte fylls helt är nog bra för säden, men det går åt stora lador om man skall kunna härbärgera mycket säd.

3) I utlandet har man hört talas om att säd grävts ned i jordkulor eller lagts i stenvalv. Blir troligen fuktigt till slut.

Här är några förslag grundade på naturen. Att inte tröska säden utan låta kornen dra kraft ur strået. Jag tror, att kornen håller sin växande och närande kraft i minst 20 år.

----------------------------
 
0151Sätt att frambringa äkta lindarAnonym
1777, sept

SÄTT AT FRAMBRINGA ÄGTA HOLLÄNDSKA LINDAR

Bland alla trädslag är den holländska linden den vackraste och lummigaste. Det kan vara svårt att få dem att fortplanta sig, ty deras frö blir aldrig mogna här. På Ekholms gård i Uppland har lyckade försök dock gjorts.

En gammal ful lind växte på gården. Den höggs av 3/4 aln över jorden. Där sköt en mängd telningar upp från stammen och roten. På varje telning gjordes med skarp kniv en skärning, så att den yttersta barken togs bort. Såret omplåstrades med ett stycke sämskskinn, som bands runt ett par varv. Detta skedde på varje telning långt ner. Jord fylldes på, så att såren täcktes. Tredje året avskildes de nya träden från moderplantan. Under skinnremsorna fanns en mängd rötter. Man fick 170 lindar av moderplantan, endast 6 gick ut. Samma sommar fick stubben nästan lika många telningar, som första gången.

----------------------------
 
0152Sätt att rödfärga träbyggnaderAnonym
Anonym

1777, sept

SÄTT AT RÖDFÄRGA TRÄBYGNADER

I Uppland används rödfärg med tjära. Den nya metoden är att i rödfärgen blanda vitriol och urin, vilket anses beständigare. Det är även bevarande för eld. Kostnad och åtgång för ett hus redovisas.

----------------------------
 
0153Rön om krappens förbättrade brukBeckman, Joh.
1777, sept

RÖN OM KRAPPENS FÖRBÄTTRADE BRUK

Vid Vetenskapsakademiens sammankomst i vår berättade Beckman om krappodling. Han har upptäckt att man kan torka rötterna i vanlig bakugn. Om våra färgare köpte roten hel och färsk, malde den själv, vore man säker på att den var oblandad. Man skall inte ta bort det tunna skalet. Kärnan i roten får inte bli svart, då den förlorar i färgämne. Redan när växten är gul innehåller den röd färg. Ger man den till kor blir mjölken röd.

Becker menar, att tillsats av alun och vinsten inte är det bästa. Den syra dessa salter innehåller ändrar den röda färgen till gul och inte tvärtom, som menas av andra. Tillsats av alkali gör att man kan koka godset, vilket ger mera färg.

Becker tvättar bort jorden, skär i stycken och krossar i en glasmortel. Värmer alltsammans och pressar genom linne. Han färgade flanell, som var betat i olika solutioner. Den vackraste gavs av tennsolution. Tillsats av coccinille ger klarare färg.

----------------------------
 
0154Att göra ciderAnonym
1777, sept

AT GÖRA CIDER

Äpplena plockas innan de är för mogna. Males och pressad genom hårduk eller sikt. Slås på ankare och tätas. Endast en liten springa lämnas. Russin och socker skall tillsättas. Efter 6 månader är det klart att dricka. Även päron kan användas.

----------------------------
 
0155Sätt att utan kostnad uppdriva sumpiga och vattensjuka ängar till stor bördighetAnonym
1777, sept

SÄTT AT UTAN KOSTNAD UPDRIFWA SUMPIGA OCH WATTENSKUKA ÄNGAR TIL STOR BÖRDIGHET

Är ängen vattensjuk och mossbelupen blandas frö av Festuca Fluitans eller mannagräs med god mylla och sås strax efter höanden. Rötterna och brodden utvecklas under vattnet och ängen är efter 2-3 år överväxt med detta gräs. Fröna är desamma som utlänningarna mal mannagryn av.

----------------------------
 
0156Sätt att förvara små gröna ärterAnonym
1777, sept

SÄTT AT FÖRWARA SMÅ GRÖNA ÄRTER

Späda ärter plockas på morgonen, innan solen går upp. De spritas, förvälls och kyls i kallt vatten. Torkas på ett såll över asksmörja i 6 timmar. Förvaras i papperspåsar i torrt rum.

----------------------------